Striderna i Gaza har upphört, men ytterligare sammandrabbningar kan fortfarande uppstå i den lilla enklaven som ligger ödelagd efter två år av israeliska attacker.
De israeliska flyganfallen mot Gaza är slut, och ett fångutbyte mellan Israel och Hamas har genomförts. Bakom rubrikerna förekommer ändå spänningar mellan Hamas och väpnade grupper.
Säkerhetstomrummet kan leda till konfrontationer mellan grupper som försöker få inflytande.
USA:s president Donald Trump hävdar att det två år långa kriget som har plågat Gaza nu är slut. Israel har delvis dragit tillbaka sina styrkor från Gaza.
Frågan är om det bara handlade om gisslanfrigivning och ett tillfälligt eldupphör?
– Trump har förklarat att han har medlat fram fred, men dels var hans fredsplan väldigt vag och dels har Israel och Hamas i praktiken bara godtagit en liten del av den planen ännu. Nu återstår ju allt annat att förhandla fram, säger Mellanösternexperten Aron Lund.
Han säger att det är nu stora svårigheterna dyker upp. De viktiga frågorna handlar om vem ska vara inblandad, hur det ska gå till och vilken roll Israel ska ha.
Olika väpnade grupper och klaner i Gaza
I söndags drabbade en väpnad klan samman med Hamas säkerhetsstyrkor. Enligt rapporter dödades minst 27 människor, bland dem åtta Hamasmedlemmar, enligt inrikesministeriet i Gaza.
Klanen har medlemmar i olika fraktioner över det politiska spektrumet i Gaza.
Enligt rapporter i Gaza har klanen en israelisk anknytning, men gruppens ledare har förnekat det. Israel har en historia av att finansiera och stödja grupper i ett försök att underblåsa interna spänningar, rapporterar al-Jazeera.
Det finns också andra väpnade grupper i Gaza. Det här bidrar till en oro för framtiden i Gaza.
– Ja, klanstrukturen finns ju i Gaza, och Hamas har historiskt sett både använt den och utmanats av den i olika sammanhang, säger Aron Lund. Israel har det senaste året framförallt försökt stödja vissa miliser som är knutna till klaner för att kanske skapa lydmiliser inne i Gaza i strategiska områden. Israel har kunnat utrusta, beväpna och skydda dem. De grupperna är ju Hamas dödsfiender förstås.
Lund konstaterar att dessa grupper, i och med att de är palestinier, skulle kunna användas av Israel och Israels allierade till att stödja någon sorts alternativt styre. Hamas har försvagats extremt mycket under kriget.
Enligt Lund har en del av de här grupperna som Israel sponsrat befunnit sig någonstans i gränslandet mellan organiserad brottslighet och klanmilis. Han bedömer att de nog kan ställa till problem på olika vis.
Lund vill ändå betona att det är väldigt oklart exakt vad som kommer hända.
– Varken Hamas eller klanaktörerna eller Israel vet hur det kommer se ut om en vecka, eller två veckor, eller tre veckor – eller ett år.
Den palestinska myndigheten på Västbanken har en svag struktur
Hamas har styrt Gaza medan Fatah/PLO har kontroll över Västbanken där den palestinska myndigheten har sin bas.
Nu ska det utarbetas någon form av övergångsstyre i Gaza men det är inte klart hur tomrummet efter Hamas ska fyllas.
Aron Lund talar om ytterligare en dimension: Många länder vill ju att den palestinska myndigheten som har sitt högkvarter på Västbanken med Mahmoud Abbas som ledare ska ingå i det framtida styret i någon form.
Men det finns en konflikt också mellan Hamas och den palestinska myndigheten.
Lund konstaterar att den palestinska myndigheten har en väldigt svag struktur som antagligen försvagas ytterligare den dag åldersstigna Mahmud Abbas dör eller lämnar ifrån sig makten.
– Det skulle i så fall handla om att palestinska myndigheten ”lyfts in” av någon annan aktör som är beredd att sköta polisverksamheten ett tag. Det kan vara utländska fredsbevarande styrkor eller något liknande.
Enligt Lund är den palestinska myndighetens stora styrka att den har internationellt erkännande från många länder.
– Israeler vill ju inte samarbeta med dem men både arabländerna, Europa och i viss mån USA kan ju tänka sig att den palestinska myndigheten utgör en del av lösningen.
Alla säger att överenskommelsen är klar – men menar inte samma sak
Både palestinierna, Israel och USA har talat om en överenskommelse, men alla menar lite olika saker, påpekar Aron Lund.
– Palestinska ledare framställer det som om kriget skulle vara avslutat; nu är det fred, men vi ska bara diskutera formerna för det. Också Trump säger ungefär så. Israel säger snarare att man fått det som man enats om; gisslan har släppts fri.
Lund säger att alla försöker forma avtalet till sin fördel genom att tolka det offentligt på något vis och försöka få Trump att skriva under just deras tolkning. Men allt är oklart ännu.
– Trump blir avgörande. Alla väntar på att han så att säga ska förklara vad han menar med avtalet, och vad som ska hända härnäst.