Grannens hund börjar skälla precis när matte har stängt ytterdörren och själv behöver du sova en stund efter ett tidigt morgonskift. Eller så leker de livliga barnen i lägenheten ovanför hinderbana klockan sju på lördag morgon.
Oljud hör till de vanligaste orsakerna till att grannar blir irriterade på varandra. Men gräl mellan grannar kan också trappas upp till ett ärende i rätten - och det ser ut att ha blivit vanligare.
Under senare år verkar nämligen fler vara färdiga att lämna in en stämningsansökan. Det säger fastighetsjurist Marina Furuhjelm, som arbetar vid en advokatbyrå specialiserad på boende- och fastighetsfrågor.
– Med en ganska låg tröskel lämnar man in en stämningsansökan och är färdig att börja gräla om saker och ting, trots att det finns mycket risker som hänför sig till en rättsprocess.
Domstolen kommer nog med ett avgörande och då är det alltid den ena parten som förlorar, konstaterar Furuhjelm.
– Du får en dom och den måste du leva med. Men det kan vara jättesvårt att stöta på din granne i efterhand om du har förlorat. Kanske grannen är lite extra glad och alltid ler i trappuppgången och så blir det ett problem.
Furuhjelm säger att medling är ett bättre alternativ än rätten, om konflikter inte kan lösas grannar emellan.
I en medling strävar man efter en gemensam lösning, som bägge kan godkänna.
– Det är oftast lättare att acceptera och då är det lättare att leva med den här grannen i framtiden, säger Furuhjelm.
Aggressiva grannar är ett polisärende.
AI gör människor tvärsäkra
I husbolag kan renoveringar bli dyra och ägarna söker information för att ta reda på olika alternativ.
Information finns det gott om, men också det kan leda till gräl, säger Furuhjelm.
– I dag med AI och sociala medier söker människor svar på nätet. Och sen litar man hemskt mycket på svaren man får. Det har lett till att man är säker på sig själv och sina åsikter när man kommer till bolagsstämman eller när man talar med grannarna och det gör att man också kan vara ganska aggressiv i tonen.
Mest handlar gräl mellan grannar ändå om hur man uppfattar det som för en människa är ett normalt liv och för en annan är störande oljud med skällande hundar, lekande barn eller fester.
– Det här handlar mycket om åsikter och om du har ett dåligt förhållande med dina grannar så kanske du blir lättare irriterad på vad de håller på med, säger Furuhjelm.
Polis till bolagsstämman
Marina Furuhjelm och hennes kolleger kallas ofta in som utomstående ordförande för bolagsstämmor i husbolag. Det här kan ske då det grälas i husbolaget.
– Ibland varnar disponenterna till och med för att det vid förra mötet var slagsmål. Eller att man inte fick något beslut till stånd för att alla skrek så mycket. Och så ber de oss på plats.
Furuhjelm säger att läget oftast lugnar sig när en utomstående leder bolagsstämman.
– Sedan om inte ordningen ändå hålls så kan man ju till och med begära polisen på plats och ta bort den aktieägare som stör för mycket på mötet. Eller så kan man ha väktare närvarande.
Har det hänt dig?
– Ja, några gånger har vi varit tvungna att ringa polisen på plats. Det har inte varit frågan om aggressiva situationer, men lägen där vi inte kan få till stånd ett beslut eller ett lugnt möte för att en aktieägare stör så mycket.
I stora husbolag kan en besvärlig aktieägare ändå försvinna i mängden. Men i mindre husbolag lyckas det inte, säger Furuhjelm.
– Kommer du inte överens med din granne i ett parhus så kan det nog vara rent ut sagt ett helvete.
Trampar med hälar, flyttar möbler
Irja Hanelius leder projektet Asumisrauha, som ger råd och erbjuder gratis medling i konflikter mellan grannar. Projektet har funnits i tio år.
Asumisrauha hjälper i cirka 250 fall per år och de flesta är i huvudstadsregionen. Det handlar om att medla mellan grannar, eller att ge råd om hur man tar upp ett problem med grannen.
Asumisrauha skolar dessutom disponenter i konstruktiv kommunikation inom husbolag.
– Ljud från grannen upplevs av många som störande. Om dygnsrytmen skiljer sig från grannens så kan det irritera. En del kan tycka att grannen flyttar på möbler dagligen eller trampar omkring med hälarna så det stör, beskriver Hanelius.
I sådana fall råder Hanelius att i första hand ta upp saken med grannen på ett lugnt och konstruktivt sätt.
Om man bär på irritationen tillräckligt länge och till slut säger till onödigt hårt, så kanske grannen svarar på samma sätt.
Då kan läget bli så inflammerat att det behövs utomstående medling.
Bekant granne irriterar inte
I konflikter hjälper det att försöka förstå varandras livssituation, säger Irja Hanelius. Och det lyckas om grannen inte är helt okänd.
– Den som har fört mera oljud inser att grannen behöver sova på dagen på grund av sitt jobb, och ser till att de högljudda barnen leker i ett rum som inte är vägg i vägg med den sovande grannen. När vi känner grannen, så tål vi mera, säger Hanelius.
Rökare mot icke-rökare
Projektet Asumisrauhas uppdrag inkluderar numera också förebyggande arbete med husbolag. Då har till exempel disponenten märkt att ett problem i husbolaget håller på att förvärras och vill få hjälp med att stoppa det i tid.
– Det kan ha uppstått inofficiella rökplatser för rökarna i huset, som grannar klagar över. Då kan vi göra en enkät bland invånarna om trivseln och reglerna som gäller den gemensamma gården.
Efter det samlas alla intresserade till ett gemensamt möte där man går igenom svaren och försöker lösa problemet tillsammans.
– En gång har invånare tillsammans flyttat grillplatsen till en vettigare plats direkt efter ett sådant möte, berättar Hanelius.
Har du själv upplevt någon konflikt med en granne, och hur löste ni situationen? Dela gärna med dig av dina erfarenheter!
Vill du berätta mer om dina grannkonflikter kan du också kontakta oss på huvudstadsregionen@yle.fi