Borgå stad kommer att behöva spara, men det ska inte synas i vardagen för Borgåborna ännu nästa år.
Enligt stadsdirektör Jani Pitkäniemis budgetförslag kommer Borgås ekonomi att gå 0,4 miljoner euro på minus 2026, vilket är ungefär det samma som plus minus noll för en stad av den här storleken. Därefter väntas minusstrecket växa, till -15,7 miljoner euro år 2027 och -13,3 miljoner euro år 2028.
Underskottet beror främst på att samfundsskatteintäkterna minskar, alltså i praktiken på att det gått sämre för Neste. Det här kommer inte som en överraskning eftersom samfundsskatterna betalas ut med två års fördröjning. Borgå klubbade igenom ett sparprogram redan i fjol och har följaktligen skurit ner på utgifterna i år.
I stadsdirektörens budgetförslag för 2026 finns inga stora sparåtgärder med, men det betyder inte att staden klarar sig helt utan sådana.
– I det här skedet har vi mest sparat på köpta tjänster, inte personalkostnader. Men nästa vår måste vi utvärdera vad vi har råd med både då det gäller driftskostnader och investeringar. Vi måste bygga systemet på det viset att vi inte får samma situation i famnen snart på nytt, säger Pitkäniemi.
Det blir alltså förmodligen fler sparåtgärder. Orsaken till att Pitkäniemi vill vänta med dem till våren är att man i mars får mer information om hur samfundsskatteintäkterna utvecklas.
Bildningsdirektör Sari Gustafsson påpekar att det i år finns 120 Borgåbarn färre än tidigare. Siffran fortsätter gå neråt samtidigt som de äldre blir fler. Daghems- och skolnätet måste alltså förmodligen fortsätta diskuteras.
Borgå kommer också att behöva ta mer lån.
– Hittills har stadens lån varit bundna till låga räntor men de nya lånen kommer att kosta mer, säger finansdirektör Henrik Rainio.
Stora investeringar
Trots kommande karga tider ska staden köra vidare med stora projekt. Under de fyra följande åren, 2026–2029, ska staden göra investeringar för sammanlagt 200 miljoner euro.
Av den summan ska 49 miljoner euro användas nästa år.
Den överlägset största investeringen är Kokon idrottscentrum för sammanlagt omkring 70 miljoner euro. Pitkäniemi tror inte på att skära ner på projektet då det redan blivit godkänt och arbetet är i gång.
– Att vela fram och tillbaks kan bli dyrare i längden, säger han.
Ett annat stort projekt är byggandet av nya Peipon koulu i Gammelbacka för 28 miljoner euro.
Utvecklingen av Parkgatan fortsätter, det lönar sig eftersom staden kan få inkomster från tomtförsäljning.
Staden har också en del renoveringar på kommande nästa år. Bland annat behöver membranisoleringen i Alexandersgatans bro bytas ut, och då lönar det sig att samtidigt förbättra trafiksäkerheten i Konstfabrikens korsning på Västra åstranden. Om det blir trafikljus eller rondell är inte bestämt än, men bron kommer förmodligen att behöva vara stängd största delen av sommaren.
Det blir inga stora förändringar på personalsidan men 8,2 vakanser faller bort, främst för att man inte får projektpengar från staten. Samtidigt ska tre personalresurser läggas till: en på idrottssidan, en inom integrationsutbildningen och en inom byggnadsövervakningen. Där ska man anställa en tillståndshandläggare till, så att det går snabbare att få bygglov.
Att satsa på integration är viktigt eftersom Borgås tillväxt för tillfället är helt beroende av invandring. Just nu pågår tio integrationskurser samtidigt.
Skatterna hålls oförändrade
Stadsdirektörens budgetförslag går vidare till stadsfullmäktige i slutet av oktober, och de ska besluta om skattesatserna i november. Pitkäniemi föreslår att skatterna hålls på nuvarande nivå. Inkomstskattesatsen i Borgå är 7,1 procent.
Så gott som alla kommuner och städer har det svårare nu än tidigare. Ett mörkt moln på himlen är reformen av statsandelarna som staten förbereder. Om den genomförs kan Borgå få 10 miljoner euro mindre årligen.
Allt är ändå inte mörker och elände.
– Vi har det faktiskt jättebra jämfört med nästan vilken som helst kommun i Finland. Servicenivån i Borgå är väldigt bra och kommer att fortsätta vara det även fast vi skulle göra nedskärningar, säger Pitkäniemi.