Styrelsen för Borgå Folkakademi Ab gav på torsdag (20.11) rektor Ingela Dahlqvist uppdraget att inleda omställningsförhandlingar med skolans personal.
Enligt styrelseordförande Lars Lundsten började problemen redan för omkring tio år sedan med ett allt för stort fokus på syriska flyktingar och en för stor fastighetsmassa.
– Den grundläggande orsaken är att vi blev bortkollrade när flyktingarna kom för tio år sedan i det som vi tänkte göra. Vi började tro att vi kan leva på syrier i all evighet, men borde ha lagt om verksamheten så att vi hade fått mera så att säga normala elever och redan då sålt bort fastigheten och flyttat någonstans, säger Lundsten.
Lundsten menar att det taktiskt sett inte var läge för den omställningen då, men kan med eftertankens kranka blekhet konstatera att det hade varit rätt tidpunkt.
Målet är nu att uppnå en månatlig besparing om 25 000 euro senast i juli 2026, det vill säga omkring 150 000 euro, men utan att äventyra skolans framtida utveckling. Lars Lundsten betonar att det i första hand är en strävan efter att definiera folkhögskolans uppdrag i det nutida breda utbudet av utbildningar.
– Det som vi alltså behöver är mera av vår kärnverksamhet, för den är alldeles för liten.
Lärarna är inte hotade
Omställningsförhandlingarna omfattar inte lärarna eftersom de har tidsbundna kontrakt. Enligt Lundsten är den administrativa eller övriga personalen för många i förhållande till antalet elever. Uppsägningar finns med stor sannolikhet med i förhandlingarna.
– Ta det här med omställningsförhandlingar helt bokstavligen, för det är fråga om att ställa om verksamheten på ett sådant sätt att den presterar det som är nödvändigt, men till ett billigare pris, säger Lundsten.
Vid folkakademin vill man försöka normalisera läget, en svår uppgift eftersom utbildningssystemet har förändrats mycket under årens lopp.
– Det finns inte samma uppdrag för folkhögskolan längre som för 30 eller 70 år sedan.
Det är alltså vår plan, sälja allt och hyra in oss
Lars Lundsten, styrelseordförande
Utbudet på gratis och examensinriktad utbildning är stort och staten stöder hellre en lärostig från gymnasium till högskola än fria studier. Reformerna har därför ändrat marknaden för folkhögskolorna.
– Vi har inte kommit fram till vilken annan marknad vi ska ta. I till exempel i Österbotten utbildar man folk till vildmarkguider och sådant som inte ger examen vid några vedertagna skolor. Det är den vägen folkhögskolorna måste gå, säger Lundsten.
Vid Akan arbetar man nu med att hitta sin egen nisch, att erbjuda sådant som folk har nytta av men som håller sig inom ramen för folkhögskolan. Teaterlinjen i Helsingfors är en sådan utbildning.
– Den är ju också en succé på det sättet att den har fått erkänsla av Teaterhögskolan så att de som går där också får högskolepoäng för sina studier, säger Lundsten.
Alla fastigheter ska säljas
Borgå folkakademi verkar i centrum vid adressen Runeberg 16, men består av flera fastigheter. Strategin är nu att bli hyresgäster, som man redan är i Helsingfors.
– Ja, vi ska sälja allt. Det är alltså vår plan, sälja allt och hyra in oss, säger Lundsten.
Orsakerna är dels att lokalerna blivit oändamålsenliga, dels att reparationsskulden är stor och husen inte får förfalla. De äldsta delarna är från mitten av 1800-talet och de nyaste från 1970-talet. Att modernisera så att lokalerna någorlunda motsvarade dagens krav skulle kosta kring sex miljoner euro.
Ägarna har inlett en process med staden om en detaljplaneförändring så att fastigheterna i framtiden kan användas till något annat än undervisning. Lundsten har däremot inget svar på vart Akan skulle vilja flytta.
– Vi vill och måste vara i Borgå. Vi har nog funderat på det och vi har fört diskussioner också, men det finns inga beslut.
Följande steg sker den 4 december då rektor Ingela Dahlqvist presenterar sin rapport om hur omställningsförhandlingarna fortskrider.
Borgå Folkakademi Ab ägs av Stiftelsen Svenska folkakademin, Borgå stad, Sibbo kommun och föreningen Minnesvårdarna.