I dag får vi gratulera höstens studenter.
De som har fortsatta studier i sikte och inte är nöjda med sina studentexamensvitsord har möjlighet att skriva om proven.
Det gör många, berättar Frida Leislahti och Emelie Dahlberg som är abiturienter vid Kyrkslätts gymnasium.
De planerar ta examen nästa år och har skrivit studentexamensprov under både våren och hösten.
– Det har gått helt bra hittills, men jag har inte varit helt nöjd. Därför ska jag höja, säger Leislahti.
– Jag ska höja vitsordet i ett par ämnen. Korta matematiken ska jag skriva om efter studenten, säger Dahlberg.
Det blir inga problem för Leislahti och Dahlberg. Enligt det system som gäller nu har studenter rätt att skriva om sina prov så många gånger de vill.
Omtagningarna försenar studierna
Det systemet vill Centralhandelskammaren se ändring på. De föreslår att den obegränsade möjligheten utvärderas på nytt.
Det nuvarande systemet belastar studerande, ökar ojämlikheten och försenar övergången till högskolor i en situation där bristen på kunnande kommer att öka och arbetsmarknaden förändras snabbt, menar Centralhandelskammaren.
– Den nuvarande möjligheten att ta om prov om och om igen och slipa betyg nästan i det oändliga styr unga att använda oproportionerligt mycket tid och resurser på att maximera sina betyg, säger Centralhandelskammarens ledande expert Suvi Pulkkinen.
Det förstärker skillnaderna mellan dem som har råd att använda tid och stöd för att höja betyg, och dem som inte har det.
Enligt Pulkkinen borde systemet uppmuntra unga att gå vidare mot fortsatta studier smidigt i stället för att vänta på bättre poäng år efter år.
Centralhandelskammaren föreslår att antalet omtagningar skulle begränsas till en eller två per ämne.
– Om man är sjuk just när studentskrivningen infaller skulle det ändå finnas en möjlighet att ta provet senare, säger Pulkkinen.
Robin Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden, påpekar att det nuvarande systemet, som finns inskrivet i lagen, bygger på att systemet ska vara så flexibelt som möjligt och inte innebära någon form av återvändsgränder för studerandena.
– Det här är ett genomtänkt beslut att man ska kunna ta om proven så många gånger man vill eftersom examinanderna har olika livssituationer. I praktiken tar de flesta inte om proven mer än en eller två gånger, säger Lundell.
Lundell vill inte lägga en onödig psykologisk belastning på studerandena att de måste klara av proven med högst två chanser att skriva om.
Han tror inte att en sådan gräns skulle få studerande att snabbare gå vidare. De går nog vidare med sitt liv om de anser det befogat, menar han.
Kontinuitet är viktigt
Enligt Lundell är det alltid välkommet att diskutera studentproven, men det är viktigt att man har en viss kontinuitet i systemet och inte hela tiden ändrar gränserna eller villkoren.
Den nuvarande lagen om obegränsad rätt till omtagning har varit i kraft sedan hösten 2019 och den har, enligt Lundell, fungerat relativt bra.
Kjell Forsman, studiehandledare på Kyrkslätts gymnasium, är förvånad över Centralhandelskammarens förslag, eftersom det system som gäller nu är förhållandevis nytt.
Han säger att han förstår vad de är ute efter, men konstaterar att det är sökande till endast ett fåtal branscher med högt söktryck, som juridik och medicin, som skriver om flera gånger. Det är faktiskt en väldigt liten procent.
– Det är ett ganska radikalt beslut man i så fall tar till för att komma åt de här branscherna, säger Forsman.
En gräns skulle i och för sig kunna vara ett sätt att få studenterna att satsa lite mer inför de enskilda provtillfällena, säger Forsman.
Ett tak på en till två gånger per ämne låter ändå något lågt. Tre gånger skulle vara mer lämpligt, enligt honom.
Bara hälften ute i studielivet efter två år
Pulkkinen påminner om att finländska ungdomars övergång till arbetslivet är den långsammaste bland OECD-länderna. Majoriteten av de nya studenterna söker högskoleplats direkt efter studentskrivningarna, men bara omkring en tredjedel får plats direkt.
– Alltså för riktigt många tar det åratal. Efter två år är det bara drygt 50 procent som har fått studieplats. Det verkar konstigt att vårt såll är så tätt och samtidigt pratar vi mycket om att vi borde få vår högskoleutbildningsnivå höjd och allt fler ska få examen. Varför har man gjort det så svårt att komma in? frågar Suvi Pulkkinen.
Enligt Lundell är problemet med att studierna fördröjs inte att man kan ta om studentexamensproven hur många gånger som helst, utan problemet ligger någon annanstans.
Då borde man egentligen titta på hur man kunde möjliggöra för studenterna att gå vidare på ett så mångsidigt sätt som möjligt så att alla hittar sin väg i livet.
Omtagningarna har ett mål
Emelie Dahlberg tror inte att möjligheten till att skriva om studentproven gör att studenter inleder sina studier senare. De som skriver om prov gör det inte bara för att de kan, utan för att de har ett mål, upplever hon.
– Jag tycker att det är bra som det är nu. Så klart man satsar första gången och går inte in med inställningen att man ska skriva om, men det är bra att det finns möjlighet att göra det.
Frida Leislahti tycker att en viss gräns kunde vara rimlig, så att bara de som verkligen behöver det kan skriva om.
– Jag tycker att alla ska ha möjlighet att skriva om, så länge det finns behov av det. Om du gör det bara för skojs skull och för att du har råd med det är det onödigt, med tanke på skolans resurser.
Tycker du att möjligheten att skriva om studentexamensprov borde begränsas, eller ska nuvarande system med obegränsade omtagningar fortsätta gälla? Motivera i kommentarerna!