– Det måste helt enkelt finnas pengar i kommunerna att köpa läromedel, det är viktigt för en jämlik och kvalitativ utbildning. säger samhällsanalytiker Lia Markelin, som är författare till Tankesmedjan Magmas rapport, om tillgången på svenskspråkiga läromedel i Finland.
Tillgången på läromedel varierar stort, beroende på ämne. Kvaliteten på svenska läromedel i grundskolan och gymnasiet lämnar också en del att önska, visar Magmas rapport.
Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, säger att goda läromedel är en förutsättning för att åstadkomma den kvalitativa undervisning som dagens elever behöver.
– Det är svårt att göra det utan redskap. Det är inte omöjligt, men situationen är utmanande.
Ett annat problem enligt Markelin är att den finlandssvenska marknaden är liten. Det gör att läromedelsförfattarna ibland har svårt att få betalt för sitt arbete.
– Skriver man ett läromedel som är för hela den här gruppen kan man klara sig rätt bra också om man betalas enligt royalty, det vill säga en viss procent av alla sålda läromedel. Men skriver man för någon av de valbara ämnena så är vi snabbt nere i ett par hundra elever. Blir man då betald på basis av antalet sålda läromedel så förstår vi alla att det inte blir hemskt stora inkomster.
Inger Damlin säger att bristen på läromedel till exempel syns den förberedande undervisning som ges till personer med annat modersmål än finska eller svenska innan de börjar delta i den ordinarie undervisningen.
– Eftersom målsättningen i Svenskfinland är att vi ska öka integrationen på svenska i Finland försämrar läromedelsbristen förutsättningarna.
Enligt Damlin handlar det om att ge de bästa förutsättningar för höjda lärresultat, vilket landet har som målsättning och också att förbättra läsförmågan hos de finlandssvenska eleverna.
– Som minoritet kan vi verkligen inte godkänna att vi ska ha sämre förutsättningar för lärande än majoriteten har.
Vissa ämnen saknar läromedel helt
Det finns någon form av läromedel på svenska för de flesta ämnen och moduler i grundskolan och gymnasiet i Finland. För de matematiska och naturvetenskapliga ämnena erbjuds två eller tre alternativ.
Vissa ämnen saknar ändå helt läromedel, eller har bara ett alternativ till förfogande. Hit hör konst- och färdighetsämnena som bildkonst, slöjd och gymnastik.
I musik erbjuds i grundskolan bara en serie som gjorts i Sverige och i gymnasiet ett läromedel som skapats i enlighet med den föregående läroplanen.
För gymnasiet, där bildkonst, gymnastik och musik introduceras i studentskrivningarna från och med år 2029, finns inga läromedel enligt de senaste grunderna för gymnasiets läroplan.
Svårt med böcker på främmande språk
Inom språkundervisningen finns flera brister. Bland annat saknar svenska och litteratur i gymnasiet läromedel i tillvalskurserna 9–11.
För lärokursen svenska som andraspråk och litteratur finns inga läromedel för grundskolans högre klasser och gymnasiet. För finska som modersmål saknas läromedel på gymnasienivå.
För de främmande språken finns i dagsläget en serie per språk för franska, tyska och spanska på nivå B2/B3. I tyska finns läromedel för åtta, i franska för sex och i spanska för tre kurser.
Inga läromedel finns för elever som läser ett främmande språk (till exempel tyska, franska eller spanska) som A-språk, eller för dem som läser ett annat språk än dessa tre.
I gymnasiet finns ett läromedel för de två obligatoriska kurserna i livsåskådning, men inget för tillvalskurser.
Hälften av lärarna är ganska nöjda med kvaliteten
Om läromedelsutbudet varierar, kan detsamma sägas om den upplevda kvaliteten och ändamålsenligheten.
Hälften av de tillfrågade lärarna i årskurs 1–6 tycker att tillgången till lättläst eller anpassat material är den största utmaningen i dag.
Lärarna i årskurs 7–9 tycker däremot att själva bristen på läromedel är det största problemet. Det handlar dels om brist på läromedel i alla ämnen, dels om att det tar för länge för dem att komma ut på marknaden.
Gymnasielärarna tyckte att den sistnämnda faktorn är det största problemet.
Lärare och rektorer delar allmänt in bristerna i tre kategorier. Det finns luckor i tillgången, de tillgängliga läromedlen är bristfälliga till sitt innehåll och de är inte anpassade för målgruppen.
Det behövs mer och bättre anpassat läromaterial i framtiden
I rapportens slutsatser framhävs bland annat vikten av att säkra tillgången till anpassat och differentierat lärmaterial på svenska. Lärum är det enda förlaget med anpassat material som huvudfokus, och det kämpar för sin överlevnad.
En annan fråga som bli mer aktuell i framtiden är tillgången till läromedel i svenska som andraspråk och litteratur. I dagsläget saknas det läromedel i lärokursen både för grundskolans högre klasser och för gymnasiet.
Rapporten är gjord av doktor i samhällsvetenskaper Lia Markelin på uppdrag av Samarbetsgruppen för läromedelsunderstöd för utgivningen av läromedel på svenska i Finland.
Rapporten har inte granskat läromedlen för andra stadiets yrkesutbildning. Inte heller läromedlen för specialgrupper, såsom personer med synnedsättning, har granskats.
Artikeln har korrigerats 13.56. Läroämnena är nu rätt benämnda och ett felaktigt citat har korrigerats.