Åke Björklund och Leif Kaarto ror ut i älven och vittjar näten, för att ta upp sikfångsten. De omkring tio fiskar de väljer ut, både honor och hanar, är redo att tömmas på rom och mjölke. Tömningen sker med van och försiktig hand. I hinkar förs sedan rommen in till kläckningsanläggningen i det gamla tvätteriet intill kraftverket, i väntan på att sikynglen ska kunna återplanteras i Nykarlebyvattnen.
Allt sedan kraftverksdammen byggdes i mitten av 1980-talet har Nykarleby kraftverk varit tvungna att plantera ut fisk i älven, som kompensation för att dammen hindrar fiskens naturliga vandringsväg.
En fisktrappa hade varit ett annat alternativ, men den är svår att bygga i efterhand och dessutom är funktionen osäker i praktiken, bedömer man på kraftverket.
Nu pågår ett treårigt pilotprojekt för att se om Nykarleby kraftverk lyckas trygga sikbeståndet bättre än man gjort med fisk som köpts in från uppfödare. Under senare år har sikuppfödarna brottats med vattenmögel, vilket gjort tillgången på yngel osäker.
Genom pilotprojektet hoppas man nu säkra utplanteringen och i förlängningen tillgången på sik.
– Vi ska undersöka hur sikens fortplantning lyckas i Nykarleby älv. I pilotanläggningen kläcker vi sikrom till yngel på konstgjord väg under kontrollerade former. Vi ska se hur det lyckas och hur mycket jobb det är, säger Janne Öhman, energichef på Nykarleby kraftverk.
Både han och många i kraftverkets personal är själva fiskintresserade och nu är omkring tio personer på olika sätt engagerade i projektet.
Nästan en halv miljon sikar
Ända sedan kraftverket byggde dammen för att producera elektricitet har den naturliga vandringsvägen, upp längs Lappo å, varit avstängd för fisken. Därför är energibolaget ålagt att plantera ut 400 000 sikar årligen, som kompensation.
Utplanteringen kostar över 100 000 euro per år, och hur väl den lyckas kan variera från år till år. Huruvida den egna produktionen blir billigare vet man inte än. Men om uppfödningen lyckas är idén god, säger man både på kraftverket och från fiskerihåll. Målet är i alla fall att föda upp 700 000 sikyngel som ska få växa sig stora till havs.
Intresset för projektet har varit stort, eftersom idén med ett elbolag som börjar med fiskuppfödning är både ovanlig och finurlig. Att låta ynglen kläckas lokalt kan öka chanserna att få fisken att återvända till hemvattnen, vilket skulle gynna fångsten. Dessutom slipper man de långa, dyra och för fiskarna jobbiga transporterna från olika fiskuppfödare runt om i landet.
Myndigheter välkomnar projektet
NTM-centralen som övervakar fiskbeståndet och utplanteringen gillade idén och beviljade kraftverket dispens från utplanteringskraven i väntan på att se hur initiativet utfaller. För i nuläget är det svårt att veta hur det kommer att lyckas.
– Det är svårt att spekulera för oss i energibranschen, men från fiskerihåll ser man det här som en positiv sak. Så här långt ser allting riktigt bra ut. Så vi hoppas på goda resultat, säger Janne Öhman.
Österbottens fiskarförbund har följt pilotprojektet med stort intresse. Fiskerikonsulent Leif Kaarto har lång erfarenhet av utplantering av fisk och känner till de utmaningar som funnits med den transporterade fisken. Det finns många utmaningar med att föda upp och plantera ut fisk.
– Man har försökt tidigare också. Men vattenkvaliteten har varit ett stort problem. Men de här snillena har sett till att det finns pH-reglerare. Med stabiliseringen och kläckeriet här intill älven hoppas man kläcka mycket större andel sikyngel, säger Kaarto.
Tidigare har det ifrågasatts hur stor del av fiskarna som återvänder till platsen där den släpps ut. Nykarlebyteamet vill tro att dessa yngel som kläckts i vatten från Lappo å ska orientera sig tillbaka till födelseplatsen instinktivt med hjälp av luktsinnet. Men längs vägen ut i havet finns många faror.
– Återfångsterna har varit svaga och man vet inte riktigt vart de tar vägen. Det beror på många faktorer. Vi har våra älskade sälar i havet och så har vi fått skarvar, allt det där påverkar, säger Leif Kaarto.
Men att den utplanterade siken vill och försöker komma tillbaka till Nykarleby, det är han övertygad om.
– Det är ju tanken att de ska veta att de ska komma hit på nytt. Ja, det kommer att fungera, garanterat, säger Leif Kaarto.
Frågan är om konceptet att själva föda upp siken också kommer att leda till ekonomisk nytta för Nykarleby kraftverk.
– Det är svårt att säga i det här skedet. Är det här ekonomiskt möjligt att genomföra eller är det dyrt? Någon stor besparing blir det knappast, men om vi kan åstadkomma ett bättre slutresultat med samma utgifter som vi har idag är det väldigt bra, säger Janne Öhman.
Nöjda blir både kraftverksteamet och fiskareförbundet om det visar sig att utplanteringen lyckas och fiskarna återvänder. När treårsperioden är över ska de utvärdera läget. Leif Kaarto tror ändå att det kan dröja ett tag innan man ser någon betydande förändring.
– Jag tror att efter fyra, fem år kan man börja se de första resultaten här, säger Kaarto.