Vi är inne i den livligaste tiden för viltolyckor längs våra vägar. Det märker jägarna inom storviltsassistansen (SRVA) som skickas till olycksplatserna för att leta upp de påkörda djuren.
Enligt statistiken är september och oktober de månader då flest viltkrockar sker. Kring 14 000 viltolyckor inträffade i fjol och Norra Österbotten var ett av de mest drabbade områdena.
Men även längre söderut ser man nu många viltolyckor. I trakterna kring Kronoby och Pedersöre har det inträffat fler krockar än vanligt. Medan vitsvanshjortarna är få förorsakar det stora antalet rådjur allt fler olyckor.
– Vi har lite över hundra uppdrag per år. Och nu när jakterna satt igång så går vi in i den intensivaste perioden, säger Pontus Häggblom, som är SRVA-kontaktperson i Pedersörenejdens jaktvårdsförening.
Älgjakten som nu pågår leder också till mer rörlighet. Samtidigt bidrar mörkret till försämrad sikt. Och snart kan det också bli halt på vägarna, speciellt nattetid och under kalla morgnar.
Även mindre djur kan orsaka stor skada
Häggblom uppskattar att uppemot 70 procent av olyckorna orsakas av rådjur. Men även om rådjuret är litet jämfört med en älg kan en rådjurskrock bli allvarlig.
– Oavsett vilket djur det är kan det ta väldigt hårt på en bil. Materiella skador kan bli lika stora av ett rådjur som av en älg, säger han.
Pontus Häggblom eller någon kollega från de lokala jaktlagen får besked om krockar via polisen. Polisen ger anvisningar om var krocken skett, så att jaktlaget kan spåra upp djuret om det sprungit iväg från olycksplatsen.
Bristande information är det absolut vanligaste problemet
Pontus Häggblom
Därför är det viktigt att föraren eller en passagerare i olycksbilen, så exakt som möjligt, uppger platsen, då man ringer nödcentralen på 112.
– Bristande information är det absolut vanligaste problemet. Ibland kan föraren vara chockad och därför ge fel uppgifter, eller så har man dålig lokalkännedom, säger Häggblom.
Han säger också att det finns ett stort mörkertal, då bilister antingen inte vet att de ska anmäla olyckan till nödcentralen eller av någon orsak inte vill rapportera om det som skett.
– Någon kan ha ringt en bekant först när de kommit hem, och sedan få klart att de ska anmäla till nödnumret. Då kan det ha gått en timme och då är det mycket svårare för oss att spåra upp ett djur som kanske måste avlivas, säger Häggblom.
Han och kollegorna från SRVA vill nu upplysa trafikanterna om både riskerna för och tillvägagångssättet vid en olycka. Vid en av stormarknaderna i Jakobstad står de och delar ut reflexband och information. Reflexen kan både varna medtrafikanter och hjälpa jägarna att hitta djuret.
Pontus Häggblom ger några tips för att försöka minska riskerna för kollisioner.
– Ha bra belysning på bilen. Håll koll på dikesrenen och ta varningsskyltarna på allvar, för de är ditsatta av en orsak.
Säkerhetsarrangemang fungerar
Häggblom ser att de arrangemang som gjorts för att minska olycksriskerna har en effekt. Viltstängslen är effektiva, och över- och undergångar som byggts ger djuren trygga rutter. Men där viltstängslet slutar finns det större risk att ett djur korsar vägen.
Nya metoder att varna för älg, exempelvis sensorer som noterar när någon rör sig i terrängen, hjälper också. Men det är svårt att helt gardera sig mot olyckor, även om moderna bilar är säkrare och har anordningar för att minska krockrisken.
– Jag hoppas förstås att det blir så få krockar som möjligt. Men speciellt här runt Jakobstad har vi väldigt mycket rådjurskrockar för tillfället så där ska man se upp. Kommer det ett djur, så kan det komma flera. Så det gäller att se upp, säger Häggblom.