Kunder hotar med bomber, att komma till handläggarens arbetsplats, att leta upp handläggare och deras familjer samt att hämta de pengar som Folkpensionsanstalten (FPA) avslog.
Det allvarligaste våldet FPA-anställda utsätts för är hot mot liv och hälsa, som också riktas mot den anställdas familj och närstående. Mindre allvarliga fall handlar om kränkande beteende och olämpliga kommentarer.
– Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi vid FPA.
Niinikorpi beskriver en utveckling som pågått under en längre tid i samhället. FPA började märka av den försämrade säkerheten efter 2017 då myndigheten fick ansvar för beslut om den sociala grundtryggheten.
FPA har nu bett Social- och hälsovårdsministeriet att ändra FPA-förordningen så att det går att utelämna handläggarens namn i ett beslut. Det här för att få tillräckligt skydd för sina anställda mot hot och risker.
Enligt Sami Niinikorpi kan det minska säkerhetshoten mot personalen om handläggarnas namn tas bort från besluten.
200 anmälningar per år: ”Hot om våld ska inte tolereras”
Personalen vid FPA anmäler årligen runt 200 fall av hot om våld och trakasserier. De grövsta hoten mot personalen har lett till rättsprocesser, säger Sami Niinikorpi.
FPA skickade runt 14 miljoner beslut och brev år 2024. När det gäller den sociala grundtryggheten fattas årligen omkring 1,6 miljoner beslut.
För Sami Niinikorpi är det enkelt. Det handlar om att skydda personalen. Alla ska kunna känna sig trygga och respekterade.
– Det är orimligt att tänka att vi skulle tolerera hot om våld för att det ur något perspektiv skulle vara acceptabelt med 200 fall årligen. I nuläget utsätts FPA:s personal för otrygghet och hot om våld som inte borde ske på en arbetsplats. Eftersom det är så, måste vi hitta ett sätt att lösa saken.
Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdministeriet, säger att det inte finns några tecken på att trakasserier mot FPA-anställda skulle försvinna. Tvärtom, missnöjet mot FPA har säkert ökat efter den senaste tidens nedskärningar i den sociala tryggheten, tror han.
Kräver ändring i förordning efter bakslag
FPA har redan testat att utelämna handläggarens namn i beslut om utkomststöd, men riksdagens justitieombudsman konstaterade att det är lagstridigt. JO uppmanade då FPA att arbeta för en ändring i förordningen om behovet upplevdes som viktigt.
Jussi Syrjänen säger att Social- och hälsovårdsministeriet utreder två alternativ. Antingen skulle FPA-beslut inte alls ha med namnet på personen som fattat beslutet eller så skulle myndigheten gå in för en modell som polisen redan använder med ett identifikationsnummer.
Biträdande justitieombudsman Mikko Sarja säger att han i förväg inte kan ta ställning till rättssäkerheten för FPA:s kunder. JO ger sitt utlåtande om det slutliga ändringsförslaget om det blir aktuellt.
Öppenhet mot trygghet – vad väger tyngst?
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets Jussi Syrjänen ställs nu två grundläggande principer mot varandra: öppenheten i myndighetsbeslut och de anställdas grundlagsskyddade rätt till personlig säkerhet.
Han menar att båda kraven inte kan uppfyllas fullt ut i en sådan här situation och påminner om att det också handlar om att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter utan störningar.
Syrjänen understryker att det inte handlar om att skapa ett system där en handläggares identitet helt hemlighålls. Offentlighetslagen ger kunden rätt att också i fortsättningen kräva att få veta vem som fattat ett enskilt beslut.
FPA arbetar med säkerhet som vilken annan myndighet eller offentlig aktör. Att ett beslut inte längre har en namnunderskrift betyder inte att FPA slutar följa samma standarder, regler och lagar som tidigare, betonar Sami Niinikorpi.
– Vi på FPA vet vilken handläggare som fattat vilket beslut.
Säkerhetsdirektören ser inga risker med att anonyma beslut kan leda till fler avslag när handläggare inte behöver underteckna ett beslut med sitt namn.
FPA kan visa vägen för andra myndigheter
FPA kan bli vägvisare för andra instanser som utövar offentlig makt, tror Jussi Syrjänen på Social- och hälsovårdsministeriet.
– Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar.
Tycker du att det är viktigt att veta vem som fattat beslut som berör dig eller räcker det med att myndigheten kan spåra det internt? Kommentera gärna!