Flera ekonomiska forskningsinstitut har under hösten skrivit ner sina ekonomiska prognoser för att privatkonsumtionen inte ökar i den förväntade takten.
Samtidigt läser vi om att vi konsumerar för mycket av världens resurser. Redan i april hade finländarna förbrukat sin andel av världens förnybara naturresurser.
Hur ska vi tänka kring vår konsumtion? Ska vi köpa mera för att få i gång Finlands ekonomi? Vad ska vi i så fall köpa och hur?
Soininvaara: Gå på restaurang för klimatet och ekonomin
Den gröna veteranpolitikern, nationalekonomen och bloggaren Osmo Soininvaara säger att medvetenheten om klimatpåverkan kan minska resandet med flyg och köp av bilar, speciellt bensinbilar.
– Vi går lite på restaurang, men logiskt sett borde inte miljömedvetenhet påverka här.
Enligt Soininvaara är restaurangbesök ett bra sätt att konsumera klimatsmart och det stimulerar direkt landets ekonomi.
Hans teori är att coronapandemin fortfarande påverkar finländarnas intresse för att äta ute.
Vanorna förändrades under pandemin och finländarna har fortsatt laga mat hemma. Den ena nattklubben efter den andra tvingas stänga och byggs om till vinbarer.
Fattiga konsumerar mindre
Ett sätt att öka konsumtionen skulle enligt Osmo Soininvaara vara att minska inkomstklyftorna. Även om köpkraften i medeltal har stigit, fördelas inkomsterna mera ojämlikt.
Låginkomsttagare, som oftast använder hela sin inkomst till konsumtion, har mindre pengar att röra sig med. Högre inkomster påverkar däremot endast marginellt höginkomsttagares konsumtion.
Soininvaara kritiserar beslutet att höja momsen kraftigt under den värsta lågkonjunkturen. Följden blev att låginkomsttagare hade ännu mindre pengar att röra sig med.
Är ständig tillväxt möjlig – eller ens önskvärd?
På frågan om vi ska ge avkall på tanken om ständig ekonomisk tillväxt svarar Soininvaara att den ekonomiska tillväxten har pågått i bara ungefär 250 år.
– Så klart kan vi tänka oss att det så småningom kan vara nog.
Han hänvisar till den engelska ekonomen och filosofen John Maynard Keynes som för ungefär hundra år sedan förutspådde att den ekonomiska tillväxten skulle ersättas av kortare arbetstid. Han trodde att vi i dag bara skulle jobba 15 timmar i veckan.
– Jag är överens med honom om att människan snart har mera glädje av mera fritid än bättre konsumtionsmöjligheter.
Soininvaara själv njuter av interrailresor, vilket är mera tidskrävande, men ett klimatmedvetet alternativ.
Privat konsumtion påverkar ytterst lite
Professorn i miljöekonomi vid Helsingfors universitet Lassi Ahlviks utgångspunkt är att hushållen själva är medvetna om sin ekonomi och sina konsumtionsbehov.
– Det lönar sig att fundera över vad man behöver. Det är inte ens bra för ekonomin om folk köper sådant de inte behöver eller vill ha.
På kort sikt kan det enligt Ahlvik ha betydelse för ekonomin om vi köper mera tjänster eller konsumerar mera, men på längre sikt är det andra faktorer som spelar in.
– Det finns orsak till att vara oroad för Finlands offentliga ekonomi, men det handlar mera om strukturella frågor såsom produktivitetsutvecklingen.
Staten måste ta ansvar för klimatmålen
För att Finland ska nå klimatmålen är det viktigt att fundera på vad vi konsumerar.
En spenderad euro behöver inte alls belasta miljön, men kan också ge utsläpp på upp till fyra kilo koldioxid, säger professorn i miljöekonomi Lassi Ahlvik.
Det är i sista hand statens ansvar att skapa förutsättningarna för att vi ska nå klimatmålen enligt Ahlvik. I nuläget har staten misslyckats i sin uppgift att styra konsumtionen och produktionen i en mer klimatvänlig riktning.
Privathushåll kan till viss del genom sina konsumtionsval bidra till att Finland når klimatmålen. Det är fiffigare att köpa tjänster än varor, säger Ahlvik.
Smarta val är också att byta till elbil eller att renovera huset så det blir mera energieffektivt.
– Men hushållen behöver inte göra någonting. Staten ska skapa förutsättningar att nå klimatmålen.
Det finns fortfarande hopp för klimatmålen
Staten borde enligt Ahlvik förändra sin skatte- och stödpolitik. För hushållens del handlar det om beslut om mat, trafik och uppvärmning. Ahlvik nämner stöd för att köpa bilar med lägre utsläpp.
– För tillfället leder de beslut som fattas åt helt motsatt håll.
Exakt hur utsläppen ska minskas är ett politiskt beslut, säger han. Betoningen kan vara mera på trafiken, uppvärmningen eller på jordbruket.
– Forskare har tillräckligt med förslag på olika styrningssätt, men de måste användas i tillräcklig utsträckning för att vi ska nå målet att vara klimatneutrala år 2035.
Lassi Ahlvik har inte förlorat hoppet om att Finland kommer att nå målet, trots att de politiska besluten dröjer.
– Det finns fortfarande tid att göra lagförändringar som leder oss till målet. Det lönar sig inte att tänka att spelet är förlorat.
Hur tänker du själv kring din konsumtion? Har du själv gjort några förändringar i dina konsumtionsvanor för att minska din klimatpåverkan? Dela gärna med dig av dina erfarenheter.