WASHINGTON Epsteinfilerna är nu närmare att offentliggöras än tidigare. Men fortfarande återstår två hinder.
Det första är president Donald Trump, som själv förekommer i materialet om fallet Jeffrey Epstein – men utan att några brottsmisstankar hittills riktats mot honom.
Trump har möjlighet att lägga in sitt veto, men då skulle han gå emot både representanthuset och senaten – som i bred enighet godkände förslaget att offentliggöra dokumenten.
Han har dessutom sagt att han kommer att skriva under förslaget, som kräver att justitieministeriet publicerar uppgifterna. Men när det sker är oklart, tidigast verkar det kunna bli på onsdagen.
Det andra är justitieministeriet som ännu kan motsätta sig ett offentliggörande med hänvisning till pågående utredningar kring dem.
Ministeriet utreder – på Trumps begäran – Jeffrey Epsteins kopplingar till demokratiska profiler som till exempel president Bill Clinton.
Merparten av amerikanerna vill att dokumenten publiceras
Frågan om Epsteinfilerna har länge varit föremål för spekulationer, delvis på grund av att stora delar av materialet är hemligstämplat.
En klar majoritet av amerikanerna anser att dokumenten borde offentliggöras.
I bakgrunden finns också politiska motiv. Demokraterna motiverar en publicering med transparens och ansvar. Republikanerna har för sin del lyft fram att Demokraterna inte gjorde något för att publicera dem under Joe Bidens tid som president.
Donald Trump har medgett att han umgicks med Jeffrey Epstein för tiotals år sedan, men förnekat att han visste om övergreppen som Epstein utsatte ett stort antal flickor och kvinnor för.
Vissa nyligen offentliggjorda privata mejl har väckt frågor om hur mycket Trump visste.
Under valrörelsen lovade Trump att publicera dokumenten om han väljs till president. Det gick hem i väljarbasen, och också bland Epsteins offer – som en del berättat att de därför röstade på honom.
Men så blev det inte.
Trump backade efter tryck
Som president har Donald Trump mandat att själv ge order om att publicera dokumenten, utan beslut i kongressen, men det har han inte velat göra.
I flera månader motsatte sig Trump offentliggörandet av filerna, samtidigt som stödet för publicering ökade, särskilt inom hans eget parti.
Trump har själv kallat frågan om dokumenten för en demokratisk bluff.
Efter ökande stöd för offentliggörandet inom det republikanska partiet ändrade Trump sin position i frågan.
”Vi har inget att dölja, och det är dags att gå vidare från den här bluffen från Demokraterna”, skrev Trump på Truth Social i måndags.
”JAG BRYR MIG INTE”, fortsatte han.
Trumps reaktioner på frågor om Jeffrey Epstein har ändå varit kraftiga, vilket framgår av hans svar till journalister under de senaste dagarna.
Exempelvis kallade Trump en reporter för gris ombord på Air Force One, när hon försökte ställa en fråga om Epstein.
I samband med Saudiarabiens kronprins besök i Vita huset under tisdagen kallade Trump en annan reporter för en dålig människa och dålig reporter i en motsvarande situation.
En seger för kongressen
Den breda enigheten kring tisdagens omröstning markerar ett ovanligt ögonblick av samarbete, i den polariserade kongressen.
Förslaget hade antagligen godkänts i representanthuset hur som helst, men inte med den här enorma marginalen.
Att bara en Republikan röstade mot förslaget i representanthuset och att senaten godtog förslaget unisont visar att kongressen är beredd att köra över Donald Trump när det så krävs.
Omröstningen är därför inte enbart en seger för Jeffrey Epsteins offer, utan också för kongressen som institution.
På tisdagsmorgonen verkade tanken om en enad kongress kring Epsteinfrågan fortfarande näst intill omöjlig, åtminstone verkade det osannolikt att bägge kammare skulle ge grönt ljus för förslaget inom loppet av bara några timmar.
Det som började som ett mindre republikanskt uppror med Thomas Massie i spetsen, slutade i en historisk omröstning som visade att kongressen inte är så tandlös som den hittills verkat vara under Donald Trump.
Har Trump tappat greppet om partiet?
Att Donald Trump var den som tvingades backa i frågan om Epsteinfilerna kan tolkas som att hans järngrepp om Republikanerna börjar försvagas.
Samtidigt har stödet för Trump minskat överlag. Enligt en färsk opinionsmätning ligger det på 38 procent, vilket är det lägsta hittills under hans andra mandatperiod.
Det är sedan tidigare känt att Epstein hade kontakter inom både Republikanerna och Demokraterna, och hittills har det inte kommit fram att Trump skulle ha gjort något olagligt.
Det är oklart varför Trump motsatte sig publiceringen, och det har tolkats vitt och brett på bägge sidor av det politiska spektrumet.
De vanligaste frågeställningarna verkar vara: Har han själv skelett i garderoben eller skyddar han någon annan? Eller är det, som Trump säger, bara en demokratisk häxjakt mot honom?
Oavsett motiv lär spekulationerna och konspirationsteorierna leva vidare fram till att dokumenten publiceras i sin helhet, vilket kan dröja – eller så inte?
Josefin Flemmich är USA-korrespondent och följde omröstningen på plats i USA:s kongress.
Är du intresserad av vad som finns i Epsteinfilerna? Varför eller varför inte? Kommentera!