En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
”Klick-klock, klick-klock”, hörs det jämna studsandet från pingisbordet.
Rasten har börjat vid Hagelstamska skolan i Grankulla och en handfull nior fyller ”chillirummet”.
En del halvligger på sofforna, andra funderar på vilket spel de ska spela.
Ungdomsarbetsledare Tobias Althoff har glimten i ögat när han varnar eleverna för att han kommer att slå ut dem alla om han är med och spelar.
I verkligheten beskriver de unga honom som en trygg figur i skolan, en som alltid ser dem.
– Speciellt på morgnarna när man kommer till skolan så brukar han säga hej och fråga något. Till exempel när jag hade fått mopokort så frågade han hur det gick att köra till skolan, säger Tilda Backas från nian.
Också Zouhayr Alkawsara går på nian men har inte gått i Hagelstamska skolan så länge. För honom kan Althoff ibland kännas som kompis.
– Ibland känns han som en lärare för mig, ibland som en kompis. Jag brukar spela Uno med honom och ibland pratar jag med honom på rasterna.
Niondeklassaren Ingrid Sundberg berättar att eleverna alltid har något att göra på rasterna tack vare sin ungdomsledare.
– Han är snäll och han hjälper sådana som inte har så många kompisar i skolan, så att man alltid har någon att prata med.
Tobias kan vara den enda som säger hej på morgonen
Tobias Althoff har jobbat som skolans egen ungdomsarbetare i sex års tid. Staden valde att ha hans roll kvar också efter social- och hälsovårdsreformen, när kuratorer och skolpsykologer flyttade över från kommunens regi till välfärdsområdet.
Hans beskrivning av jobbet är nästan identisk med den bild ungdomarna målar upp.
– Jag är en ”chilli” vuxen här. Min roll är att arbeta med elevernas sociala kompetens och att vara en trygg vuxen.
Mest finns han i det så kallade chillirummet, men också i klasserna när det till exempel behövs hjälp med samarbete. Grundtanken varje dag är att alla blir sedda.
– Vi måste komma ihåg att många är ensamma, de kanske inte har någon som säger hej till dem. Det är otroligt viktigt att någon kan bemöta och bekräfta dem.
Grankulla bäst av svenskspråkiga kommuner
De andra vuxna som arbetar med eleverna i skolan är lärare. Althoff är ett undantag. Grankulla har anställt honom på heltid för att vara ungdomsarbetsledare i stadens svenskspråkiga grundskola.
Att stadens alla tre grundskolor har en egen heltidstjänst för en ungdomsarbetare är inte helt vanligt i Finland. Grankulla har gjort ett medvetet val.
– Grankulla satsar för att stödja alla unga mångsidigt. Vi har skolungdomsarbetare, mångsidig verksamhet på ungdomsgården och en projektanställd välmåendecoach i grundskolorna, säger Krista Rimpilä, planerare för bildning och välfärd i Grankulla.
Trots ekonomiskt kärva tider spenderar staden mest pengar av alla svenskspråkiga kommuner på ungdomsväsendet.
Jämfört med alla Finlands kommuner på fastlandet använder Grankulla mera pengar per invånare på de unga än de flesta andra kommuner.
Små pratstunder för att ifrågasätta Andrew Tate
Satsningen ger resultat. Bland annat har Althoff nosat sig till oroväckande trender bland unga som de snappat upp via sociala medier.
Under coronapandemin handlade det om kvinnofientlighet som började gro bland en del unga män. De påverkades av den amerikansk-brittiska influeraren Andrew Tate.
– När ungdomarna var borta från skolvardagen drogs de lättare in i vissa bubblor som egentligen blev hela deras värld, beskriver Althoff.
För att skaka om skadliga influenser behövs många små möten med de unga, gärna i enrum. Andrew Tate-fenomenet var en av de svåraste trenderna att få bukt med, berättar Althoff.
– Man måste ha en öppen diskussion med ungdomarna, du kan inte heller fördöma dem och förbjuda dem att ha en åsikt. Jag försökte föra fram att Tate har ganska fientliga åsikter och få dem att ifrågasätta och ventilera det.
Ett annat fenomen som Tobias Althoff håller ögonen på är ensamhet bland de unga. Alla behöver bli sedda, speciellt de som är nya i skolan och staden, säger han.
I integrationsarbete med flyktingar känner han att arbetet varit extra värdefullt för att få de unga att känna sig hemmastadda.
– När vi har haft nyinflyttade i Grankulla så har jag kunnat hjälpa dem. Jag har haft tid att sitta ner med dem, gå igenom schemat och lösa vardagliga ärenden.
Ungdomsarbete kräver långsiktighet
I och med att Tobias Althoff är den enda ungdomsarbetaren i skolan har han byggt upp ett nätverk med stadens ungdomsgård och aktörer inom tredje sektorn. Tack vare sin tjänst har han fått arbetsro att utveckla ungdomsarbetet.
Det hade inte varit lika lätt om hans jobb hade byggt på korta projekt, säger han.
– Den här processen kommer inte på en dag, inte ens på ett år. Om man har sådana här ungdomsledare i skolan så är det viktigt att det är långsiktigt. Det vinner man på, säger Althoff.