I början av december skrev Sannfinländarnas ordförande och finansminister Riikka Purra om utkomststödets framtid i tidningen Maaseudun Tulevaisuus. I kolumnen föreslår hon att endast personer som bott tio år, eller mera, i Finland ska vara berättigade till stödet.
Purra skriver att en fyrabarnsfamilj i Helsingfors kan få stöd på 4 000 euro i månaden. Ovanpå det finns det andra stöd som en dylik familj kan få. Här nämner Purra bland annat lösöre för upp till 800 euro, cykel för 300 euro och barnvagn för 400 euro.
Purras sätt att argumentera får det att se ut som att utkomststödet för familjen i exemplet skulle vara 4 000 euro i månaden. I själva verket består summan i första hand av andra, primära, stöd som till exempel barnbidrag, arbetsmarknadsstöd och bostadsbidrag.
Den del av summan som i själva verket är utkomststöd är mycket mindre än Purra anger.
Svårt att utnyttja systemet
Johannes Kananen som är universitetslektor i socialvetenskap vid Åbo Universitet säger att Purras förslag strider mot grundprincipen i socialpolitik. Själva idén är att ingen människa ska behöva leva i fattigdom eller svälta på gatan, oberoende av varifrån man kommer.
Att begränsa rätten till social trygghet enligt hur länge någon bott i Finland är enligt Kananen juridiskt otänkbart.
– Förslagen i kolumnen är ur min synvinkel helt vidriga, säger Kananen.
Kananen menar att villkoren för utkomststöd har stramats åt så mycket de senaste åren att möjligheterna att utnyttja systemet är minimala.
– Tvärtom är det många som skulle vara berättigade till utkomststöd som inte söker det. Orsakerna kan vara att det känns för byråkratiskt, för stigmatiserande eller skamligt, säger Kananen.
Nyanlända och invandrare är överrepresenterade i statistiken när det gäller utkomststöd. Det är också ett verkligt fenomen att vi har många nyanlända som inte är helt integrerade i samhället, säger Kananen.
Många partier understöder arbetskraftsinvandring till Finland, men alla som kommer hit hittar inte jobb. De arbeten som erbjuds är ofta i låglönebranscher med dåliga villkor.
Kananen säger att det här lett till att arbetsmarknaden har blivit allt mer polariserad.
Samtidigt som villkoren blivit sämre har också hyrorna i de stora städerna stigit. Det här leder till att många nyanlända blir tvungna att ansöka om utkomststöd för att få mat på bordet.
Primära stöd före utkomststöd
Vid FPA uppger förmånschef Marja-Leena Valkonen i ett e-postmeddelande att stödens storlek beror på en familjs individuella situation.
Marja-Leena Valkonen, stämmer det att en fyrabarnsfamilj i Helsingfors kan få 4 000 euro i månaden plus räkningar och hyresgaranti betalade?
”Troligen består den här 4 000 euro till största delen av primära stöd. Beroende på familjens individuella behov skulle en del vara utkomststöd. I utkomststödet kan andra nödvändiga utgifter beaktas, som hälso- och sjukvårdsavgifter, receptbelagda mediciner, el för hushållet, hemförsäkring och andra utgifter som nämns i lagen om utkomststöd”.
Enligt de summor som FPA uppger på sina hemsidor skulle en familj med fyra barn, två i åldern 10–17 år och två under 10-åringar, få 2 528,54 i utkomststöd om det inte finns några inkomster alls i familjen. Då handlar det om den lagstadgade grunddelen av utkomststödet.
Att inga inkomster skulle finnas är däremot osannolikt, eftersom barnfamiljer får barnbidrag och arbetslösa får arbetsmarknadsstöd. Många får också bostadsbidrag.
Utkomststödet är också alltid behovsprövat, det betyder att det inte dimper ner på kontot automatiskt varje månad. Istället måste man ansöka separat om det.
Utkomststödet kan också sänkas med 20–40 procent om en person till exempel vägrar ta emot ett arbete eller delta i offentlig arbetsmarknadsservice.
I klartext betyder det att om ett arbete erbjuds kan en person inte utan anledning tacka nej till det för att istället fortsätta lyfta utkomststöd.
Vad krävs för ett skäligt liv?
Enligt färska siffror från Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet ska en familj med tre tonårsbarn som bor i Helsingfors ha 4 567 euro att röra sig med i månaden för att ha ett ”skäligt liv”.
Forskare Essi Pöyry säger i en intervju till Svenska Yle att summorna som tagits fram motsvarar en referensbudget för ett skäligt minimum. Det betyder i praktiken att summan motsvarar en låginkomsttagares inkomster.
Den här uträkningen har gjorts också åren 2010 och 2018, enligt levnadskostnaderna de åren.
Låginkomsttagare har mindre pengar att röra sig med och svårare att både spara och hantera stora engångsutgifter. Det kan till exempel handla om en trasig tvättmaskin eller nya glasögon. En del låginkomsttagare och arbetslösa måste därför ty sig till utkomststödet.
Ansökningar om utkomststöd ökar när bostadsbidraget sjunker
I sin kolumn skriver Riikka Purra (Sannf) att utkomststödet har tappat sin mening och att det skenat iväg utom kontroll. Vi frågar Marja-Leena Valkonen på FPA om det här stämmer.
”Allmänt kan man konstatera att utkomststödet inte har förlorat sin betydelse. Tvärtom har dess betydelse blivit större, speciellt i situationer där en klient inte klarar sig på de primära stöden och därför måste ta till det stöd som beviljas i sista hand. Bostadsbidragets låga nivå leder till exempel allt oftare till ett behov av utkomststöd”.
När storleken på utkomststödet räknas ut tas de primära stöden först i beaktande. Det är stöd som arbetsmarknadsstöd, allmänt bostadsbidrag och barnbidrag.
En individuell bedömning görs sedan om personen eller familjen har sådana godkända avgifter kvar som inte täcks av primära bidrag.
När man dragit av inkomsterna från det som personen eller familjen får in, kan den överstigande summan betalas i utkomststöd.
Samma regler gäller för alla som får utkomststöd. För tillfället får alltså invandrare samma stöd som personer födda i Finland.
Det är det här Riikka Purra enligt sin kolumn vill ändra på.
Marja-Leena Valkonen, vad skulle hända om personer som bott under tio år i landet skulle avgränsas från social trygghet?
”Om det skulle hända, skulle det vara en stor förändring i det finländska socialskyddet. En förändring i socialskyddet skulle bero på vilken nivå utkomststödet skulle ligga på, till exempel vad nivån på boende och arbetsmarknadsstöd skulle vara”.