Veera Florica Rajala brukar ta sig fram med hjälp av ledarhund men har i dag tagit sin vita käpp i stället. Hon ska för första gången testa hur den nyrenoverade Nordsjö metrostationen lämpar sig för en person med synskada.
Det första intrycket är inte helt övertygande när hon stiger av metrotåget.
– Först hittade jag inte ledstråket när jag steg av metron. Materialet på plattorna känns likadant på alla ställen när man känner efter med vita käppen. Så jag känner mig inte supertrygg på den här stationen.
Nya bestämmelser i lagen om funktionshinderservice tvingar ändå många synskadade att börja använda kollektivtrafik i stället för taxi. Det ställer högre krav på kollektivtrafiken där allt fler personer med funktionshinder nu förväntas kunna röra sig.
Kontrastmarkeringen blev för platt
Florica Rajala har mist 90 procent av sin syn. Hon är ändå van vid att ta sig fram med kollektivtrafik och har flera gånger rest till simhallen i Nordsjö.
Metrostationen är alltså nyrenoverad och ska enligt Stadstrafik Ab vara tillgängligare än förr.
Nya golvplattor med taktila ledstråk och så kallade ljudfyrar vid utgångarna ska hjälpa personer med synnedsättning att ta sig fram.
Vid perrongen saknar Florica Rajala tydliga upphöjningar på plattorna som skulle hjälpa att hitta vägen.
– Helst skulle det finnas ledstråk med ”pluppar” som är gjorda av keramik eller metall, sådana som man känner tydligt med vita käppen och foten.
Samma sorts varnande element skulle behövas strax före perrongkanten. Där finns visserligen en ny, röd kontrastmarkering, en remsa med plattor som har smala fåror på ytan. Fårorna känns ändå inte med vita käppen och är svåra att känna genom skon.
Markeringen borde fungera som en varning för kanten. Om en person med nedsatt syn missar den, finns en risk att hamna mellan vagnarna när man tror att man kliver in i tåget.
– I värsta fall kan man ramla ner. Det finns ju en öppning mellan perrongen och tågvagnen om man av misstag stiger på tåget just mellan två vagnar.
Intresseorganisationerna hördes – ändå blev det fel
Intresseorganisationer fick komma med önskemål när Stadstrafik Ab planerade renoveringen av Nordsjö metrostation år 2024.
Enligt Juha Sylberg, tillgänglighetsexpert från finskspråkiga Näkövammaisten liitto (översatt synskadades förbund), blev två av tre önskemål av.
Därför finns nu ett så kallat taktilt ledstråk, som leder från metrotåget till utgången. Veera Florica Rajala tycker det fungerar bra, speciellt i övre våningen av stationen, där det sticker upp från golvet som en ”rand” i metall.
– Det är bra att det uppe i stationshallen finns en taktil rand som är rak och tydlig.
Veera Florica Rajala stöter ändå på både byggapparater, strömsladdar och midjehöga byggnadskoner som har placerats mitt på metallranden som hon följer. Hon hoppas de ska vara bortstädade tills nästa besök.
Det andra önskemålet gäller ljudmiljön, och är till hälften klart. Florica Rajala är nöjd med det pipande ljudet som markerar rulltrapporna, men noterar att de ljudfyrar som är lovade till utgången, fortfarande saknas.
Ljudfyrarna ska samarbeta med en app på telefonen och tala om för synskadade vart de ska gå.
Enligt Stadstrafik Ab ska de utlovade ljudfyrarna vara installerade under höstlovsveckan, det vill säga vecka 42.
Viktigaste önskemålet beaktades inte
Resultatet av det tredje önskemålet, tydliga varnande plattor på perrongen, blev ändå en besvikelse för intresseorganisationerna, enligt Juha Sylberg.
Anton Gärkman, socialpolitisk sakkunnig vid Finlands Svenska Synskadade håller med.
– Kontrastmarkeringar vid perrongerna är bland det viktigaste. De visar ju att man ännu kan stiga ett felsteg, men att man efter det faller ner från perrongen. Det är problematiskt att Stadstrafik Ab först har konsulterat funktionshinderorganisationer och frågat råd av dem, men att de sen ändå inte verkar beakta vad de säger, säger Gärkman.
Gärkman efterlyser mera standardiserade lösningar i metro- och busstrafiken. I dag kan lösningarna för tillgänglighet variera från station till station.
– På Hertonäs metrostation finns till exempel väldigt bra lösningar. Varför kunde man inte använda likadana lösningar när man vet att det fungerar?
Stadstrafik: Vi lyssnade på alla
På Stadstrafik Ab har man en annan syn på hur planeringen gick till. Enligt projektchef Maarit Aho deltog två intresseorganisationer för synskadade och en specialist från Helsingfors stad i planeringen.
Hon svarar per e-post att Stadstrafik Ab i planeringsskedet hade flera möten om tillgänglighet med dem alla tre. Enligt henne gick de vidare med att planera bland annat materialet av plattorna utgående från mötena.
Vi gick igenom våra planer med tillgänglighetsexperterna. Alla lösningar med olika modeller av golvplattor blev godkända av dem, skriver hon i sin e-post till Yle Huvudstadsregionen.
Hon skriver också att Stadstrafik Ab i renoveringen uttryckligen satsade på tryggheten på perrongen, just genom att förnya golvplattorna.
Även om Nordsjö station nyligen har öppnat för passagerare, är arbetet fortfarande i avslutningsfasen, och enligt Aho är det orsaken till att arbetsmaskiner fortfarande står i vägen för synskadade.
När sista finslipningen är klar är vi beredda att göra de förändringar som behövs, utifrån den respons vi får, skriver Aho.