[go: up one dir, main page]

Jägare i Västnyland vågar inte längre jaga med hundar på grund av vargen: ”Vi riskerar inte hundarnas liv”

Det växande vargbeståndet i Västnyland innebär att jägare måste hitta nya sätt att jaga när de inte längre vågar använda sig av jakthundar.

I höstas dödades två jakthundar i Lojo i samband med jakt och nu uppger Västra Nylands jaktvårdsförening att det finns många jägare som inte längre vågar släppa iväg sin jakthund i skogen.

Gunilla Nordblad i Ingå är en av dem. Familjen Nordblad äger två taxar som jagar hjort, men under hösten har hundarna ofta stannat hemma.

– Vi har den fördelen att vi delvis kan jaga ute i skärgården och där vågar vi ännu använda oss av hundarna, säger Gunilla Nordblad.

Färre jakthundar till förfogande innebär i sin tur att jakten måste ändra form, berättar Kjell Himmelroos, verksamhetsledare för Västra Nylands jaktvårdsförening.

I stället för hundjakt blir drevjakt eller vaktjakt aktuellt, med det är frågan om två betydligt svårare alternativ. För drevjakt krävs till exempel ofta många unga personer i god fysisk form som orkar gå igenom skogen. Det är en råvara som det råder brist på i många lokala jaktlag.

– Vi har en stark tradition att jaga med hund och hundjakt är alltid lite speciellt. Skallet i skogen är det som många jägare vill höra, säger Kjell Himmelroos.

En jaktreform är på gång

Finlands regering arbetar just nu med en ändring i jaktlagen som skulle tillåta stamvårdande vargjakt baserad på kvoter. Lagändringen blev möjlig i samband med att man på EU-nivå valde att omklassificera vargen från strikt skyddad till skyddad och enligt planen ska den nya jaktlagen träda i kraft vid årsskiftet.

Finlands viltcentral rekommenderar att 100 vargar ska skjutas i Finland nästa år, men Viltcentralen föreslår just nu ingen jaktkvot på varg i Västnyland.

Stamvårdande vargjakt är något som jägare i Västnyland välkomnar. Varken Nordblad eller Himmelroos motsätter sig att det finns vargar i de västnyländska skogarna, men just nu upplever de att många vargar börjar bli för tama.

– Det är svårt att helt återgå till hur det såg ut förut. Vi måste nog lära oss att leva med vargen och försöka hålla koll på hur den rör sig så att jägare vet var de kan släppa i väg sina jakthundar, säger Kjell Himmelroos.

Eftersök efter viltolyckor drabbas

En jakthund används ändå till betydligt mer än bara uttryckligen jakt och det börjar nu bli ett problem, berättar Kjell Himmelroos.

I samband med viltolyckor i trafiken behövs med jämna mellanrum storviltsassistans (SRVA-uppdrag) ifall djuret inte dör i samband med krocken. Då använder man ofta jakthundar som kan spåra upp det skadade djuret i skogen, men nu är det många hundägare som inte heller vågar släppa i väg sina hundar på de här uppdragen.

– Det börjar bli knappt om eftersökshundar. Vi har många hundar som kan göra SRVA-uppdrag, men ägarna vågar inte längre använda hunden, säger Kjell Himmelroos.

Han befarar dessutom att läget blir sämre när åren går. I praktiken innebär färre jakthundar för eftersök att jägare i stället måste bära ett större ansvar, men i en region som Västnyland där det i medeltal inträffar flera viltolyckor dagligen blir det svårt för storviltsassistansen att hänga med.

– Bristen på jakthundar i samband med eftersök leder till att vi har flera skadade djur i skogen, konstaterar Kjell Himmelroos.

En person är ute i skogen med sin hund, som bär en orange väst.
Kjell Himmelroos äger själv en stötande jakthund som heter Thelma. Bild: Veronica Westerlund / Yle

Arbetsdjur som i första hand är en familjemedlem

Westerby mellan Degerby och Ingå kyrkby är Gunilla Nordblads barndomshem, men som barn var vargar inte något hon överhuvudtaget tänkte på. De senaste åren har den inställningen ändå ändrats radikalt.

Nu påverkar vargarna hennes vardag både som förälder och som hundägare. Hon märker dessutom att hundarna reagerar på att de inte får jaga i samma utsträckning som förr. Hundarna blir frustrerade och börjar hitta på olika hyss, berättar Gunilla Nordblad.

– Eftersom vi inte kan använda hundarna för att jaga hjort blir det i stället vaktjakt. Då försvinner hela den sociala delen av jakten, och umgänget är en väldigt viktig del av jakten, säger Gunilla Nordblad.

Kjell Himmelroos äger också en jakthund. Det är en stötande hund som hela tiden rör sig nära sin ägare. Därför vågar han ännu använda hunden relativt ofta i jaktsammanhang. Däremot undviker han att jaga med hund på en del områden.

En hund springer ivrigt genom en solbelyst äng.
Risken är att jakthundar blir onödiga om man inte längre vågar använda hundarna i skogen, tror Gunilla Nordblad. Bild: Kalle Purhonen / Yle

– Att inte längre våga jaga med hund blir framför allt ett problem för dem som har en jakthund, som inte längre får göra det den är skolad för och älskar mest av allt, säger Kjell Himmelroos.

Jakthunden är i många avseenden ett mellanting mellan arbetsdjur och sällskapsdjur, men om jägare inte längre vågar använda hundar i jakt blir också jakthunden så småningom onödig, tror Gunilla Nordblad.

Vargen är ändå en naturlig del av den finländska naturen så måste man inte som hundägare då räkna med att vargar då och då dödar jakthundar?

– Det avgör varje hundägare själv, men hos oss är hundarna familjemedlemmar och vi riskerar inte deras liv, säger Gunilla Nordblad.

Ska jakthundsägare räkna med att vargar eller andra rovdjur kan döda hundar i samband med jakt? Svara i kommentarsfältet.