Vi befinner oss i Ingå.
Landskapet böljar fram i novembernyanser av grått och brunt. Marken är blöt efter nattens regn och Nina Långstedt bär stövlar då hon visar oss runt på sin bondgård Krämars.
På en kulle ovanom gårdens åkrar står familjens hem, ett 180 år gammalt karaktärshus.
Långstedt står vid husknuten och visar: där, 80 meter bort, ska Gasgrids vätgasrör grävas ner i marken.
– Längden på de här åkrarna är 1,3 kilometer och röret har prickats in på 1,2 kilometer. I praktiken betyder det att tio procent av min åkermark ska grävas upp, minst. Jag drog en nitlott, säger Långstedt.
Nina Långstedt frågar sig om vätgasröret gynnar eller skadar miljön:
Vätgasprojektet är massivt. Det handlar om 1 500 kilometer rör som ska löpa från Borgå till Torneå.
Med de förgreningar som ingår kommer röret att transportera vätgas genom 70 kommuner.
Så här ser Gasgrids vätgasnätverk ut enligt nuvarande förslag:
Det är 14 000 markägare som påverkas av dragningen. Nina Långstedt är alltså långtifrån ensam.
Och hon har god orsak till sin kritiska inställning.
Unik jordhälsa förstörs åtminstone för en tid
På Krämars har man odlat jorden i mer än 300 år. För 15 år sedan övergick Långstedt till ekologisk odling.
I dag är hon något av en expert på regenerativt odlande och jordhälsa, vilket innebär en matjord med hög biologisk aktivitet.
– Det uppnår man genom en mängd olika metoder. En sak som jag gör är att jag håller jorden täckt med växande grödor så stor del av året som möjligt. Det gäller att hålla igång en fotosyntes, förklarar Långstedt.
Långstedt har kombinerat en vision om att ta ett steg tillbaka till mera naturenliga odlingsmetoder med en förståelse för att det kommer att kräva kunskap utöver det vanliga.
I dag kan hon skryta med att åkrarna på Krämars är sällsynt livskraftiga, vilket också laboratorieanalyser visat.
– Jag har satt väldigt mycket tid på utbildning och också på praktiskt jobb för att uppnå den här jordhälsan. Den går säkert förlorad för flera år framåt nu.
Vätgasledningen kommer att gå genom både skogsmark och odlingsmark.
Under tiden röret grävs ner behövs en 40 meter bred korridor för arbetet. Efteråt fylls marken igen, men en 10 meter bred skyddskorridor kvarstår och löses in av Gasgrid. Skog får inte växa i korridoren, eftersom trädens rötter kan skada det nergrävda stålröret. Det är tillåtet att odla marken.
Nina Långstedt kommer alltså att kunna återställa sin odlingsmark, men befarar att det kommer att ta tid. Hon undrar hur Gasgrid kommer att värdera hennes arbete och den unika jordhälsa hon uppnått.
Och hur är det med säkerheten?
– Det känns kanske inte särskilt trevligt att bo så nära ett vätgasrör. Vätgas är ju en explosiv gas och ingen har ännu definierat vad som vore ett rimligt säkerhetsavstånd mellan boende och ledning.
Så här är vätgasröret för tillfället inritat på Nina Långstedts mark:
Frågan om säkerhetsavstånd övervägs fortfarande av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Österbottniskt kulturlandskap
I Kimo i Vörå driver Tim Gammelgård ett jordbruk tillsammans med sin syster Tanja. De har 60 mjölkkor och två tredjedelar av åkermarken på 94 hektar är vallodling.
Området hör till Kimo ådal, som klassas som ett enhetligt österbottniskt kulturlandskap.
Vätgasledningen planeras att dras genom flera av Gammelgårds åkrar, bland annat den som finns närmast Tims hus.
– Det är 40 meter från husknuten till rördragningen. Medan arbetet pågår kommer det att bli skoj för dottern att titta på alla stora maskiner, säger Gammelgård.
Tanken på att bo i närheten av en vätgasledning är egentligen inget som oroar Gammelgård.
– Inte så länge det är lugnt i landet. Men blir det oroligheter här, så vet man aldrig vad som kan hända och det känns inte bra.
Fick han välja skulle han inte ha ett vätgasrör i grannskapet.
– Vi får åtminstone införa rökförbud på terrassen tills röret är nergrävt, säger Gammelgård med ett skratt.
Det stora orosmomentet för Tim Gammelgård, precis som för Nina Långstedt, är hur vätgasröret påverkar odlingarna. Framför allt dräneringen.
Vätgasröret skär rakt igenom dräneringsystemet på en av Gammelgårds åkrar:
– Gasledningen är planerad att gå genom alla våra skiften på mitten. Det betyder att dräneringen grävs sönder och måste återställas. Men det är inte så enkelt att få till i efterhand.
