Många verksamheter inom kultursektorn är beroende av bidrag från fonder och stiftelser. Kulturaktörer inom tredje sektorn skulle inte klara sig utan utomstående finansiärer. Kommunal verksamhet använder sig av fondpengar för att kunna genomföra enskilda satsningar.
Det handlar om små summor pengar som har stor betydelse i människors liv
Hangös museichef Laura Lotta Andersson om kulturpengar
Hangö museum finansieras till största delen av Hangö stad. Staden får i sin tur statsandelar som motsvarar närmare två årsverken vid museet. Utöver grundfinansieringen brukar museet också ansöka om utomstående finansiering för att kunna genomföra större projekt.
Har lockat många besökare
Den första sommarsäsongen i de nya lokalerna gick över förväntningarna. Museet har haft 6 300 besökare sedan den 15 maj. Museichefen Laura Lotta Andersson hade budgeterat 35 000 i biljettintäkter för hela året och den summan har redan överskridits.
I samband med att den nya basutställningen byggdes upp ville museipersonalen också ha en digital naturbordsprojicering och ansökte om projektbidrag för det. De sökte också om bidrag för en ny plan för kulturfostran. Andersson hade räknat med att få utomstående finansiering och budgeterat 94 000 euro för det i årets budget.
Men trots att museichefen ansökte om bidrag på totalt 116 000 euro av fyra olika stiftelser och fonder beviljades museet inte ett endaste bidrag. Därför genomfördes naturbordsprojiceringen med investeringspengar och museet har ansökt om överskridningsrätt på 90 000 euro som stadsfullmäktige ska ta ställning till att bevilja i slutet av oktober.
Utan kultur blir samhället platt och grått
Malou Olander, verksamhetsledare för Kulturhuset Karelia i Ekenäs
Tidigare har museet beviljats mindre projektbidrag. I år blev det stopp bland annat på grund av att fonderna och stiftelserna får in allt fler ansökningar och det anses vara stadens ansvar att finansiera museet.
– Jag kommer att vara försiktig med att budgetera projektbidrag framöver, det tar mycket tid och det är osäkert om det ger resultat, sammanfattar Laura Lotta Andersson.
Hon poängterar hur viktigt det är att Hangö har ett eget museum där stadens långa och innehållsrika historia visas.
Andersson efterlyser en värdediskussion om kulturens roll och finansiering.
– Det handlar i det stora hela om små summor pengar som har stor betydelse i människors liv. Och det räcker inte bara med ett museum och ett bibliotek. Konst, teater, musik, film och idrott behövs också. Man ska inte spara på kulturen.
Lokala kulturscener behövs
Vid Kulturhuset Karelia i Ekenäs betonar verksamhetsledaren Malou Olander också kulturens betydelse för människorna och är inne på samma linje som Laura Lotta Andersson att man inte ska spara på den.
– Det finns mängder av forskning som visar att kultur bidrar till människors välmående, tillhörighet och kunskap. Utan kultur blir samhället platt och grått.
Olander beskriver Karelia som en del av ett kulturellt ekosystem där artister, musiker, skådespelare och dansare har en scen att möta sin publik på.
– Om man tar bort kulturscenerna fallerar hela systemet. Det är något som beslutsfattare kanske inte alltid tänker på.
Kommunerna har en avgörande roll för att skapa förutsättningar för kultur och utbildning på lokal nivå
Matts Blomqvist, ombudsman för Svenska kulturfonden i Nyland
Kulturhuset Karelia drivs av en kulturförening och är beroende av utomstående finansiering för att kunna existera. De finansierar tre fjärdedelar av sin verksamhet med utomstående bidrag. Resten får de in via biljettförsäljning, försäljning från baren i pauserna samt intäkter då utomstående hyr salen.
Karelia har femton olika finansiärer och de fyra största är Svenska kulturfonden, Amos Andersons fond (tidigare Konstsamfundet), Sophie von Julins stiftelse och Raseborgs stad.
Staden har under de senaste åren bidragit med 18 000 euro per år. Stadsstyrelsen håller som bäst på och behandlar nästa års budget och stadsdirektören har föreslagit att stadens bidrag till Karelia skulle sänkas till 10 000 euro så att det ligger på samma nivå som bidraget som Tryckeriteatern i Karis får.
– Det skulle ha stor inverkan på vår verksamhet. Vi hoppas förstås hitta nya finansiärer, men det är inte lätt, säger Malou Olander.
Hon är mest oroad vad en eventuell sänkning av det kommunala bidraget skulle ge för signaler till kulturaktörer, invånare och andra finansiärer.
– Är det en verksamhet som inte är värd att satsa på? frågar sig Malou Olander.
Trots osäkerheten är responsen från publiken och raseborgarna överväldigande positiv och Olander drömmer om att Karelia ska vara känt i hela Svenskfinland.
– Jag önskar att alla turnerande artister ska vilja komma hit, att Karelia ska vara en självklar scen.
Kulturfonden vill stödja där det finns lokalt engagemang
Svenska kulturfonden delar årligen ut 3–3,5 miljoner euro till olika samfund i västra Nyland. Bland mottagarna finns Fiskars hembygdsförening, Hangö teaterträff, Västnyländska Ungdomsringen, Kulturhuset Karelia, Fotocentrum Raseborg och dansskolan Hurja Piruetti.
Kulturfonden har under den senaste tiden satsat stort på att utveckla konstundervisningen för barn och unga via det så kallade Skapa-projektet. I samarbete med Raseborgs stad och andra stiftelser har de satsat på att bygga kulturhuset Fokus i Karis. Pro Artibus som har verksamhet i Ekenäs finansieras också av kulturfonden.
Fondens huvuduppdrag är att stödja det svenskspråkiga kulturlivet i regionen, både genom att finansiera nya projekt och bidra med finansiering till etablerade verksamheter.
En viktig utgångspunkt är det lokala engagemanget och den lokala förankringen, säger Matts Blomqvist som är ombudsman för Svenska kulturfonden i Nyland.
– Vi ser gärna att projekten är förankrade i samhället och har en vilja till förnyelse.
Kommunerna i avgörande roll
I ekonomiskt kärva tider riktas ofta sparkrav mot kulturen. Blomqvist betonar att kommunerna har ett viktigt ansvar för att värna och utveckla det lokala kulturlivet.
– Kommunerna har en avgörande roll för att skapa förutsättningar för kultur och utbildning på lokal nivå.
Svenska kulturfonden har också möjlighet att vara med och stödja kultursatsningar som kommunerna är med och finansierar. Om kommunerna skär ner på sitt lokala engagemang innebär det att kulturfonden också behöver omvärdera sin roll som finansiär.
Kulturfonden kan inte heller finansiera kommunal kulturverksamhet eller lagstadgad verksamhet. Däremot kan de ge bidrag till enskilda kultur- eller utbildningsprojekt i kommunerna.