Den här tiden på året sker de flesta älg- och hjortdjurskrockar. I Österbotten sker det drygt 100 älgolyckor varje år.
Ett sätt att försöka hålla älgarna bort från riksåttan är underfarter för djur. En av underfarterna finns i Kovjoki nära Jakobstad och den andra vid skogsområdet Mara i Vörå.
– Den är planerad att vara lite grönare, men man har inte kommit till skott ännu. Det skulle underlätta för ljudet också, det skulle behövas lite jord och lite gröna växter som skulle klara sig under det här brolocket.
Men att underfarten i till exempel Vörå inte är speciellt grön verkar inte avskräcka djuren. Den är nämligen i rätt flitig användning.
– Underfarten finns på en ekologisk förbindelse upptagen i Österbottens landskapsplan och den är placerad på ett sådant ställe där djur passerar naturligt. Den används av älgar, hjortar och också mindre däggdjur som lodjur har gått här. Rävar och harar går här hela tiden, till och med uttrar har passerat här, säger Pellas.
Vana att passera
Älgarna har också vant sig vid att använda tunneln. De är från förr vana vid billjudet som omger dem mer eller mindre hela tiden och med tiden har också tunneln blivit allt mer vardag för dem.
– Det är kanske lite extra spännande att gå under en sådan här väg. Men enligt den person som följer djurspåren går älgarna mycket lugnare nu än i början. Då såg man på spåren att de var lite rädda, men nu passerar man lugnt under.
Riksåttan har viltstängsel på många sträckor. Men enligt Pellas är underfarterna mycket nödvändiga och fler skulle behövas.
Speciellt då man planerar nya vägar eller renoverar befintliga borde viltstråken tas i beaktande.
– Hela riksåttan går upp längs kusten och det gör att älgarna passerar och behovet finns både för bilförare och djuren. De ekologiska förbindelserna är utritade på kartan och man hoppas att de som planerar vägarna kikar på dem. Det är sådana ställen som vi kallar viltstråk som skulle behöva ha någon form av planering när man gör större vägrenoveringar.
Lönsam investering
En viltunderfart kostar cirka två miljoner euro att bygga. Det kan låta dyrt, men enligt Pellas är det en lönsam investering.
Vägförvaltningen beräknar att en enda älgkollision kostar samhället omkring 300 000 euro.
Matematiken är enkel, menar Pellas. Om underfarten förhindrar ett tiotal kollisioner under sin livstid har den redan betalat för sig själv.
Utöver de ekonomiska besparingarna minskar också det mänskliga lidandet och djuren kan fortsätta vandra enligt sina instinkter.
– Jag tror att samhället sparar också i form av att det blir färre kollisioner. Plus att djuren har en möjlighet att fortsätta att följa sina instinkter och vandra.