Regeringen har som mål att fem till tio procent av invandrare ska integreras på svenska. Majoriteten av kvotflyktingarna ska därför placeras i tvåspråkiga kommuner, särskilt där svenska är majoritetsspråk.
Därför ska Raseborg fördubbla antalet kvotflyktingar nästa år, från 25 till 50 personer. Stadsstyrelsen tog ställning till förslaget på måndag (1.12).
Man kommer lättare in i samhället och man klarar sig i Sverige och hela Norden
Nabaz Baki om att tala svenska
Enligt chefen för integrationstjänster Karin Ljung-Hägert, kan Raseborg ta emot en större grupp människor utan att behöva öka på resurserna.
Tvärtom är det både enklare och mer kostnadseffektivt att ta emot en större grupp personer. Ersättningarna staden får ökar samtidigt som kostnaderna för de tjänster personerna behöver är ganska långt de samma vare sig det handlar om 25 eller 50 personer.
– Det behövs till exempel olika former av språkundervisning och det kan vara svårare att ordna om de som anländer är färre, säger Ljung-Hägert.
”Jag älskar att vara finlandssvensk”
För Nabaz Baki är det i dag en självklarhet att tala svenska och han är stolt över att vara finlandssvensk. Men hans råd till de kvotflyktingar som anländer till Raseborg är ändå att lära sig finska.
– Det behövs om man vill jobba och röra sig någon annanstans än i Västnyland, säger han.
Själv var han nio år när hans familj anlände som kvotflyktingar till Ekenäs år 1993. Det var hans pappa som beslöt att barnen skulle börja i svenskspråkig skola eftersom folk runt omkring honom rekommenderade det.
Man kan inte sticka under stol med att det inte är helt problemfritt
Karin Ljung-Hägert om att integreras på svenska
Det finns både fördelar och nackdelar med att integreras på svenska, säger Baki i dag.
– Jag älskar att jag är finlandssvensk. Man kommer lättare in i samhället här i Ekenäs och man klarar sig i Sverige och hela Norden.
Nackdelen är att man har svårt att få jobb, speciellt utanför svenskspråkiga Ekenäs. Nabaz Bakis systrar har till exempel senare ifrågasatt pappans val. De menar att det skulle ha varit betydligt lättare att få jobb om de behärskade finska bättre.
Svenskan måste marknadsföras bättre
Som finlandssvensk tycker Karin Ljung-Hägert att det förstås är trevligt ju fler som lär sig svenska. Men hon påpekar att valet av integrationsspråk alltid är individernas eget.
– Det kan inte grunda sig på språkpolitik och vad vi finlandssvenskar vill, konstaterar hon.
Däremot poängterar hon att kommunen måste bli bättre på att marknadsföra svenskan och dess möjligheter, och se till att det finns likvärdiga språkkurser och tjänster på svenska som på finska.
Under 2000-talet har alla de kvotflyktingar som kommit till Raseborg valt finska som integrationsspråk. En orsak är att Migrationsverket redan i flyktinglägren ger samhällsinformation och möjlighet att börja studera på finska, medan motsvarande möjligheter på svenska inte erbjuds.
De flesta kvotflyktingar får också information om att de ska placeras i en svenskspråkig region i ett väldigt sent skede.
Precis som Nabaz Baki påpekar Karin Ljung-Häger att det är viktigt att vara medveten om att finskan oftast behövs om man vill få jobb i Finland och i ett tvåspråkigt område som Raseborg.
Valet av integrationsspråk måste vara det som ger de bästa möjligheterna för de här personerna att klara sig och få den framtid som de önskar sig i Finland, säger hon.
– Det kan givetvis vara på svenska, men jag tycker inte att man kan sticka under stol med att det inte är helt problemfritt.
I praktiken får kvotflyktingarna sällan välja själv
Linda Bäckman är specialforskare vid Migrationsinstitutet och hon understryker att det enligt lagen finns en möjlighet att välja mellan finska eller svenska som integrationsspråk.
Men i praktiken kommer kvotflyktingar oftast till ett dukat bord där språkvalet redan är gjort av myndigheterna.
– Valet kan också påverkas av att man måste vänta på att en kurs på svenska ordnas, medan man snabbare får plats på en kurs på finska, säger hon.
Man borde få möjlighet att studera lite av båda
Linda Bäckman om att lära sig båda språken
Varför regeringens mål är att just fem till tio procent ska integreras på svenska är oklart för Bäckman. Men hon hoppas att det leder till att nyanlända får bättre vägledning om möjligheten att studera svenska.
Samtidigt påpekar hon att det behövs mycket information för att kunna fatta beslut om integrationsspråk när man är ny i ett land. Valet borde alltid grundas i individernas egna behov, bakgrundskunskaper och önskemål, säger hon.
Främst av allt efterlyser hon en flexibilitet när det gäller språkundervisningen. Också i svenskspråkiga regioner som Västnyland behövs finskan för många yrken.
– Inom ramen för integrationsutbildningen borde man få möjlighet att, om man vill, studera lite av båda och sedan specialisera sig i det ena språket, till exempel enligt yrkesområde, säger hon.
Språket är nyckeln till samhället
Nabaz Baki har märkt att de som kommit till Raseborgsområdet och lärt sig svenska tenderar att stanna kvar, medan de som lärt sig finska har flyttat bort.
Själv lärde han sig finska på gatan, som han uttrycker det. Under sina åtta år i Helsingfors lärde han sig sedan språket bättre, så bra att han kunde delta i realityserien Big Brother.
– Om jag klarade mig där, så skulle jag säga att jag klarar mig ganska bra på finska, konstaterar han.
I skolan tog det tid för honom att lära sig svenska och intresset för det finska språket var lika med noll. I dag önskar han att han hade fått mera stöd att lära sig finska, särskilt efter skoltiden.
Han menar att man lär sig svenska gratis om man kommer till Ekenäs, eftersom alla talar det. Därför kan det löna sig att sätta barnen i finsk skola.
Men huvudsaken är att man lär sig språk.
– Lär er båda språken, det är jätteviktigt. Ni kommer att få jobb och ni kommer att kunna komma in i samhället, sammanfattar han.
