Topi Laaksonen studerar för första året vid Vasa yrkeshögskola och han började leta efter hyresbostad i Vasa i juli. Han har tvingats förlita sig på tillfälliga lösningar under bostadsjakten.
Hans första boende bestod av ett rum i övre våningen av ett enfamiljshus som en privatperson erbjöd honom.
– I det skedet var jag redan desperat. Jag hade kollat den privata marknaden, men hyrorna var mycket högre än hos Voas, säger Laaksonen.
Vasas studentbostadsstiftelse Voas var den första instansen Laaksonen vände sig till då flytten till Vasa hägrade.
– Jag la in en ansökan till i princip vartenda objekt, berättar Laaksonen.
Efter att i en månad ha bott i övre våningen av enfamiljshuset väntade nästa flytt, eftersom hyresvärden inte kunde fortsätta hyresavtalet. Då fick han ett erbjudande om att bo i en studentkorridor.
– Jag tog emot det erbjudandet, eftersom situationen var brådskande och jag behövde nödinkvartering.
Efter ett halvt år och två tillfälliga bostadslösningar fick Laaksonen nys om Voas nya bostadsbygge på Brändö. Där kommer han att få hyra en etta från och med början av nästa år.
– Bostadssituationen i Vasa är så svår att jag i princip fick ta till alla knep för att hitta boende, sammanfattar Laaksonen sin erfarenhet.
För den Helsingforsbördige Laaksonen var bostadssituationen i Vasa en överraskning. Han tror att han direkt skulle ha fått en bostad i huvudstadsregionen.
– Jag antog att man på kommunal nivå skulle ha förberett sig så att det skulle finnas tillräckligt med bostäder i en stad med många studerande.
Han har också varit tvungen att ge med sig när det gäller bostadens läge. Laaksonen kollade till en början på bostäder i centrum och på Brändö, så att han skulle kunna promenera till skolan.
– När tiden tog slut måste jag ta emot rummet i Hemstrand, berättar han om sin första lägenhet i Vasa.
Läget värst i Vasa
Bristen på hyresbostäder i Vasa hotar nu stadens tillväxt. Organisationen för finska hyresvärdar, Suomen vuokranantajat, uppskattade redan i början av året att bristen på hyresbostäder är värst just i Vasa av alla städer i Finland.
Vasas bostadschef Jonas Nylén bekräftar allvaret i situationen. Ungefär 45 procent av hushållen i Vasa och en tredjedel av stadens invånare bor i hyresbostad.
Samtidigt som invånarantalet växer med stora kliv har byggandet av höghus stannat av nästan helt.
Det är många faktorer som bidrar till att byggandet stagnerat, till exempel osäkerheten inom den globala ekonomin, ränteökningar och att byggnadskostnaderna har stigit med 20 procent sedan 2019.
– Utbudet har sjunkit radikalt, medan efterfrågan har ökat, konstaterar ekonomen Eemeli Karlsson på Suomen vuokranantajat.
Men trots att man talar om bostadsbrist i Vasa, går ändå inte fastighetsbolaget Pikipruukkis lägenheter åt. Pikipruukki ägs av Vasa stad.
– Det här väcker frågan om varför det är så. Är förhållandet mellan pris och kvalitet så mycket sämre i Pikipruukkis lägenheter att de förblir tomma? undrar Karlsson.
De stora städerna får stöden
Enligt Jonas Nylén har en av Vasas stora svagheter de senaste åren varit att det finns för lite hyresbostadsbyggen som stöds av staten.
Under de senaste åren skulle det ha behövts flera hundra statsstödda hyresbostäder.
– Stöden har gått till större tillväxtcentrum, där det har byggts tusentals billiga hyresbostäder. I Vasa har man fått stöd för att bygga studentbostäder, men inte för vanliga hyresbostäder.
Enligt Nylén är de objekt som Pikipruukki byggt nödvändiga, men de ökar på stadskoncernens skulder.
Vasa har försökt locka nationella allmännyttiga aktörer till staden, så att skulderna hålls i schack och så att man skulle få ny bostadsproduktion till staden.
– Vi försöker också locka privata aktörer inom bostadsbranschen till Vasa, säger Nylén.
De som lider mest av bostadsbristen är studerande och unga, folk som bor i hyreslägenhet och de som är i ett sårbart läge, säger Nylén.
Över 60 procent av Vasas nya invånare är 20–30-åringar som uttryckligen behöver hyresbostäder.
Mikael Snellman, regionchef vid byggbolaget YIT, ser situationen som utmanande.
– Vi fokuserar på att bygga bostäder som motsvarar efterfrågan. Efterfrågan baserar sig i huvudsak på att köpa en egen bostad, inte så mycket på att köpa bostäder ämnade för hyresmarknaden.
Förslag: Utnyttja befintligt bostadsbestånd
Men det är inte helt dött på byggfronten. Pikipruukkis byggprojekt i Travdalen framskrider. Där ska 39 statsstödda bostäder byggas. YIT har också påbörjat ett höghusprojekt i Klemetsö.
Vasas studentbostadsstiftelse VOAS har i sin tur en omfattande renovering av studentbyn på Abborrvägen på gång. Där ska nästan 300 nya studentbostäder byggas i stället för de gamla bostäderna.
Eemeli Karlsson föreslår också att man i högre grad skulle utnyttja det bostadsbestånd som redan finns. Det är snabbare att göra ändringar i det befintliga bostadsbeståndet än att bygga nytt.
Till exempel kunde välfärdsområdenas tomma utrymmen möjligtvis göras om till bostäder inom en rimlig tidtabell.
Men situationen ser inte ut att lätta inom den närmaste framtiden.
– Tidigast år 2027 kan man se en ljusning, men det är svårt att säga en exakt tidpunkt, säger Karlsson.
Artikeln är en sammanfattad översättning av artiklarna Vaasa kasvaa nyt hurjaa vauhtia, eikä rakentaminen pysy perässä – vuokra-asuntopulasta kärsivät eniten nuoret aikuiset och Moni nuori on ahtaalla Vaasan vuokra-asuntopulassa – ”Kolme muuttoa puolessa vuodessa”, ynnää opiskelija skrivna av Matti Rinnekangas. Översättningen är gjord av Juho Teir.