[go: up one dir, main page]

Växtvärk när Jakobstad expanderar – industrin kämpar om utrymme med sommarstugor och fast bosättning

Jakobstad ska få en ny generalplan, men den möter även på hårt motstånd. Den stora utmaningen är att få plats för både boende och industri och då uppstår det krockar.

Video: Klosse Wistbacka

I Jakobstad utarbetas som bäst en ny generalplan som täcker hela staden. Generalplanen är vägledande för områdesanvändningen och det är en grannlaga uppgift att göra alla nöjda säger stadsplanearkitekt Sören Öhberg.

Industrin kämpar om utrymme med sommarstugor och fast bosättning och generalplanen har fått 45 anmärkningar under tiden den legat framlagd.

– Jag skulle ändå inte säga att det är ovanligt med så mycket respons, och det är bra att alla, eller så många som möjligt får uttrycka sin åsikt. Drar man ett streck på kartan så har det konsekvenser för den ena, och tar du bort strecket har det konsekvenser för den andra, säger Öhberg.

Industritomterna är få i Jakobstad

Sören Öhberg säger att syftet är att skapa ett verktyg att använda när man ska detaljplanera områden i staden. Öhberg säger att i centrum är grunden satt av tidigare stadsplaner med befintliga gator och kulturhistoriska miljöer. Den stora utmaningen för Jakobstads del är att staden är liten till ytan.

– Ska man försöka sig på att utveckla staden, vilket vi gör, så växer staden i alla riktningar och det finns helt enkelt inte nya områden för industrin. Det vi nu försöker resolut är att utvidga existerande områden och eventuellt hitta små nya områden. Det gäller Alholmen med UPM, området kring campingen Svanen och Pirilö, säger Öhberg.

En karta över Alholmen och omgivande öar.
Det är trångt kring Alholmen i Jakobstad när industin och bosättning kämpar om utrymme. Bild: Sebu Björklund / Yle, Mapbox, OpenStreetMap

Kustlinjen ritas om när industri och bosättning expanderar

Ett kritiskt område i generalplanen är kustbandet och öarna kring Alholmen. UPM:s fabriker vill expandera men motsätter sig å sin sida en dragning av elförbindelse över företagets område. Elförbindelsen behövs både med tanke på industrin och den planerade vindparken ute till havs. Jakobstads hamn vill i sin tur att hamnområdet ska förstoras norrut i den nya generalplanen.

Det finns planer på att bygga ut Gräggören strax intill hamnen med 60 hektar för att ge plats för ny industri. Staden Jakobstad och Larsmo kommun har undertecknat ett intentionsavtal gällande projektet.

Larsmo äger ön, och Jakobstad och Larsmo planerar att bilda ett gemensamt aktiebolag för att utveckla industrin och driva den gröna omställningen på Alholmen och Gräggören. Larsmo beslöt att gå med i bolaget i slutet av september, medan stadsstyrelsen i Jakobstad har återremitterat ärendet i väntan på mera information.

Vision om hur en anläggning för e-bränsle på Gräggören i Jakobstad kunde se ut. Gräggören till höger och Jakobstads hamnområde till vänster.
Gräggören kan få en anläggning för e-bränslen. Bild: Thanh Dang / Jakobstads central för tekniska tjänster

Bakom planerna står det Jakobstadsbaserade bolaget Aliceco Energy som utvecklar stora energiprojekt. Alicecos första stora projekt är redan är på gång i Karleby och går under namnet ”Vanadis Fuels”. Ett alternativ är att bygga en anläggning för e-bränslen på Gräggören.

– Vi utvecklar och orkestrerar stora industriprojekt. Gräggören skulle vara ett alternativ, holmen går att fylla ut och förstora eftersom vattnet är grunt kring holmen. På Alholmen finns också all den infrastruktur som behövs för en industrietablering, säger vd Viktor Ekman.

Ekman säger att det är mycket enklare att börja från ett brown field, en system miljö som redan existerar, istället för att börja från noll. Om man stannar för en satsning på SAF, hållbart flygbränsle eller e-metanol, är det franska oljebolaget Total Energies dotterbolag en naturlig partner säger Ekman. Blir det något annat så kan andra samarbetsparter vara aktuella.

– Vi skapar förutsättningarna för en satsning tillsammans med Larsmo och Jakobstad som har monopolställning när det gäller planering, bygglov och finansiering. Det viktiga är att kommunerna är med för att möjliggöra en etablering, säger Viktor Ekman.

Två kvinnor som räfsar utanför en gammal sommarstuga.
Catarina Nylund-Wentus och dottern Linnéa Byggmästar är två av omkring 50 personer som tillbringar somrarna på Hällören. De tänker inte sluta kämpa för att få vara kvar. Bild: Mikaela Löv / Yle

Generalplanen stöder inte gröna värden

Att UPM vill breda ut sig ytterligare oroar sommarstugeägarna på Hällören som är rädda för att trängas bort och få sin idyll förstörd. Sommarstugorna finns på samma halvö som UPM:s fabriker. Sören Öhberg säger att man gjort omfattande utredningar och inventeringar.

– Jag skulle vela hävda att vi hittat en balans kring Hällören, säger Öhberg.

