[go: up one dir, main page]

Tickande pensionsbomb är svår att kombinera med ungas bristande framtidstro

Riksdagens framtidsutskott har låtit göra en rapport om ojämlikheten mellan generationerna med fokus på att det blir allt svårare att finansiera pensionerna och äldreomsorgen.

Studerande iklädda overall går på gatan.
De unga är mest pessimistiska när det gäller framtiden, medan över 65-åringar har den största framtidstron. Ojämlikheten mellan generationerna ökar. Illustrerande arkivbild. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Unga är klart mer pessimistiska om framtiden än finländare över 65 år. Under 30-åringarna är också klart fattigare än pensionärerna, visar en rapport som kartlägger ojämlikheten mellan generationerna.

En allt äldre befolkning och ett lågt födelsetal belastar välfärdsstaten. Om många unga flyttar bort finns det ingen chans att finansiera vården och pensionerna.

Vad måste göras för att unga ändå ska vilja stanna kvar i Finland för att bygga upp och finansiera välfärdssamhället? Rapporten som riksdagens framtidsutskott har lagt fram undersöker just det.

Unga har allt mera mentala problem. Många är oroade för sin möjlighet att hitta ett meningsfullt arbete.

Samtidigt som det är en utmaning att finansiera pensionerna i framtiden, är unga upprörda över att pensionsåldern stiger.

I takt med att de äldre blir allt fler har kvaliteten på vården blivit sämre, samtidigt som social- och hälsovården kostar allt mera i förhållande till satsningarna på utbildning.

Bland annat det här diskuterades då en rad experter lade fram sin rapport för riksdagens framtidsutskott.

Utbildningen måste ständigt förändras

Svenska folkpartiets representant i utskottet Mikko Ollikainen säger att rapporten visar att Finland har det relativt väl ställt gällande pensionerna, men att skatteintäkterna är en större utmaning.

Ju fler som har problem med att hitta ett jobb, desto mindre skatt får staten in.

– Utbildningen är så klart central för att ha jobb i framtiden och här satsar regeringen, men satsningen ger inte en snabb utdelning, säger Ollikainen.

Han säger att Finland länge levde i en Pisabubbla, men resultaten har sjunkit. Dessutom finns stora regionala variationer i läskunnigheten.

Arbetslivet förändras och utbildningssystemet måste hänga med, säger Ollikainen.

– Tidigare har man vetat att om man har en viss utbildning så har man en framtidstro, men man kan skönja att ungdomar har svårare att navigera i framtiden.

Enligt Ollikainen handlar det om en komplex helhet, om arbetsmöjligheter och pengar att köpa en bostad och bilda familj.

Oro för unga

Mikael Paltschik har kommit till riksdagen för att höra vad ekonomerna bakom rapporten har att säga. Han är docent vid Svenska handelshögskolan och är oroad över kunskapsflykten till Sverige.

På frågan vad Finland borde göra för att få unga att stanna i landet svarar han att utmaningarna är många. Han efterlyser strukturella förändringar.

– Finland behöver en högt utbildad arbetskraft som kan skapa nya framgångsrika företag. Om vi inte skapar finländska exportframgångar har vi ingen välfärd.

– Det måste bli meningsfullt att vara framgångsrik i det här landet. Alltför många potentiella höginkomsttagare kritiserar den finländska beskattningen och flyttar bort.

De högutbildade har ofta en högre inkomst och betalar därför en högre skatt. Det drar alla nytta av, säger Paltschik.

Vad ska vi göra för att få unga att stanna i Finland, trots att skatter och avgifter i samhället riskerar att stiga? Kommentera gärna!