Efter en maratondebatt röstade Lettlands parlament för att lämna Istanbulkonventionen, det vill säga Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.
Rösterna föll 56 för och 32 emot.
Beslutet ska ännu godkännas av landets president Edgars Rinkēvičs. Han kan skjuta upp när lagen börjar gälla. Han har tio dagar på sig att fatta sitt beslut. Rinkēvičs har hittills varit förtegen om temat.
Men Lettland kan alltså bli det första EU-landet som lämnar Istanbulkonventionen.
Det var det konservativa partiet Nationella alliansen som tog initiativet till att Lettland ska lämna konventionen.
De som förespråkar utträdet anser att konventionen inte har minskat våldet tillräckligt och att den hotar traditionella värderingar. Det är framför allt definitionen av genus, det vill säga att kön ses som en social konstruktion, som väckt motstånd.
Svenska Kvinnoförbundet om beslutet: Ett kraftigt bakslag
Svenska Kvinnoförbundets ordförande Pia Sundell säger att hon är besviken, men inte helt överraskad över Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen. Hon ser det som ett led i den så kallade antigender-rörelsen som motsätter sig könsmångfald och hbtqi-personers rättigheter.
– Vi är förstås väldigt bekymrade. Vi ser en ganska kraftig bakslagseffekt då det gäller kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhetspolitik. Det här är något som vi har befarat.
Enligt Pia Sundell har beslutet allvarliga konsekvenser för kvinnor och flickor. Lettland ratificerade Istanbulkonventionen för bara två år sedan, men har under den tiden hunnit öppna fler stödcenter för våldsutsatta kvinnor och skärpt straffen för våldsbrott.
– Att Lettland nu väljer att lämna konventionen innebär en försvagning av arbetet mot våld mot kvinnor. Beslutet får allvarliga konsekvenser för kvinnors liv och säkerhet och är oroande för hela EU, säger Pia Sundell.
Enligt en rapport från European Women's Lobby, som är den största samarbetsorganisationen för kvinnoföreningar i EU, har Istanbulkonventionen tydligt ökat arbetet mot våld mot kvinnor i Europa.
Av de 23 länder som ingår i rapporten har 61 procent stärkt arbetet mot våld mot kvinnor och flickor, 65 procent förbättrat polisutredningar och rättegångar och hela 83 procent förbättrat skyddet av våldsoffer.
Efter att Turkiet lämnade konventionen år 2021 fördubblades antalet mord på kvinnor i landet, enligt nätverket Women Against Violence Europe (WAVE), som arbetar för att främja kvinnors och barns mänskliga rättigheter.
Pia Sundell menar att det lettiska parlamentets beslut undergräver både EU:s och Europarådets arbete för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Hon oroar sig för att fler länder väljer att gå Lettlands väg.
– Det är väldigt allvarligt att man inte förstår hur viktigt det här arbetet är och hur allvarligt våld i nära relationer är. Det drabbar inte bara kvinnor utan också barn, säger hon.
Det är ändå oklart vad som händer efter parlamentsomröstningen.
Lettlands president kan alltså skjuta upp när lagen börjar gälla, och under tiden kan väljarna kräva en folkomröstning i frågan, rapporterar det lettiska public service-bolaget LSM. Det kan också prövas i domstol om lagen följer grundlagen.