Jordbrukaren Magnus Selenius jobbar med traditionell växtförädling på sin gård i Esbo. Han förser tio ekogårdar med utsäde som han har optimerat.
Han väljer ut avkomma med goda egenskaper, testar hårdhet och proteininnehåll hos fröna och korsar dem vidare.
Det är ett långsamt jobb, men med hjälp av växthus hinner han med två-tre generationer per år i sitt enkla laboratorium.
Växtförädlingen i EU bygger på gammaldags principer och styrs av en mycket strikt GMO-lag. Nu ska den moderniseras så att en ny sorts genmodifiering kan godkännas också för matgrödorna i Europa.
Det här är inte bra, anser Magnus Selenius.
– Stora frågor uppstår då det handlar om människors hälsa. Vi vet inte allt som kan hända när man börjar mixtra med generna på grödor. Många har en övertro på tekniken, säger han.
USA ligger längst fram
Medan EU ses som den mest konservativa har USA tillåtit genmodifiering länge. Majs är ett exempel.
USA har i åratal tillåtit GMO-majs, till och med sådan med införda gener från andra organismer, som bakterier. Det här gör majsen mer tålig mot bekämpningsmedel.
I USA odlas till och med majs som producerar sitt eget insektgift. Det har ifrågasatts eftersom människor får i sig giftet då vi äter majskornen.
Nu vill EU komma ikapp USA, eller åtminstone en bit på vägen.
I början av december kom man inom EU överens om hur de strikta GMO-lagarna ska luckras upp. Det ger nya möjligheter för de som vill kunna bygga om i grödornas gener.
Man talar egentligen inte om genmodifiering i EU, utan om geneditering som är en mildare variant.
Den nya sortens geneditering sker inuti växternas celler, där gener kan ändras med den så kallade gensaxen:
Man vill kunna klippa och klistra bland växternas gener för att tysta ned vissa egenskaper och förstärka andra, med målet att ge jordbrukarna större och stabilare skördar.
Gensaxen representerar modern genteknik som kom för drygt tio år sedan.
Den används redan inom medicin och har belönats med Nobelpriset.
Gensaxen ger EU möjligheter
I lilla Jockis i Egentliga Tavastland jobbar drygt 50 personer på Finlands största forskningscenter för växtförädling.
Företaget heter Boreal och största ägaren är finska staten.
Outi Manninen, utvecklingschef på Boreal, ser möjligheterna öppna sig när EU-beslutet plockas in i Finlands lagstiftning.
– Vi ser fram emot den här möjligheten. Vi tar gärna in gensaxen som ett nytt verktyg i vår verktygslåda, säger Manninen.
I Jockis är gensaxen redan igång
Tillsammans med Naturresursinstitutet Luke och Helsingfors universitet jobbar forskarna på Boreal faktiskt redan med gensaxen.
Forskningsprojekt har nämligen kunnat få undantag från EU:s restriktiva hållning.
Gensaxen är ett molekylärbiologiskt verktyg som går in i cellernas dna, arvsmassan, och med stor precision klipper upp och gör små ändringar i den. Det här ändrar egenskaper hos plantan som växer upp.
De grödor som tagits fram med den nya tekniken har bara odlats i växthus. Det har inte varit tillåtet att föra ut dem på Boreals teståkrar.
Försöken med gensaxen har gjort Outi Manninen till realist.
– Vi vet att det inte bara är snipp, snapp och så har vi en ny planta, säger hon.
För jordbrukarna är en stor och stabil skörd viktigast.
För att uppnå det ska hundratals gener samverka på rätt sätt, och då är dagens växtförädling fortsättningsvis viktigast.
När det gäller enskilda små förbättringar kan gensaxen däremot bli viktig. Då kan det handla om små åtgärder i plantans dna för att skapa bättre motstånd mot sjukdom eller torka.
Inga nya gener i våra matväxter
EU-beslutet är inte klart, men riktningen är så tydlig att Outi Manninen kan klargöra en viktig sak. Införande av gener från andra växt- eller djurarter kommer inte att tillåtas.
– Man godkänner enbart sådan geneditering som hade kunnat inträffa genom naturliga mutationer i växten. På det sättet går vi inte långt utöver de gränser som naturen sätter, säger Manninen.
Införs i finsk lag nästa år
Sanna Viljakainen, expert på livsmedelssäkerhet vid Jord- och skogsbruksministeriet, berättar att debatten i EU bland annat har handlat om ifall nya patentregler behövs för de nya utsädesprodukterna.
Så blir det inte.
En annan fråga är om bröd som bakas med genediterade grödor kommer att behöva märkas med GMO-märkning. Så blir det troligen inte.
Sanna Viljakainen bedömer att EU-förordningen som tillåter gensaxen kommer klubbas igenom av EU i början av nästa år. Sedan går det snabbt.
– Gentekniklagen i Finland måste ändras lite men det är ingen stor sak. Vi hoppas att det är genomfört under första halvan av nästa år, säger Viljakainen.
Finländarna är för geneditering
Att det gått så snabbt förklaras av att de flesta är för förändringen.
Bland finländska konsumenter är en klar majoritet redo att köpa bröd bakat med genediterat spannmål.
Bland jordbrukarna är de allra flesta också för, enligt en undersökning av Helsingfors universitet och Luke.
Ekobönder, som Magnus Selenius i Esbo, är som regel mer skeptiska till uppluckrade EU-regler.
Selenius talar om hälsosamma sädesslag med mer protein och mindre gluten, och menar att den nya inriktningen främst gynnar handeln.
– Nu strävar man efter plantor som är odlingstekniskt bättre och bättre för industrin. Vi borde sträva att få hälsosammare plantor, säger Selenius.
Magnus Selenius säger att många vill tro på det nya och att genediteringen säkert är bättre än genmodifiering. Men genmaterialet riskerar att likriktas och det gillar han inte.
– Storföretag har råd att satsa medan mindre aktörer kan falla bort. Det är ingen bra utveckling.