Under tisdagen stod det klart – nu kan matkurirer bli anställda hos matleveranstjänsten Wolt.
Rekryteringarna inleds i oktober.
Wolts operativa chef för norra Europa, Joel Järvinen, berättar för Svenska Yle vad det här innebär för kurirerna i praktiken.
– Tanken är att företagarmodellen kommer att förbli den huvudsakliga modellen över hela Finland, men samtidigt vill vi undersöka möjligheten att erbjuda en anställningsmodell vid sidan av den.
– Då kan buden välja det alternativ som passar deras egen situation bäst, säger Järvinen.
Buden har fortfarande full flexibilitet över sin arbetstid, säger Järvinen. Ersättningen för arbetet kommer inte att ges i form av en timlön, utan kurirerna får betalt baserat på hur många leveranser de kör ut.
– Till exempel motsvarar 60 minuters leveranser ungefär en timlön på 14 euro. Det finns också vissa bonusar och tillägg, men målet är att alla leveranser ska ge minst 12 euro, säger Järvinen.
Pensionsavgifter och semesterersättning
Järvinen påpekar att majoriteten av de som arbetar för Wolt vill arbeta som företagare, men det finns en liten, betydande minoritet som föredrar att vara anställda.
Han berättar att det som företaget nu kan erbjuda är lagstadgade avgifter, som pensionsavgifter, arbetslöshetsförsäkring och olycksfallsförsäkringar.
Sådant har företagarna tidigare skött om själva.
Anställningen inkluderar också semesterersättning och lön under sjukdagar.
– Som anställd har man också en chef som följer upp arbetet och ger feedback på till exempel leveransens kvalitet och punktlighet, så ansvar och skyldigheter gäller båda parter, säger Järvinen.
Detta har hänt:
Frågan om vilka arbetsvillkor matbuden ska ha börjar bli en riktig långkörare.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastslog i maj att företagets matbud är anställda, inte företagare.
I juni uppgav Wolt att företaget utforskar ett system med två modeller, där matbuden kan välja att arbeta som egenföretagare eller som anställda.
Så nyligen som i september ansökte Wolt om att häva HFD:s beslut och behålla företagarmodellen. De ansåg då att det fanns fel både i hur lagen tillämpades och i själva förfarandet.
Nu har företaget alltså gått med på den lösning med två modeller som diskuterats tidigare.
Joel Järvinen, ni var tidigare emot anställningsmodellen – hur fattade ni det här beslutet?
– Vi har egentligen aldrig varit emot att någon ska kunna arbeta som anställd, men de flesta bud föredrar företagarmodellen. Enligt undersökningar tycker 70 till 80 procent att flexibiliteten och möjligheten att arbeta när man själv vill är mycket viktig, vilket ju uppfylls till fullo i företagarmodellen.
– Det viktigaste just nu är att vi börjar verksamheten. Rekryteringen öppnar inom de närmaste veckorna, både för chefer och för matbud som vill söka anställning i huvudstadsregionen. Men ännu körs inga leveranser av anställda bud, utan det kommer att ske senare under året.
”Det handlar inte om vad de vill”
Servicefacket PAM har uttalat sig i hårda ordalag om Woltkurirernas arbetsförhållanden.
De beskriver det som att buden saknar sådana arbetsrättigheter som är självklara inom andra branscher.
I samband med att Wolt går ut med informationen om vilka linjer de kommer att följa, uttalar sig PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen om att företagets beslut inte är okej.
– Vi är förbryllade. När vi tittar på Högsta förvaltningsdomstolens beslut så borde det vara väldigt självklart att alla kurirer ska vara anställda, säger Rönni-Sällinen.
Wolt lyfter fram att de allra flesta vill fortsätta som företagare, vad säger ni om det?
– Om omständigheterna är sådana att ett anställningsavtal krävs, kan man inte välja bort det. Det spelar på sätt och vis ingen roll om de vill eller inte.
Rönni-Sällinen säger att det också finns matbud som inte känner till vad det innebär att vara anställd. Många fortsätter därför med samma arbetsform som tidigare, fastän det skulle vara mer fördelaktigt för dem att byta.
Hon lyfter också en jämlikhetsaspekt: löner och avtal får inte skilja sig mellan personer med samma arbetsuppgifter.
PAM hoppas att nya kollektivavtalsförhandlingar med Wolt ska leda till bättre arbetsvillkor för alla matbud.
Servicefacket och Wolt förhandlade om kollektivavtal redan under 2023 och 2024, men förhandlingarna ledde inte till något resultat.
Nu tar de sats igen.
– Vi är naturligtvis redo att förhandla med Wolt om kollektivavtal om de är beredda på det, vilket de har sagt att de är.
Artikeln har uppdaterats klockan 13.31 med citat av servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen.