USA:s president Donald Trump har talat i telefon med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Sedan stod ett två timmar långt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin i tur. På fredagen besökte sedan Zelenskyj Vita huset.
Resultatet blev oklart. Trump och Putin har kommit överens om ett nytt toppmöte, och innan det ska ländernas utrikesministrar förhandla. Beslutet om att sälja kryssningsrobotar till Ukraina skuffades fram.
Trumps roll är okonventionell
Forskaren och Rysslandsexperten Hanna Smith säger att en av svårigheterna med att analysera händelserna är att Trumps självpåtagna roll som medlare är så okonventionell.
– USA har stött Ukraina på många sätt, och vanligtvis skulle en medlare behöva vara neutral. Det är det som vi kanske ser i hans beteende. Ibland är han för Ukraina och sedan ser det ut som att han är för Ryssland.
– Sedan uttrycker han saker på ett helt annat sätt än vanliga medlare. Han säger att nu är jag besviken på Putin eller så säger man till Zelenskyj att du inte är tillräckligt tacksam.
Med andra ord är Trump en helt annorlunda medlare än vad man är van vid.
– Det är en del av orsaken till att det är ganska svårt ibland att analysera den här processen, säger Smith.
Smith poängterar att Trump under den senaste veckan ändrat ton flera gånger. Efter samtalet med Zelenskyj var det relativt kraftigt stöd till Ukraina – i alla fall i ord.
– Efter samtalet med Putin blev det lite annorlunda och till slut efter mötet (fredagens möte med Zelenskyj) var det lite mer här och där så att säga.
Osäkert om Ryssland vill ha fred
Samtidigt är det svårt att utifrån se om det verkligen pågår någon egentlig förhandlingsprocess. Smith säger att det inte är ovanligt i sig. Under fredsprocesser är det väldigt sällan man tydligt ser hur de ska gå framåt.
– Även om det inte ser ut som att något händer så bygger alla de detaljer som vi ser nu förhoppningsvis mot att vi någon gång, någon dag, något år så får vi slut på det här kriget, säger Smith.
Det stora frågetecknet kring Trumps fredsmedling är om Ryssland egentligen är intresserat av att avsluta sitt anfallskrig. Smith förhåller sig skeptiskt till den ryska fredsviljan.
– Särskilt Putin och Putins regim behöver kriget för att ha makt. Allt han har gjort kretsar kring kriget. Oavsett om det gäller ekonomin, hur man kontrollerar landet eller hur man argumenterar internationellt. I Ukraina är det få som tror på den pågående fredsprocessen. Ukrainarna litar absolut inte på Putin och många förhåller sig skeptiskt också till Trump.
Ukrainarna vill se fred men inte till vilket pris som helst.
– Det som är viktigt för ukrainarna är först och främst att de kommer ut ur det här självständiga och kan fatta sina egna beslut även om de skulle förlora mark. Men just nu är de ryska kraven sådana att flera av dem skulle leda till att Ukraina i praktiken inte skulle vara självständigt.
De ryska kraven tyder på att Putins regim fortfarande vill omvandla Ukraina till en lydstat.
Kan Ryssland acceptera att Ukraina är en självständig stat?
– Kanske Ryssland kan det men jag har tvivel om Putin kan det. Det här ett problem om han inte kan det så kommer det gälla Ryssland som ett land. Men det ryska folket skulle troligen kunna acceptera det. Alla vill ha fred i Ryssland förutom att de också stöder Putin.