Finlands Atlantsällskap ordnade på tisdagseftermiddagen en diskussion om säkerhetsläget i Europa i Finlandiahuset. I samtalet deltog Republikens president Alexander Stubb och den norska politikern Jens Stoltenberg. Diskussionen leddes av den tidigare statsministern och EU-kommissionären Jyrki Katainen (Saml).
Stoltenberg är Norges finansminister. Han var militäralliansen Natos generalsekreterare i tio års tid fram till 2024 och norsk statsminister i två repriser, åren 2000–2001 och 2005–2013.
Jens Stoltenberg konstaterar i början av samtalet att det är trevligt att få tala utrikespolitik och säkerhetsfrågor igen, eftersom han hemma i Norge som finansminister mest får frågor om ekonomi.
Katainen frågar honom om vi ska vänja oss vid en ny världsordning som i mångt och mycket styrs av tre presidenter: USA:s Donald Trump, Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.
Stoltenberg säger att vi måste göra skillnad mellan de auktoritära ledarna Putin och Xi å ena sidan och Trump å andra sidan.
– USA är vår allierade, vår partner i Nato.
Han säger också att USA och Europa tillsammans utgör hälften av världsekonomin och framhåller att det ger oss makt, förutsatt att vi håller ihop.
President Stubb säger att världsordningen visserligen har förändrats, men att det inte är första gången förändring sker. I nuet känns världen instabil eftersom vi är mitt i en pågående förändring, mellan två historiska faser.
Han konstaterar att de tre ledarna har bidragit till den förändringen, men det betyder inte att vi inte kan påverka hur utvecklingen går vidare.
Värderingar, intressen och makt
Alexander Stubb säger att USA förändras i och med att landets värderingar förskjuts högerut, men att USA:s intressen också har förändrats under Trumps ledning. USA:s färska utrikespolitiska strategi visar att landet är mer fokuserat på ekonomi än tidigare.
Vem som har makten är en tredje viktig faktor, konstaterar Stubb, och där gäller det för små länder som Finland och Norge att göra sig intressanta som samarbetsparter för USA. Det har vi kunnat göra med vårt isbrytarkunnande, säger han.
Stoltenberg säger att Donald Trump har fått en världskarta som visar världen norrifrån.
– Det som är bra med den kartan är att den visar Norge som jättestort, säger norrmannen och publiken skrattar.
– Finland är också stort, på den kartan, tillägger han.
– Enormt, bekräftar Stubb.
Stoltenberg säger att det viktiga med kartan förstås är att den visar att den kortaste vägen mellan USA och Ryssland är över nordpolen. Det här gör Arktis till ett geopolitiskt viktigt område.
I Ukrainaförhandlingarna är de svåraste frågorna kvar
President Alexander Stubb säger att man nu bland annat diskuterar säkerhetsgarantier för Ukraina.
– Jag tror att vi är närmare ett fredsavtal än vi har varit någonsin sedan kriget bröt ut, inklusive under förhandlingarna i Ankara ett par veckor efter krigsutbrottet, konstaterar han.
Stubb säger att han inte kan förkunna att det blir fred i en nära framtid.
– Men jag kan säga att vi är ganska nära och närhelst man är nära så vet man att det handlar om de allra svåraste frågorna, och de tänker jag handlar om territorium, säkerhetsgarantier och ekonomiska arrangemang.
Natomedlemskapet avgörande för Finland
Jens Stoltenberg säger att det snabbaste sättet att få slut på kriget i Ukraina är att förlora kriget.
– Men det leder inte till fred, det leder till ockupation, slår han fast.
Han konstaterar också att Vladimir Putin har misslyckats. Storanfallet mot Ukraina ledde till ett utvidgat Nato och till att Ukraina för gott har vänt sig västerut.
Alexander Stubb säger att det var en viktig förändring att Finland och Sverige blev medlemmar i militäralliansen. Enligt honom skulle Finlands sits i nuläget antagligen vara den sämsta möjliga om vi fortfarande stod utanför Nato.
Jyrki Katainen håller med och säger att Finlands öde i så fall skulle avgöras vid ett förhandlingsbord vi själva inte fick sitta med vid.
Ett stärkt Natoförsvar inom EU
Jyrki Katainen säger att han anser att EU borde bli en militär stormakt inom Natos ramar.
– Jag tro att betydande försvarsinvesteringar kommer att leda till betydande ekonomisk tillväxt och också en teknologisk renässans i Europa, säger han.
Jens Stoltenberg säger att ett problem i Europa är att försvarsindustrin är splittrad och att det till exempel finns sju olika typer av stridsvagnar, medan USA, som har färre stridsvagnar, endast har en typ i bruk.
Samma problem gäller helikoptrar, fartyg, allt, säger han, och lyfter ett upphandlingsexempel från Norge när han var statsminister första gången 2000.
– Vi beslutade att köpa nya fregatter för den norska flottan. I Norge bygger vi inte bilar, inte mobiltelefoner, det finns mycket vi inte bygger, men vi har en varvsindustri så alla norrmän trodde att de fregatterna skulle byggas i Norge.
När upphandlingen var klar byggdes fartygen i Spanien, konstaterar Stoltenberg, och säger att det var en bidragande orsak till att han förlorade valet 2001.
Han blickar ändå framåt och säger att det viktiga nu är att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.