Om några veckor är det dags för Pargas stadsfullmäktige att godkänna budgeten för nästa år. I nuläget verkar Pargas budget för 2026 landa på ett underskott på 3,5 miljoner euro.
Men även om budgeten godkänns fortsätter stadens tjänstemän och politiker att utreda olika möjligheter till att spara under nästa år.
Pargas stad beräknas få in totalt 78,3 miljoner euro i inkomster nästa år. Inkomsterna kommer in via skatter (43,3 miljoner), statsbidrag (9,7 miljoner) och verksamhetsavgifter (25,3 miljoner).
I år blir skatteinkomsterna omkring en miljon euro lägre än tidigare beräknat, men Pargas har överlag stabila skatteintäkter tack vare låg arbetslöshet och många fritidsbostäder. När det gäller statsandelar och verksamhetsintäkter ser det sämre ut.
Hyresintäkterna minskar nästa år
Petra Palmroos, ekonomi- och förvaltningsdirektör vid Pargas stad, berättar att en stor förändring och en av orsakerna till budgetunderskottet är bolagiseringen av välfärdsområdets fastigheter.
– Hyresinkomsterna för social- och hälsovårdens fastigheter har varit ungefär 4,6 miljoner per år. Men eftersom välfärdsområdets fastigheter måste bolagiseras från och med nästa år betyder det också att hyresintäkterna flyttar från staden till det nya bolaget, säger Palmroos.
Även om bolagiseringen innebär att staden inte längre betalar för fastigheternas drifts- och underhållskostnader, uppskattar Palmroos ändå att det innebär en förlust på cirka 2,6 miljoner för staden.
Den andra stora stötestenen för Pargas är statsandelarna. Statsandelarna baserar sig bland annat på de kostnader staden hade för social- och hälsovården under åren 2021 och 2022, då stadens kostnader för social- och hälsovården var högre än vanligt.
En annan orsak till att Pargas hör till de kommuner som får mindre statsandelar i regionen beror på stadens goda skatteinkomster.
”Många av kommunens nya uppgifter blev dyrare än beräknat”
Pargas stadsdirektör Tom Simola, konstaterar att utsikterna för den offentliga ekonomin har förändrats och att finansieringen och kommunernas verksamhet inte är i balans.
– Den offentliga ekonomin har försämrats avsevärt på grund av den kraftiga inflyttningen till större städer. Många av kommunens nya uppgifter, som sysselsättningstjänsterna och skolornas nya stödform, har blivit dyrare än beräknat, säger Simola.
Simola påpekar ändå att Pargas inte har någon akut panik eftersom staden har ett ackumulerat överskott sedan tidigare år.
– Nästan samtliga kommuner och städer står inför samma problem och vi vill inte ta några förhastade beslut. Det är viktigt att vi nu gör en grundlig genomgång av hela verksamheten och diskuterar hur vi kan hitta lösningar för att minska det här minuset, säger Simola.
I fjol flyttade 550 personer till Pargas
Simola medger att det sjunkande invånarantalet är oroväckande, men han tror fortfarande starkt på att Pargas kan vända trenden.
– Nya invånare betyder mer skatteintäkter och statsandelar och Pargas har en stor utmaning att vända den här trenden. Det är viktigt för Pargas att skapa tillräckligt med nya bostäder och dra nytta av det korta avståndet till Åbo. Men det kommer säkert ta hela den här fullmäktigeperioden innan vi ser resultatet av våra åtgärder, säger Simola.
Simola påpekar att den största orsaken till att invånarantalet i Pargas sjunker är att det dör fler än det föds. Statistiken visar också att elevantalet i Pargas väntas sjunka med ungefär 15 procent, eller drygt 200 elever, under de kommande 3 åren.
– I fjol flyttade 550 människor till Pargas, främst från Åbo och lite från S:t Karins. Det betyder att med lite fler inflyttare skulle vår befolkningsutveckling vara positiv, säger Simola.
Även hyresbostäder behövs
Även om det tar tid innan befolkningsutvecklingen i Pargas vänder påpekar Simola att det är viktigt att satsa och investera nu.
En del nya bostäder finns redan till försäljning. Priserna kan ändå upplevas som ganska höga för en barnfamilj. Hur kan det här påverka möjligheterna att locka nya barnfamiljer till Pargas?
– Jag skulle säga att prisnivån är ganska samma om du bygger i Pargas som i Reso eller Lundo. Vi är alla väldigt nära Åbo och det är inte stora prisskillnader om vi jämför Pargas centrum och andra kommuner. På sikt strävar vi också efter att skapa hyresbostäder, för många vill bo i hyreslägenhet idag, också utanför de stora städerna, säger Simola.
Hur ska ni jobba för att få flera hyresbostäder till Pargas?
– Vi måste hitta samarbetspartner för att bygga hyresbostäder. Det kommer att kräva lite tid, men jag tror att det är möjligt att hitta lösningar där. Staden har också ett eget hyreshusbolag som vi kommer att aktivera, säger Simola.
Pargas stadsstyrelse behandlar budgeten för 2026 på sitt möte måndagen den 27 oktober.