Regeringen kunde inte enas om statsandelsreformen, så det blir alltså ingen reform alls under den här regeringsperioden.
Reformen såg inte heller speciellt bra ut ur en finlandssvensk synvinkel, säger Ulf Stenman som är direktör för den svenska verksamheten inom Kommunförbundet.
– Men faktum är att vi ju inte riktigt vet vad det var man sa nej till, eftersom vi aldrig fick se några kommunvisa kostnadsberäkningar. Sen började en politisk diskussion och nu är det faktiskt så att vi inte egentligen vet vad man sa nej till i slutändan, säger Stenman.
Det som man kan säga är att Kaskö är den stora förloraren och på andra plats kommer Jakobstad. På listan ligger också Malax, Larsmo, Pedersöre och Vasa. De hade av allt att döma vunnit på en reform.
Ingen reform är bättre än en dålig reform
Så mycket vet man i alla fall att det är de så kallade ”sotesvansarna”, överföringarna i samband med social- och hälsovårdsreformen som antagligen fällde reformen, säger Stenman.
– Det vi vet är att det handlar om ett nollsummespel. Det sätts inte mer pengar in i systemet, utan det handlar om omfördelning av befintliga summor.
– Men som kommuninvånare behöver man inte vara orolig, kommunerna kommer fortfarande att producera kvalitativa tjänster, eftersom kommunerna inte enbart livnär sig på statsandelar, säger Stenman.
Hur viktiga statsandelarna är för kommunerna varierar stort och redan innan vårdreformen hade kommunerna väldigt olika strukturer på både inkomster och kostnader. Den här skillnaden bara växte till sig efter reformen, säger Ulf Stenman.
– Om det är bra eller dåligt att reformen föll är svårt att svara på. Men jag tror ändå att en dålig reform inte varit till gagn för någon.
– Nu borde man hitta en parlamentarisk lösning, en gemensam syn över partigränserna, på kommunens servicelöften och servicestruktur, men också se på totalfinansieringen av den kommunala sektorn. Det vore bättre än en halvdan reform.
Sämsta möjliga läge för Kaskö
För Kaskös del var den uteblivna reformen definitivt det allra sämsta alternativet, säger stadsdirektör Markku Lumio. Kaskö är den allra största förloraren i det här läget.
– Situationen är verkligt dålig för Kaskös del, och nu blir det ingen förändring. Vi har redan betalat negativa statsandelar i tre år, och det fortsätter. Vi hade hoppats att situationen skulle förbättras åtminstone något. Det är svårt för oss, sämre än så här kan det inte bli, säger Lumio.
Kaskös budget ligger på ungefär 6 miljoner euro, 15 procent av budgeten går direkt till staten. Budgetförslaget för nästa år har ett underskott på en en halv miljon euro.
– Underskottet är mindre än i år, men fortfarande på minus. Nu har vi dessutom ett kumulativt underskott, hittills har vi levt på vårt gamla överskott, säger Lumio.
Hur reformen skulle ha slagit ut vet Lumio inte exakt eftersom kommunerna inte fått se några siffor, innan reformen föll.
Lumio har diskuterat med Kommunförbundet och kommunminister Anna-Kaisa Ikonen, (Saml), har flaggat för att staten ska se över om man kunde hitta ett sätt att stöda de värst drabbade kommunerna.
– Vi har vissa förhoppningar om att något litet kan hända. Men för vår del behövs en stor reform, snabbt. Tiden tar slut om det här tar många år. 2028 eller 2029 är för sent för Kaskös del, säger Lumio.
Statsandelarna ska trygga servicen i kommunerna
Meningen med statsandelarnas är att säkerställa att alla kommuner, av olika storlek och med olika förutsättningar, ska kunna ordna en lagstadgad basservice för sina invånare.
Hur man beräknar statsandelar grundar sig på många koefficienter, så som tillväxt, flyttningsförluster, men också olika aspekter så som språk, demografi och kommunens skatteintäkter.
– Det man kan säga är olyckligt nu, är att vi fortsätter med en gammal beräkning som inte motsvarar kommunernas verksamhet av idag. Och det är både orättvist och på något sätt felaktigt. De beräkningsgrunder som finns i dag innehåller en massa koefficienter som egentligen berör social- och hälsovården som kommunerna inte har något att göra med längre.
