Tidigare anställda vid Finferries kritiserar bolagets personalpolitik och menar att anställda tystas ned med sekretessavtal mot ekonomisk kompensation.
En befälhavare med 24 års erfarenhet berättar att han efter en incident till sjöss 2019 kallades till ett möte ett år senare. Där erbjöds han ett avslutningsavtal på nästan 100 000 euro, med krav på tystnad om bolagets affärer och själva avtalet. Yle Åboland känner till mannens identitet och har sett dokument som styrker hans berättelse.
– Jag var beredd att gå ner i graderna till däcksperson, men det var som att de redan bestämt sig för att de ville bli av med mig. Jag frågade också om jag får tänka på saken över veckoslutet, men de sa att jag måste skriva under samma dag och att jag oavsett kommer att bli av med jobbet, säger den tidigare befälhavaren.
”Vi hade just köpt hus och jag har minderåriga barn att försörja. Men om jag fått mer tid att tänka på saken hade jag kanske inte skrivit under avtalet.”
tidigare anställd befälhavare vid Finferries
Finlands Skeppsbefälsförbund representanter deltog i mötet på distans och konstaterade att beslutet var befälhavarens att fatta. Förbundet påpekade att arbetsgivaren saknade grund för att häva arbetsavtalet, men förbundet kunde inte garantera lön under en rättsprocess.
– Vi hade just köpt hus och jag har också minderåriga barn att försörja. Men om jag hade fått mer tid att tänka på saken hade jag kanske inte skrivit under avtalet.
”Det har varit omöjligt att hitta nytt jobb inom branschen”
I februari 2022 slog sjörätten fast att befälhavaren var oskyldig till incidenten. Han fick ändå inte sitt jobb tillbaka och har haft svårt att hitta nytt arbete inom branschen. Nu arbetar han som närvårdare med betydligt lägre lön.
– Det har varit omöjligt att hitta ett nytt jobb. Finferries är en stor aktör inom branschen. Jag har också sökt nytt jobb hos Finferries och blev först kontaktad om en intervju, men senare meddelade de att en intervju inte längre är aktuell.
Som förtroendeperson har befälhavaren också vittnat i en rättegång om olaglig hävning av en annan befälhavare, där personen till slut vann i hovrätten, men ändå inte fick jobbet tillbaka.
– Som befälhavare är du ensam ansvarig och därför borde du ha ett anställningsskydd motsvarande en tjänsteinnehavare. Det känns fel att anställda som behandlats fel inte får jobbet tillbaka, samtidigt som de i ledningen som agerade fel, får sitta kvar.
”Jag vill få avtalet hävt i domstol”
Den tidigare befälhavaren har flera gånger försökt kontakta Finferries och även Statsrådets kansli, som har en representant i Finferries styrelse, för att få avtalet ändrat. Men eftersom avtalet är juridiskt bindande har inget hänt.
– Då jag kom till mötet hade de redan ett färdigt planerat avtal. Jag anser att jag pressades att skriva på avtalet under tidspress och därför försöker jag nu få avtalet hävt i rätten.
Finferries försökte få bevisdokument sekretessbelagda i 25 år inför rättegången, men tingsrätten förkastade yrkandet i september. Rättegången om avtalet hålls våren 2026.
”Jag vet inte vad det var som gjorde att jag inte fick fortsätta”
Även den numera pensionerade maskinmästaren Ilkka Laurell har dåliga erfarenheter av Finferries personalpolitik. Han arbetade omkring tio år på Finferries med tidsbestämda kontrakt, men fick plötsligt inte sitt avtal förnyat.
– Det var ett trevligt jobb och fina kolleger. Jag vet inte om jag sagt något fel eller vad det var som gjorde att jag inte fick fortsätta, säger Laurell.
Finferries menade att Laurells anställning berodde på ett tillfälligt behov, men Laurell såg ingen förändring. Han erbjöds ett sekretessavtal mot ekonomisk kompensation, men då han inte accepterade kraven på sekretess, blev det inget avtal.
– För unga som är i början av sin karriär och har lån och barn är de här avtalen en bra utpressningsmetod. Men i min ålder, som skuldfri och medellös, hade jag inget att vinna på att dölja något, säger Laurell.
”För unga som är i början av sin karriär är de här avtalen en bra utpressningsmetod, men jag hade inget att vinna på att dölja något.”
Ilkka Laurell, pensionerad maskinmästare
Laurell tog ärendet till domstol och både tingsrätten och hovrätten gav honom rätt.
– Arbetsavtal görs för att följas. Domstolsbeslutet visar att anställda inte kan behandlas som slagpåsar. I rätten fick jag också en högre ersättning än vad Finferries erbjöd, säger Laurell.
”Vi har inlett en stor kulturförändring inom företaget”
Håkan Fagerström, Finferries verkställande direktör sedan april 2023, konstaterar att han inte kan ändra på det som varit men att många förbättringar gjorts sedan dess.
– Vi har inlett en stor kulturförändring inom företaget som gett goda resultat. Vår personalavdelning har utvecklats enormt sedan jag kom in i företaget. Jag brukar säga att jag leder via människor, inte toppstyrt, säger Fagerström.
Förutom att Finferries personalundersökningar visar ökad trivsel, har bolaget numera även en separat personaldirektör.
Fagerström kan inte svara på varför bolaget tidigare gjort avslutningsavtal, men påpekar att sådana avtal ofta beror på förtroendebrist och att sekretess är vanligt för att skydda båda parter.
– Personligen försöker jag alltid finna andra lösningar, om det inte finns starka skäl och misstro, säger Fagerström, som under sin tid inte ingått några avslutningsavtal.
Fagerström säger att han har svårt att kommentera tidigare anställdas rättsfall eftersom de fallen skedde innan han kom till bolaget.
När det gäller frågan att tidigare anställda inte får jobbet tillbaka, kan det ha olika orsaker.
– Om förtroendebrist ligger bakom ett avslutningsavtal har jag aldrig hört att någon återanställts. Vid olaglig uppsägning har personen rätt att komma tillbaka, men frågan är om de vill, säger Fagerström.
Hur ser du på det att flera av de som då satt i ledningsgruppen fortfarande sitter kvar?
– Ingen i ledningsgruppen har befogenhet att teckna ett avslutningsavtal utan vd:ns välsignelse. Då tycker jag inte att man kan säga att ledningsgruppen har begått fel, säger Fagerström.
Han påpekar att Finferries gjort en hel del för att förbättra ledarskapet i företaget. Bland annat har hela ledningsgruppen genomgått en coachingprocess.
Eftersom Finferries är ett statligt ägt bolag har Statsrådets kansli en representant i styrelsen. Matias Knip från Statsrådets kansli har suttit i styrelsen sedan 2021.
Han säger att staten har representanter i de flesta statliga bolagsstyrelser och att han fungerar som en vanlig styrelsemedlem.
Knip vill inte kommentera Finferries personalpolitik eller avslutningsavtal utan hänvisar dessa frågor till bolaget.