Bland de verk som urvalsjuryn, under ledning av journalisten Riikka Suominen som ordförande, valt att nominera till Finlandiapriset för facklitteratur år 2025 finns en stor spännvidd och bredd i tematiken – från amfetamin och justitiemord till modernt slaveri och en biografi över Frans Leijon som var både döv och blind.
Därutöver finns två verk om naturen med på listan: en om trollsländor och en om våra vattendrag.
De nominerade verken är:
Mia Jussinniemi: Ella Tobin – Amfetamiinikauppias
Mia Jussinniemi är kriminalreporter och facklitteraturförfattare, och hon har också producerat tv-dokumentärer.
I boken Ella Tobin – Amfetamiinikauppias skildrar Jussinniemi droghandelns skuggsidor.
Vi får möta Ella som redan i unga år fastnar i drogvärlden, och snart befinner hon sig djupt inne i den kriminella världen och i toppskicket i den finska narkotikahandelns hierarki.
I boken berättar Ella om sitt liv i männens värld: om överlevnad och rädslor men också om kraft och val som till slut förändrade allt.
Sami Karjalainen: Muodonvaihdoksia ihmettelemässä
Sami Karjalainen är teknologie doktor och en mångfaldigt prisad fackboksförfattare.
Från ägg till larv, från larv till puppa, från puppa till vuxen insekt – i varje fas förvandlas de helt till något annat. Genom metamorfosen förvandlas många varelser som kryper på marken och gömmer sig i vattnet till förtrollande flygakrobater.
I fakta- och bildverket Muodonvaihdoksia ihmettelemässä presenterar Karjalainen olika metamorfoser och förklarar varför insekter och en del andra djur har utvecklat detta märkliga sätt att förändra sin form.
Rami Mäkinen & Matti Rämö: Oikeusmurha. Kuinka järjestelmä tuhosi Auerin perheen
I juli 2011 friades Anneli Auer från mordanklagelser mot sin man, men hon anade inte att den verkliga mardrömmen bara hade börjat.
År 2013 dömde domstolen Auer och hennes dåvarande pojkvän till långa fängelsestraff för brott mot familjens barn. Barnens berättelser var centrala i bevisning. Senare berättade barnen att de hade ljugit.
Boken Oikeusmurha berättar om hur poliser, åklagare, läkare och psykiatriker utvecklade en skildring av djävulsdyrkan och övergrepp. Även barnen blev offer i en process där rättsväsendet törstade efter en dom. Familjen föll sönder, och ingen har tagit ansvar för misstagen.
Podden Sällskapet diskuterade boken om Anneli Auer i ett avsnitt sommaren 2025:
Jenni Räinä: Veden ajat. Matka läpi muuttuneen maiseman
I Veden ajat beskriver författaren och journalisten Jenni Räinä hur naturen försvinner framför ögonen på oss utan att vi lägger märke till det.
För några år sedan insåg Jenni Räinä att de naturliga bäckarna så gott som helt och hållet hade försvunnit i hela Finland, även i hennes hemtrakter.
Efter sin fars död begav hon sig ut på en forskningsexpedition längs de förändrade vattnens stränder. Hon vandrade från källor till bäckar, från bäckar längs åar och via åarna till havets strand. Hon såg den förändring som hade skett under en enda generation.
Jenni Räinä har tidigare tilldelats Finlandiapriset för facklitteratur med verket Metsä meidän jälkeemme (2019) där hon var en av skribenterna. Hon var också nominerad till priset år 2017 för boken Reunalla.
Hannu Salmi: Frans Leijon. Kuurosokean ihmeellinen elämä
Hannu Salmis farfars bror Frans Leijon (1878-1947) förlorade sin syn och hörsel redan som liten. Pojken glömde de ord han lärt sig och sprang på alla fyra som ett vilt barn som ingen kunde nå.
Som genom ett mirakel kom Frans till dövskolan i Jakobstad, där han lärde sig teckenspråk och punktskrift. Han blev en skicklig hantverkare och en respekterad medlem av dövsamhället. Med sitt mod visade han hur motgångar kan övervinnas.
Salmis verk Tunteiden palo (Åbo i lågor) var Fack-Finlandiapriskandidat år 2022, och har nyligen utkommit på svenska:
Paavo Teittinen: Pitkä vuoro. Kuinka moderni orjuus juurtui Suomeen
I boken Pitkä vuoro. Kuinka moderni orjuus juurtui Suomeen plockar den undersökande journalisten Paavo Teittinen isär ett tragiskt fenomen som är besvärande för rättsstaten. Vår levnadsstandard – billiga luncher, skolornas renlighet, byggandet av hem – upprätthålls av en stor grupp människor som blir utnyttjade. Dessa människor lever ofta i sina egna skuggsamhällen, och blir också ofta offer för tvångsäktenskap, hedersvåld och koppleri.
Verket visar hur våra lagar och praxis har möjliggjort att modernt slaveri slagit rot i Finland.
Urvalsjuryn för Finlandiapriset för facklitteratur 2025 har bestått av journalisten och manusförfattaren Maryan Abdulkarim, bokinköparen Isabella Frantz, generalsekreteraren Sini Harkki, redaktionschefen Vappu Kaarenoja, direktören för Finlands filmstiftelse Lasse Saarinen samt journalisten Riikka Suominen som ordförande.
Vinnaren väljs i år av utrikesredaktören Antti Kuronen på Yle.
Vilken bok som tilldelas Fack-Finlandiapriset 2025 kungörs i en direktsänd gala den 27 november.