BRYSSEL EU ska bygga upp ett gemensamt försvar mot drönarhot, men någon särskild skyddszon för östra medlemsländerna blir det inte. Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som omfattar hela unionen.
Målet är att systemet ska vara fullt operativt före utgången av 2027. Men både finansiering och tidsplan väcker tvivel. Flera finländska EU-parlamentariker varnar för att östgränsens särskilda behov riskerar att glömmas bort.
Samlingspartiets Pekka Toveri uttrycker besvikelse över att det stöd som utlovats till länderna på EU:s östra flank inte fullt ut återspeglas i den försvarsplan som kommissionen presenterade på torsdagen.
– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Toveri.
Stora länder protesterar
De Grönas Ville Niinistö anser att ett skräddarsytt drönarskydd för de östliga medlemsstaterna stupade på motståndet hos stora medlemsstater som Tyskland, Frankrike och Italien.
Flera västeuropeiska länder har investerat i egna drönarförsvar och vill nu hellre se att EU:s pengar används till att knyta ihop befintliga system än till att bygga nytt i öst.
Samtidigt har länder som Finland, Estland och Polen varnat för att det gemensamma skyddet riskerar att bli för urvattnat om det inte styrs efter hotbilden.
– Motståndet mot ett drönarprojekt och en teknikutveckling som skulle fokusera enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Niinistö.
Niinistö: Stödet beaktar ländernas behov
Niinistö säger att han diskuterat frågan med EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius som signalerat att medlemsstaternas behov kommer att tillgodoses.
– Utgångspunkten är att stödet ska utgå från medlemsstaternas behov, även om det inte står uttryckligen i planen. I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.
Centerns Katri Kulmuni uttrycker förståelse för de övriga medlemsstaternas krav, även om hon i likhet med Niinistö anser att Finlands och de övriga gränsstaternas behov borde beaktas.
– Det är inte bara östgränsen som är utsatt. Även Svarta havet och Medelhavet är utsatta, och solidaritetsfrågan ser olika ut beroende på var man tittar, säger hon.
Maria Guzenina (SDP) understryker Finlands särskilda betydelse som EU:s nordliga gränsland mot Ryssland
– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns. Samtidigt måste åtgärderna vara sådana att hela Europa drar nytta av dem, säger hon.
Li Andersson (VF) välkomnar initiativet med ett EU-gemensamt drönarförsvar, men varnar för risken att ett enhetligt system blir alltför generellt och inte svarar mot de olika hot som finns i olika delar av Europa.
– Vänsterförbundet anser att de länder som inte har samma försvarsmässiga behov som medlemsländerna i norr och öst i stället borde ta ett större ekonomiskt ansvar för de satsningar som görs där, säger hon.
Finansieringen ett frågetecken
Kommissionen utgår från att drönarskyddet ska vara intakt redan år 2027, något som EU-parlamentarikern Pekka Toveri tvivlar på.
– Jag har svårt att tro att allt blir klart till 2027, även om pengarna hittas. Det är en utmaning både tekniskt och produktionsmässigt.
Utmaningen för EU är att unionen inte sitter på de ekonomiska resurser som de nya och ambitiösa försvarsplanerna kräver för att genomföras.
Kommissionen hänvisar till att pengar kan riktas om till försvaret i den befintliga EU-budgeten. Det här är ändå lättare sagt än gjort, menar Ville Niinistö.
– I princip finns det fortfarande oanvända medel i budgetramen. En omfördelning kräver ändå separata beslut i ministerrådet och där kan det uppstå motstånd.
EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen motiverar varför EU behöver en försvarsplan för 2030:
Ville Niinistö understryker att utbyggnaden av drönarförsvaret måste starta omedelbart för att kapaciteten ska vara på plats inom ett eller två år.
Längre projekt än så är inte ändamålsenliga på grund av den snabba tekniska utvecklingen, menar Niinistö.
Drönarförsvaret är ett led i den försvarsplan för 2030 som EU-kommissionen presenterade på torsdagen.
Kärnan i den nya planen utgörs av fyra flaggskeppsprojekt: förstärkt drönarförsvar, skydd av unionens östra flank, en europeisk luftförsvarssköld samt en försvarssköld i rymden.