En morgon när elvaåriga Fia Hirvonen satte sig vid frukostbordet sa hon att hon ska bli statsminister. Fyra år senare håller drömmen i sig.
– Politik är definitivt en passion för mig och något jag vill göra i framtiden, säger hon.
Som studerande i årskurs nio i Grundskolan Norsen gjorde hon nyligen sin prao i riksdagen för Eva Biaudet (SFP). Biaudet är en politiker som Hirvonen beundrar. Det är bland annat jobbet för jämställdhet som Hirvonen uppskattar.
– Jag har många förebilder, men samtidigt tycker jag inte det är nödvändigt att idealisera politiker.
Regeringen har nyligen lagt upp ett mål om att engagera barn och unga mer i beslutsfattandet. Hur det ska gå till i praktiken är ännu oklart, men ett frågeformulär från statsrådet har skickats ut till alla skolor på fastlandet.
Tanken är att alla elever från årskurs fem till nio, ska få ta ställning till vad de själva tycker är viktiga frågor och teman för tillfället.
För att ta reda på hur unga personer tycker att de kan påverka beslutsfattande åkte vi till Grundskolan Norsen i Helsingfors. Där träffade vi Fia Hirvonen, Amanda Salonius-Pasternak och Karl-Fredrik Spolander. Alla tre sitter i skolans elevråd och dessutom har Hirvonen och Spolander varit uppställda i valet till Helsingfors ungdomsråd.
Eleverna i Norsen tycker de kan påverka grejer i skolan, men inte i övriga samhället:
Psykisk hälsa, jämställdhet och ekonomi oroar unga
En av de frågor som berör unga särskilt mycket för tillfället är den psykiska hälsan och framtidstron.
– Om vi inte har unga som ser en framtid för sig själva och mår bra, kommer vårt samhälle inte att fungera i framtiden, säger Fia Hirvonen.
Hon lyfter också frågan om jämställdhet och rasism, och säger att alla måste ha lika rättigheter att påverka.
För att ett välfärdssamhälle ska fungera behövs också pengar.
– Jag tycker den viktigaste politiska frågan just nu är ekonomin. Det är mycket diskussion kring statsskulden för tillfället, säger Karl-Fredrik Spolander.
Han anser ändå inte att barn och unga kan påverka de ekonomiska frågorna särskilt mycket, utan lyfter i stället fram skolvardagen där han hoppas att unga hade mer makt.
– Hur jag kommer till skolan, vad som händer i skolan, vad jag äter och lär mig där. Jag är inte arton ännu så jag kan inte påverka i ekonomifrågor.
Amanda Salonius-Pasternak säger i sin tur att hon inte har en sådan maktposition att hon direkt kan påverka de politiska besluten. Däremot tycker hon att man gärna kan uppmärksamma fenomen och brister på sociala medier.
– Just nu tycker jag att klimatfrågor och AI är jätteviktigt.
Vuxna politiker måste beakta ungas åsikter
Ungdomsfullmäktige, eller Ungdomsråd, är något som skrevs in i lagen för tio år sedan. Nu ska alla kommuner och städer ha en egen grupp ungdomar som tar del i beslutsfattandet.
Tanken med att barn och unga, oftast mellan 13 och 25 år, ska vara med och fatta beslut inom kommuner ser ändå olika ut på olika håll i landet. Mycket beror på i vilken grad kommunernas ”vuxenfullmäktige” vill låta unga vara med.
– Vi har sett att det fungerar riktigt bra på en del ställen, som till exempel i Tammerfors, säger Axel Eriksson, skolningssakkunnig på Finlands ungdomsfullmäktiges förbund (NUVA).
Han nämner att yttranderätt på kommunens möten behövs, ungdomsfullmäktige måste ha budget för att kunna arbeta självständigt och de ska över huvud taget ha möjlighet att delta i de möten som kommunfullmäktige ordnar.
Axel Eriksson tycker det är löjligt att unga inte får påverka i kommunens alla beslut:
Eriksson säger att unga kan göra mycket bara de ges möjlighet till det. Ett sätt är att ungdomsfullmäktige gör kartläggningar bland kommunens barn och unga och sedan för fram resultaten till kommun- eller stadsfullmäktige.
– Ju mer man ger dem möjlighet att faktiskt komma fram med sina tankar och åsikter till beslutsfattarna, desto bättre, säger Eriksson.
Bättre demokratifostran i skolorna är också viktigt så att unga lär sig vad de kan påverka. Dessutom måste unga se resultat av påverkan för att de ska vilja vara med och fatta beslut också i fortsättningen.
– Ge dem en chans, visa att unga är morgondagen. Och till de unga: Ju mer du tar del av beslutsfattandet desto mer kan du faktiskt vara med och påverka, säger Eriksson.
Svårt att lita på politiker
Tilliten till politiker i Finland har dalat under de senaste åren. I en Nordisk undersökning från 2025 säger bara en procent av finländarna att de har väldigt stor tillit till politiker, medan tio procent säger att de har stor tillit.
När vi ställer frågan till Norseneleverna verkar svaren vara i linje med den stora majoritetens.
– Nej, säger Karl-Fredrik Spolander som svar på frågan om han litar på våra politiker.
Amanda Salonius-Pasternak tror i sin tur att politikerna fått den position de har på grund av att de är erfarna. Hon nämner samtidigt att det känns som att politiker inte riktigt litar på varandra, och att det påverkar hennes tillit till dem.
– Jag tycker vår demokrati fungerar väldigt bra och våra politiker är folkvalda. Jag litar på Finlands befolkning, att de som mest förtjänar det får röster och är sakkunniga på det de gör. Men just nu känns det ändå ganska oroligt, säger Fia Hirvonen.
Tror du att unga verkligen kan påverka beslutsfattandet i samhället i dag? Dela gärna dina tankar eller egna erfarenheter!