Men Hällörens sommarstugeägare verkar inte vara överens med Sören Öhberg om att man hittat en balans mellan industrins och sommaröbornas behov. Catarina Nylund-Wentus är en av sommarstugeägarna på Hällören och för henne är Hällören hemma.

– Det här stället är min fasta punkt, här har jag tillbringat alla somrar sen jag var barn, säger Catarina Nylund-Wentus.

Nylund-Wentus säger att hon inte anser att man tagit gröna värden, naturvärden eller kulturvärden i beaktande i förslaget till ny generalplanen, speciellt vad det gäller UPM:s planer på utvidgning men även vad det gäller området kring Svanen.

– Vi har också flygekorrar här på Hällören, och nu säger stadens personal att det finns så många flygekorrar att vi kunde vara flygekorrarnas huvudstad. Tänkt vilken slogan det skulle vara. Låt dem vara.

Att ge upp kampen är inget alternativ

Det är inte första gången som sommarstugeägarna känner sig undanträngda. Hittills har de ändå vunnit kampen och fått bevara sitt sommarparadis. Nylund-Wentus säger att speciellt sommarstugorna i början av Hällören, intill Larsmovägen, skulle få industri väldigt nära på knuten om planen godkänns.

– En av de äldsta stugorna här, byggd på 1820-talet, skulle få kemisk-teknisk industri 100 meter bakom husknuten. Det låter ju inte ens hälsosamt.

Catarina Nylund-Wentus frågar sig vem som ens vill vistas på Hällören sen när industrin finns så nära inpå och för med sig buller.

– Då har de lyckats med det de försökt så länge, att få bort oss härifrån. Det verkar som om det är det de vill. Men vi tänker inte sluta kämpa, nu måste vi hålla oss uppdaterade och se vad mera vi kan göra. Jag äger inte Hällören, men den är en del av mig och jag är en del av den, säger Nylund-Wentus.

Varvet i Jakobstad och ön dit en bro planeras byggas.
Varvet till vänster kan komma att byggas samman med ön Storsandören. Det skulle innebära att varvet inte längre skulle vara sig likt, säger Henrik Invenius. Bild: Klosse Wistbacka / Yle

Storsandören kan få bro till fastlandet och åretruntboende

På ön Storsandören där det i dag endast finns sommarstugor vill man i framtiden tillåta fast bosättning. Det innebär att en bro måste byggas från Varvet eller Hällan. Det betyder mera trafik och genomfart för de som bor i området.

– Det är en balansgång och speciellt när industri och bosättning möts så är det också två olika intressen som möts. Det kan vara svårt att få dem att samsas. Villaborna är helt klart oroliga för att sommaridyllen och att det blir för mycket ståhej kring industrin, säger Sören Öhberg.

Trivselfaktorn i vågskålen om Varvet får en bro

Henrik Invenius bor med sin familj på Varvet, där hans mamma tidigare växte upp. I och med att mamman ägde en tomt i området lyckades familjen Invenius lösa in en tomt för åretruntboende. Familjen har bott på Varvet i drygt 20 år och när familjen Invenius flyttade in i fanns det bara ett annat hus i området. I dag finns det nio hushåll på halvön.

– Det är en anrik och naturskön plats. Fast vi bor endast 3,5 kilometer från stan känns det som att bo på landet. Dessutom omges vi av vatten, säger Henrik Invenius.

Strax norrom Varvet finns Storsandören och den är den ön som man nu vill knyta till fastlandet med en bro. Vägen som går över halvön är smal och blir bron verklighet kommer trafiken att gå rakt genom Varvet.

– Jag har ingenting emot fast bosättning på Storsandören i sig, men vi vill inte ha en massa trafik som går rakt genom Varvet. Det skulle bli mycket trafik och vägen är väldigt smal. Trivselfaktorn skulle sjunka väldigt mycket, säger Invenius.

Henrik Invenius säger att vägen skulle behöva breddas ordentligt om man förbinder Varvet med en bro. Något sådant spelrum finns inte, i så fall måste invånarna ge bort av sin mark för att vägen ska kunna breddas.

– Det är redan komplicerat med snöplogning om vintern. Jag hoppas på att de här planerna inte blir av, eller att det åtminstone tar lång tid innan de blir verklighet, säger Henrik Invenius.

Henrik Invenius och hunden Saga kanske den heter.
Henrik Invenius och hunden Saga njuter av sina promenader på Varvet. Det är som att bo på landet omgiven av vatten. Bild: Klosse Wistbacka / Yle

Catarina Nylund-Wentus säger på både Hällören och Varvet finns det mycket kultur, sådant som är oersättligt, och absolut borde bevaras.

Nylund-Wentus säger att man med den nya generalplanen skövlar både kulturvärden och natur för att göra grön energi.

– Det är så fruktansvärt motsägelsefullt. Det är inte hållbar utveckling. Jag förstår att man vill skapa fler arbetstillfällen, men vad kostar det i förlängningen. Vi vet inte vad som händer när vi går in och petar i diversiteten. Vi vet inte vilka konsekvenserna blir, men om hundra år kanske vi får svar, säger Nylund-Wentus.

Hur tycker du man bör tänka kring nya generalplanen i Jakobstad? Kommentera nedan.