Det nya systemet med slamtömning tas i bruk i Sibbo efter årsskiftet. Borgå och Lovisa kommer efter i september, och då tar Rosk n'roll också över slamtömningen hos dem som bor ute på öar utan bilväg eller färjförbindelse.
Tidigare har varje fastighetsägare själv ringt valfritt företag när det varit dags att tömma slambrunnen. I det nya systemet kontaktar man istället Rosk'n roll som skickar ut en slambil från företaget som fått i uppdrag att sköta området man bor i.
Det blev nyligen klart vilket företag som tömmer slambrunnarna i Sibbo efter årsskiftet. Drainman från Helsingfors vann konkurrensutsättningen.
I Sibbo konkurrensutsattes norra och södra delen av kommunen var för sig, för tre år framåt. Samma företag vann båda kontrakten: Drainman från Helsingfors.
De gav ett lågt pris för entreprenaden och har inte sysslat med slamtömning tidigare. Hur ska de klara av att sköta alla bajsbrunnar på Sibbo fastland, uppskattningsvis kring 6 500 tömningar per år?
– Vi räknade och gjorde scenarier på hur många slambrunnar vi kan tömma per dag, per vecka och per månad. Priset fastställdes baserat på det. Genom effektivitet och små fasta utgifter, ett litet företag, så får vi det att fungera. Den stora volymen bidrar förstås till att vi kan ha ett förmånligt pris, säger vd Mikko Ihonen.
För tillfället jobbar 23 personer på Drainman. Enligt Ihonen räcker det till en början, men man ska rekrytera fler.
Företaget har nio kombinerade sug- och spolbilar som använts för att öppna avlopp och tömma brunnar, och nio skåpbilar med utrustning för att filma avlopp. De håller på att skaffa två eller tre sugbilar till för att kunna sköta slammet i Sibbo.
Kundservicen kommer att skötas av Rosk'n roll men Ihonen säger att man nog säkert från företagets håll kommer att vara i kontakt med en del av kunderna för att få tilläggsinformation om vägen eller om var slambrunnen finns. Tills vidare talar personalen främst finska.
Myntets två sidor
Drainman ska också vara med i konkurrensutsättningen av slamtransporterna i Lovisa och Borgå.
– Jag tycker kommunaliseringen av slamtransporter är en bra sak. Det kommer att påverka prissättningen så att kostnaderna blir lägre för hushållen, och det är bättre för miljön när myndigheterna bättre kan hålla koll på slamtransporterna och hur avfallet hanteras, säger Ihonen.
Många småföretagare har däremot sett centraliseringen som ett hot. När konkurrensutsättningen gäller en hel eller en halv kommun är det svårt för mindre aktörer att vara med och tävla.
Ihonen säger sig förstå små företagares oro för att mista sitt levebröd, men säger att deras företag inte heller är stort.
– Vi vann konkurrensutsättningen trots att en del av företagen vi tävlade mot är av nationell storlek, säger Ihonen.
Enmansföretagaren Johnny Frejborg har kört sin slambil i tjugo år, först som anställd och sedan under eget namn. Hans garage ligger på Borgåsidan i Kullo, men de flesta av hans kunder finns i södra Sibbo. Han gav anbud på entreprenaden för södra Sibbo men förlorade.
– De klämde ner priserna så duktigt att ingen av oss hade möjlighet att börja tävla, säger Frejborg.
– Man måste ju hitta på något annat. På vintern måste jag höra mig för efter snöplogningsarbete och på våren finns det lastbilsarbete, säger Frejborg.
Han tänker vara med i anbudsgivningen om att få köra i Borgå enligt det nya systemet. Att klara av att täcka ett stort område är en inställningsfråga, men alltför mycket kan han inte pressa ner sina priser.
– Kör du för billigt, då kan du lika bra köra ner hela företaget, säger Frejborg.
Han säger liksom han sagt tidigare, att han inte gillar det nya centraliserade systemet.
– Det får inte bli ett monopol, och det blev det ju nu. Det är svårt att säga vad det blir, men jag tror inte det nya systemet kommer att fungera, säger Frejborg.