– Det är det olyckliga, att vi har ett söndrigt system som vi fortsätter med. Och det kommer säkert att ta åtminstone två år, antagligen mera innan vi får någon reform, säger Ulf Stenman.
Österbottniska kommuner relativt stabila
Att vissa kommuner hamnat i det läge som Kaskö gjort, alltså får negativa finansieringsandelar, har att göra med vårdreformen, säger Stenman. Man valde att flytta över pengar linjärt, alltså lika mycket från alla kommuner, oberoende hur kommunen situation såg ut.
– Det slog väldigt olika ut beroende på hur man hade finansierat social- och hälsovården tidigare, så att det det blev positivt och negativt för olika kommuner. Det som är illa med det här att vi måste komma till noll någon gång, eftersom reformen är gjord. Det blir en kumulativ förlust för de kommuner som har negativa finansieringsandelar, så det bara växer och växer innan vi åtgärdat det här, säger Stenman.
Ulf Stenman säger att Västra Finland och de österbottniska kommunerna trots allt har det betydligt bättre förspänt idag än många andra kommuner i landet.
– Vi har en låg arbetslöshet, vi har snarast en arbetskraftsbrist, vi har investeringar på gång och så vidare. Man har skött om sina hus ganska bra tidigare, och många kommuner har ett visst överskott. Så visst kommer kommunerna att klara sig, men det här är en utmaning. Men främst är det demografiska utmaningarna som är de verkligt stora problemen i våra kommuner idag, säger Stenman.
Ulf Stenman säger att det kommer att krävas mycket mera samarbete och fler gemensamma lösningar för att kommunerna ska kunna producera service i framtiden. Det här är också speciellt viktigt ur ett tvåspråkigt perspektiv.
– Regeringarna kommer säkerligen att ha reformer i bakfickan och vi vet inte hur de reformerna ser ut, men ur ett tvåspråkigt perspektiv är det inte bra. Samtidigt är investeringsbehoven stora och vår demografi innebär att det är allt färre som ska försörja allt fler.
Kommunfusion hotar Kaskö
I Kaskö ska man nu behandla budgeten den 8 december. Efter årsskiftet inleder staden samarbetsförhandlingar, som trots allt inte blir så dramatiska.
Markku Lumio säger att det inte rör sig om några stora uppsägningar, främst omorganisering av verksamheten.
– Sedan får vi fundera hur vi ska göra. Vi har två initiativ för kommunsammanslagningar med Närpes och Kristinestad. De ska behandlas av både stadsstyrelsen och fullmäktige i början av nästa år, säger Lumio.
Är ni tvugna till en kommunfusion?
– Det är förstås en politisk fråga och nu får politikerna fundera över julen hur de ser på situationen. Jag har min egen uppfattning, men den den vill jag inte uttrycka i det här skedet. Efter nyår får politikerna ta beslut om vi alls ska påbörja förhandlingar om en kommunfusion, säger Lumio.
Markku Lumio säger att kommunsammanslagningar kommer att bli verklighet i framtiden. Men i allmänhet har behovet av fusioner minskat något i och med att välfärdsområdena tog över ansvaret för vården.
– Situationen varierar även när det gäller de små kommunerna. Men för Kaskös del är situationen verkligt svår på grund av de negativa statsandelarna, säger Markku Lumio.
Samarbete och normuppluckring är vägen framåt
Ulf Stenman säger att kommunerna behöver hitta nya sätt att ordna sin service och att det finns möjligheter till exempelvis digitala lösningar. I framtiden kan det betyda kommunfusioner, men Stenman säger att det inte är den första lösningen, nu måste man se på andra former av samarbeten.
Stenman säger att de barnrika kommunerna och kommuner med stor inflyttning och invandring är framtidens vinnare. Stenman säger att de kommuner som lyckats med integrering av inflyttare redan nu visar bättre resultat.
Att arbets- och näringslivstjänsterna flyttat över till kommunerna ger också kommunerna ett redskap för att kunna möta arbetskraftsbristen och arbetslösheten, även om kostnaderna för den reformen inte helt täckts med statliga medel.
– Jag tror att det skulle vara viktigt att lyfta fram att det krävs regionala lösningar, därför att kommunerna inte ser likadana ut. Därför borde vi få en norm- och laguppluckring som möjliggör olika försök, både regionala försök och kommunala försök. I dag styrs vi alldeles för starkt av en alldeles för strikt lagstiftning, säger Stenman.