BRYSSEL Republikens president Alexander Stubb besöker Bryssel på måndagen för diskussioner om den europeiska och globala säkerhetsmiljön, utvecklingen av Europas försvar samt stödet till Ukraina.
I samband med sitt besök träffar Stubb EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU-parlamentets talman Roberta Metsola, Belgiens premiärminister Bart De Wever samt Natos generalsekreterare Mark Rutte.
Efter Stubbs möte med Rutte håller de två en gemensam presskonferens på försvarsalliansens högkvarter i Bryssel.
Besöket i Bryssel blir det tredje av sitt slag för Stubb som president. Senast besökte han Bryssel i oktober i fjol.
Stubb en tongivande röst i Ukrainafrågan
President Stubb har etablerat sig som en av de aktiva europeiska ledarna i diskussionerna kring säkerhetslösningar för Ukraina.
Finland har konsekvent stött Ukraina både militärt och humanitärt sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.
Stubb har också väckt internationell uppmärksamhet, dels genom sina goda kontakter med USA:s president Donald Trump, dels genom sin förmåga att förmedla Europas budskap i ett bredare globalt sammanhang.
Samtidigt har Finland under Stubbs presidentperiod profilerat sig som en aktiv röst i det europeiska säkerhetssamarbetet, inte minst genom att driva på för långsiktiga lösningar för att trygga Ukrainas säkerhet.
Belgien i blickfånget
Ett särskilt intresse riktas mot Alexander Stubbs möte med den belgiska premiärministern Bart De Wever, som har en nyckelroll i diskussionerna om ett planerat återuppbyggnadslån till Ukraina.
Belgien har ställt sig skeptiskt till planerna på att använda den ryska centralbankens frysta tillgångar som garanti för lånet eftersom man oroar sig för negativa inverkningar på den belgiska värdepapperscentralen Euroclear, där de ryska tillgångarna förvaras.
De Wever menar att ett beslut om att använda de ryska tillgångarna skulle undergräva det europeiska finanssystemet och leda till utdragna rättsprocesser med Ryssland som motpart.
Belgiens position skiljer sig från andra EU-länder, bland dem Finland, som anser att det ska vara möjligt att använda de frysta tillgångarna för att ersätta de skador Ryssland förorsakat i Ukraina.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen anser att de frysta ryska tillgångarna är det bästa verktyget om medlemsländerna vill undvika att själva garantera det lån på omkring 140 miljarder euro som ska täcka Ukrainas ekonomiska behov de kommande två åren.