Den tjugofemte bokmässan i Helsingfors nådde sin kulmen under söndagseftermiddagen, då arrangörerna meddelade att besökarrekordet hade slagits.
100 000 personer hade då deltagit i Helsingfors bokmässa 2025.
Agneta Rahikainen är programansvarig för bokmässans svenska verksamhet för tjugonde året i rad.
Det som gläder henne mest är hur många skolelever och studerande som deltagit i mässan i år, drygt 20 000. Fortfarande under söndagen deltar många unga i mässan.
– De behöver inte på något sätt övertygas om varför böcker och läsning är viktigt, säger Rahikainen.
Rahikainen konstaterar att mässan förändrats mycket under åren. Från att ha börjat som en slags bokhandel har mässan utvecklats till ett evenemang med program och författarbesök.
– Författarna var till en början lite tveksamma till att sitta på scen och berätta om sina böcker. Men nu ser man glädjen också hos dem. De kan prata om sina böcker och vill göra det.
Många kända profiler gästar mässan, vilket lockar ännu mer publik.
Rahikainen berättar att hon under lördagen skulle ta sig från den ena sidan av lokalen till den andra, men fastnade i signeringskön till president Sauli Niinistös nya bok.
– Självklart att bokmässan handlar om att fånga upp kändisar som är bokaktuella. Men folk kommer också hit för att lyssna på något riktigt nördigt samtal om djupa filosofiska frågor. Allt finns här.
Två mässbesök på fyra dagar
Anton Therman deltar i mässan tillsammans med sin mamma Anna Brunberg. De har besökt mässan två gånger den här veckan, först med skolan och i dag på tu man hand.
– Det finns mycket att göra. Det finns svenska böcker här och andra aktiviteter, så det är trevligt att komma, säger Therman.
Dimitri Paile hör till dem som deltagit i mässan flera gånger. Hans son som är med i vagnen är med för tredje gången.
– Man stöter alltid på bekanta och hittar nya intressanta böcker, det är god stämning varje år, säger Paile.
Han tycker att det är bra att så många vill besöka bokmässan. Ett ökat intresse för läsning kan vara en motreaktion till det mer polariserade åsiktsklimatet och misstron mot vetenskap, tror han.
– Det är en positiv sak att någon är intresserad av gammaldags böcker i dagens värld.
