Arbetet med att återställa Täktom träsk i Hangö har inletts. Det här görs för att märkbart minska på näringsämnen och humus som rinner ut i Täktbukten från dikena i träsket. På lång sikt är målet att Täktom träsk ska bli en kolsänka.
Kring 50 små diken täpps till och huvudfåran ut i havet ska få en bottentröskel som reglerar vattennivån. Det här görs både med grävmaskin och genom att handgripligen ta till spaden för att gräva fast mindre diken.
Innan Täktom träsk dikades mellan 1950- och 1970-talet, var den en liten insjö.
Det var år 2009 som eldsjälen Ari Heinilä inledde arbetet med att rädda Täktbukten inom ramen för Operation Täktbukten. Det har behövts mycket och enträget arbete för att komma så här långt.
Det är föreningen Mitt hav (Minun mereni) som leder arbetet. Miljöministeriet, Weisell-fonden och Världsnaturfonden WWF finansierar satsningen. Forcit och Hangö hamn är samarbetspartners.
Högtidlig öppning
I går 19.11 ordnades en tillställning ute vid det första diket i Täktom som täpps till. En av de inbjudna gästerna var Hangöbon och grundaren av Baltic Sea Action Group, Ilkka Herlin.
– Det är en mycket stor dag. Man kan säga att det är ett globalt problem att man har våtmarker som släpper ut metan i atmosfären. Metan är en farlig gas för klimatförändringen.
Herlin är övertygad om att satsningen i Täktom på sikt kommer att ha många fördelar för miljön.
– Vi kommer att se en renare Östersjö, en renare Täktbukt, vi kommer att se mer biodiversitet här, mera fåglar, vackrare miljö. Jag ser bara positiva saker när man börjar med ett sådant här projekt.
Ilkka Herlin hoppas att liknande satsningar på att återställa dikade marker görs på andra håll. Där spelar också Baltic Sea Action Group en viktig roll.
– Vi har hittills för det mesta arbetat med jordbruk. Nu har vi också börjat med skogar. Nuförtiden vet man att skogar släpper ut lika mycket näring som jordbruk i Östersjön. Det är mycket viktigt att vi också har ett system för skogsbruk, säger Herlin.
Hangö stad största markägaren
Det har krävts mycket jobb för att komma så här långt. Alla markägare har godkänt att träsket återställs. Sist ut var Hangö stadsfullmäktige i juni och Täktom samfällighet i juli 2025.
Stadsstyrelsens ordförande Edvard Lindfors (SFP) och stadsdirektör Simon Store är nöjda med att arbetet har inletts.
– Det som har varit tacksamt är att markägarförhållandena har varit ganska enkla. Det är stora markägare och staden är en av dem, säger Simon Store.
Hangö stad är den största markägaren. Staden är däremot inte med och finansierar arbetet med att återställa Täktom träsk.
Edvard Lindfors säger att han blev inspirerad av att höra på alla anföranden om hur lång vägen varit tills arbetena med att restaurera träsket kunde inledas.
– Vi är omringade av Östersjön och den är vår livskraft så det är bra att det görs, säger han.
Återställandet av Täktom träsk är ett steg i rätt riktning för att minska på övergödningen av den grunda och övergödda havsviken Täktbukten.
Men det kan ta tid innan Täktbukten tillfrisknar, tror ändå Ari Heinilä som är väldigt nöjd med att arbetet äntligen har kommit i gång.
Skolelever knackade dörr
Täktombon Maj Lundqvist jobbade tidigare som kemilärare i Hangö gymnasium. Hon blev år 2009 kontaktad av Ari Heinilä. Maj Lundqvist och några andra lärare och studerande vid Hangö gymnasium engagerade sig då i Täktom träsk.
– Vi hade temadagar och eleverna delades in i grupper och gick och knackade dörr och delade ut gratisprover på tvättmedel som skulle vara biologiskt nedbrytbara. Det var Aris idé, det är han som har varit livssjälen bakom allting.
Lundqvist säger att Täktomborna tog emot eleverna med öppna armar.
– De lyssnade på dem och det var ingen som var negativ överhuvudtaget. De insåg nog att någonting kanske ska göras.
Maj Lundqvist är väldigt nöjd med att det äntligen händer något med Täktom träsk.
– Jag tycker att det är härligt. Utan Aris energi så skulle det här inte ha blivit av. Men det är lite förvånande att det tar så här många år innan någonting händer, det går väldigt långsamt framåt.