Läropliktsåldern höjdes från 16 till 18 år för ungefär fyra år sedan, när Li Andersson (VF) var undervisningsminister i Sanna Marins (SDP) regering.
Målet var att alla elever skulle få en utbildning på andra stadiet. Utbildningen på andra stadiet blev också gratis.
– Det positiva är att avhopparnas mängd har minskat med en tredjedel. Att minimera antalet unga som avbryter sina studier som minderåriga var definitivt en av målsättningarna med den här reformen, säger Li Andersson.
Allt färre avbryter sina studier efter att läroplikten höjdes till 18 år och något fler slutför nu sina studier på andra stadiet, visar en undersökning från Helsingfors universitet. Men ökningen är inte stor.
För tidigt att utvärdera
Även om antalet studerande som hoppar av sina studier som minderåriga har minskat med en tredjedel har antalet som faktiskt avlägger examen bara gått upp med 1,5 procentenheter från 77,9 procent till 79,4 procent, enligt studien.
Helt nöjd med den procentsiffran är Andersson inte, men hon tycker ändå att det är en bra start.
– Siffrorna har gått upp. Inte massvis ännu, men där tror jag att effekterna av reformen kan utvärderas först på lite längre sikt. Åtminstone tycker jag att det är ett steg i rätt riktning.
För att förbättra siffrorna borde man, enligt Andersson, vidta stödåtgärder för studerande på andra stadiet.
– Man borde också satsa på hälsovårdstjänster och studiehandledning på andra stadiet, speciellt inom yrkesutbildningen där behovet är allra störst.
Lagen tillämpades första gången på ungdomar som gick ut grundskolan våren 2021. Före 2021 var läropliktsåldern 16 år och eleverna var tvungna att stå för utgifterna för läromedel och datorer själva på andra stadiet.
Artikeln har korrigerats 19.58: ”Procent” har ändrats till ”procentenhet” i ingressen.