Gammelgård anser att Gasgrid under 10 års tid borde ansvara för att dräneringar fungerar som de ska på de åkrar där röret grävts ner.
En annan viktig fråga för Tim Gammelgård är jordmånens kvalitet.
– Matjorden ska inte blandas med den sura, näringsfattiga lerjorden som finns djupare ner. Det ger dåliga skördar. Jag hoppas matjorden hålls åtskild medan man gräver ner gasröret.
En ekonomisk smäll
Åkern invid Tim Gammelgårds hus är knappt en hektar stor. Som rördragningen är planerad lämnar det så pass lite av åkern att den i princip är obrukbar under byggskedet.
– Det är ingen vits att köra dit på den lilla plätten. Man kör bara sönder åkern. Sedan tar det två år innan jag får någon skörd från åkern.
Ungefär 30 hektar av åkrarna på Gammelgårds jordbruk påverkas av vätgasledningen. Det betyder betydligt färre ensilagebalar och en stor utgift i slutändan.
Tim Gammelgård gör en snabb kalkyl över ut hur mycket de skulle förlora per år:
Gasgrid: Inga hus behöver rivas eller lösas in
Gasgrids huvudkontor ligger i en företagspark i Esbo, nära havet men långt från de västnyländska och österbottniska åkrarna.
Att vätgasröret kommer att gå igenom väldigt mycket odlingsmark har en enkel förklaring.
– Det är lättare att gräva i åkrar och det är lättare att återställa åkrar än byggda miljöer, säger Heli Virkki som är enhetschef vid Gasgrid.
Gasgrid vill lugna ner markägare som är oroliga över hur dräneringsrören påverkas.
Gasgrid kommer att anlita ett företag som arbetar med dräneringsrör och -diken för att säkerställa att de fungerar efter att ledningsarbetet är klart.
De ledningar som har ritats på kartor kan justeras. Virkki uppmanar de personer som är oroliga över gasledningen att kontakta Gasgrid.
Projektet kommer att genomgå flera miljökonsekvensbedömningar, där allmänheten får ge synpunkter.
– Särskilda möten ordnas för fastighets- och markägare där vi går igenom projektet i detalj. Här kan deltagarna diskutera med experter, granska kartor och ge respons, säger Virkki.
Projektet med vätgasledningen väcker oro, men på en punkt kan Virkki ge lugnande besked.
– Hela rörledningen har planerats så att inga hus behöver inlösas eller rivas.
Än så länge har Gasgrid inte presenterat en budget för projektet och finansieringen är inte heller klar. För planeringsfasen har man beviljats 29 miljoner euro i EU-bidrag. Byggandet skulle påbörjas efter tillståndsprocesserna, så att vätgasledningen åtminstone delvis skulle vara i bruk i början av 2030-talet.
Både Nina och Tim försöker påverka
Som en del av den här granskningen har Svenska Yle kontaktat tiotals markägare runtom i Svenskfinland.
Gemensamt för dem alla är en upplevelse av att de än så länge fått på tok för lite information, trots att vätgasröret med all sannolikhet ska grävas ner på deras mark.
– Då jag först fick höra om det här tänkte jag att det här stämmer inte. Inte kan det komma ett vätgasrör här, genom byn och bredvid vårt hus. Men så var det, säger Tim Gammelgård.
Han har lämnat in synpunkter på dragningen till Gasgrid. En hel uppsats som han kallar det. Också Nina Långstedt har lämnat in sina synpunkter, en lång text, via Gasgrids webbformulär.
– Jag kommer naturligtvis att försöka påverka och göra vad jag kan för att mina särskilda miljöhänsyn ska beaktas. Jag har också kommit med en alternativ dragning som fortfarande är på min mark, men inte så nära vårt bostadshus. Sen är det ju en annan sak hur alla synpunkter behandlas, säger Långstedt.
Långstedt önskar att man skulle ha hört markägare i en tidigare fas av planeringen. Hon önskar också att frågan om vätgasröret som klimatgärning kunde lyftas till granskning på ett betydligt högre plan.
– Verkliga miljö- och klimatåtgärder handlar om någonting som är mindre och inte mer. Det här är ett projekt som än en gång leder till mer; mer konsumtion, mer förbrukning. Vi byter bara en energiform till en annan.
Medan förespråkarna framhåller att grön vätgas behövs för att ersätta användningen av fossila bränslen, vill Långstedt lyfta frågan om vad som egentligen är livskraft och framgång.
– Livskraft bygger på att vi har hållbara, små lokalsamhällen. Klart att man med vätgas kommer ifrån beroendet av fossila bränslen. Jag är i grunden en miljömänniska och förstår den delen av det hela. Men samtidigt blir det här det som man kallar green against green. Att vi ska förstöra miljö för att rädda miljö.
Berörs du av Gasgrids planer? Vilka tankar har du om vätgasledningen som miljösatsning? Diskutera i vårt kommentarsfält.