Rosk'n roll har tidigare svarat på kritiken från småföretag med att föreslå att de kan samarbeta med varandra och ge anbud tillsammans för att bättre kunna stå emot större företag. Johnny Frejborg känner inte till att någon försökt sig på det, och tror inte det fungerar.
– Ingen är villig. Man vill vara sin egen herre, säger Frejborg.
Osäkra tider
Det verkar vara på väg att gå ungefär så som många lokala småföretagare tidigare tänkt sig. När Yle Östnyland ringer runt säger flera företagare att de inte velat ge anbud på att tömma slambrunnar inom det nya systemet, eller att de helt slutat tömma slambrunnar och koncentrerat sig på andra uppgifter.
Det gäller också för far och son Sören och Christian Gustafsson som drivit Sipoon viemäripalvelu och Porvoon viemäripalvelu.
– Nog börjar alla mindre företag fundera på om de kan vara med eller inte Jag ger inte anbud heller, jag vet att prisnivån sjunker så lågt att det inte går att köra, säger Sören Gustafsson.
För två år sedan hade företaget en slambil och tre kombinerade slam- och spolbilar. Nu står det bara en kombibil i garaget i Jackarby i Borgå. Gustafssons familjeföretag har helt slutat tömma slambehållare. Istället spolar sonen upp avlopp och sysslar med tryckpumpar under namnet LC Viemärihuolto.
Osäkerheten kring slamtömningarna gör det svårt att investera i utrustning och personal. Att tävla med stora företag om priserna är nästan omöjligt.
– Ett stort företag kan alltid köra något år på minus. Ett litet kan inte göra det, säger Sören Gustafsson.
Han säger att priserna för slamtömning redan tidigare varit låga, och konstaterar att de i och med konkurrensutsättningarna kommer att sjunka ännu mer.
– För kunden är det ju bra, för tillfället.
Han tror inte det kan fortsätta så.
– Härnäst kommer priserna säkert att stiga nästan dubbelt upp för allt har ju gått upp i pris och man kan inte köra gratis heller. De prövar den första tiden så ser de sedan. Bilarna ska repareras och det kostar alltid mellan tusen och tiotusen när man för dem till verkstaden, säger Sören Gustafsson.
Billigare men mindre personlig service
Drainmans slambil står på Jyrki Kuosmanens gård i norra Sibbo. Han är bekant till vd:n Mikko Ihonen och har gett lov att ta hit slambilen för att få den på bild i samband med att Yle Östnyland intervjuar Ihonen.
Kuosmanen har en slambrunn på ungefär fem kubik som ska tömmas fyra gånger per år. Han säger att han vanligtvis betalat antingen under eller över 200 euro per tömning.
– Jag hoppas förändringen betyder att priset blir billigare. Nu har marknadsläget varit lite oklart, varje aktör har haft olika pris. Och så blir säkert verksamheten stabilare, man vet att man får service, säger Kuosmanen.
Kuosmanen säger att han inte fått någon info om förändringarna i slambrunnstömningen via Rosk'n roll, annat än det han läst om konkurrensutsättningen i den lokala pressen.
– Jag hoppas Rosk'n roll skickar brev hem om hur man i fortsättningen ska göra, säger Kuosmanen.
Johnny Frejborg är missnöjd över att inte få betjäna sina kunder i södra Sibbo längre, och säger att alla hans kunder också är otroligt missnöjda.
– Det kommer vilt främmande och kör, ingen känner till företaget, säger Frejborg.
Plötsligt kör en bil in på Frejborgs gård i Kullo. Det är en kund som vill komma överens om slambrunnstömning.
Frejborg anser att fördelen med att anlita ett litet, lokalt företag är just det: Att man kan kommunicera direkt med chauffören utan mellanhänder. Han vet var stamkundernas slambrunnar finns och hur man ska köra på de slingriga vägarna.
– Med en kund har vi en överenskommelse om att jag kan lyfta grindstolpen åt sidan för att få plats på gården. När jag är klar lyfter jag tillbaks den, säger Frejborg.