Den 1 oktober reste fem av Sibbo gymnasiums studerande tillsammans med skolans rektor och lärare som privatpersoner till Ukraina med buss.
De tillbringade tre dagar i Lviv, såg staden, träffade elever, studerande, soldater och myndigheter. Sällskapet fick uppleva god mat och vackra vyer, men också spännande ögonblick med flyglarm under en middag.
Det viktigaste syftet med resan var att överräcka en ambulans som skulle vidare till fronten. Under året ordnade välgörenhetsprojektet Sigy för Ukraina (länk till Instagram) olika tillställningar för att samla in en summa på 25 000 euro och den 21 augusti uppnåddes målet och resan till Lviv stod inför dörren.
Leveransen var en del av den nationella välgörenhetsföreningen Karavanen till Ukrainas resa och bestod av flera ambulanser, terrängbilar och förnödenheter.
”Man såg tacksamheten”
Som projektledare fungerade Linnéa Ukkonen och Annabelle Thilman.
– Tillställningen där vi överräckte nycklarna till soldaterna skedde på torsdag morgon. Hela karavanens medlemmar och den ukrainska frivilliga organisationen var där, säger Ukkonen.
Ceremonin gick till så att soldaterna tog emot nycklarna till en ambulans eller en terrängbil åt gången. Den ukrainska samarbetsparten heter Initiative E+ och de har fördelat läkemedel och medicinsk utrustning runt om i landet sedan konflikten startade 2014.
– Det var lite kaotiskt med mycket fotande och applåderande och kramande. Det var en jättefin tillställning och man såg tacksamheten, fortsätter Ukkonen.
Det kan vara svårt för en finländare att bilda sig en uppfattning om hur situationen i ett krigsdrabbat land ser ut. Bilderna som media sprider är ofta tagna i de mest utsatta områdena med sönderbombade hus och skadade människor. Men de bilder resenärerna från Sibbo har lagt ut i sociala medier ger en annan bild av verkligheten.
– Vi ser ju mest det negativa på nyheterna och då menar jag allt bombande och alla förstörda byggnader. Men det jag såg med egna ögon var att Lviv nog är en jättevacker stad med många gamla byggnader, säger Annabelle Thilman.
Thilman beskriver en stad där invånarna strävar efter att leva en normal vardag. Vi finländare förstår kanske inte alltid den förhållandevis lugna vardagen utifrån bilden vi får genom nyheterna.
– Allt såg nästan normalt ut, som om man skulle vara i Helsingfors. Folk gick ut, till jobbet och för att festa, och umgås med sina vänner. De gör sina vardagliga sysslor fast dom är under attack från Ryssland varje dag. Vi förväntar oss något värre för att vi ser bara det negativa som händer, men på riktigt är dom också människor som lever livet trots hot, säger Thilman.
Skyltar visar vägen till skyddsrum
Vissa saker som till exempel en generator i ett apotek och skyltar med information om var närmaste skyddsrum finns påminde dem om att Ukraina är ett land i krig. Gruppen besökte också Skola nummer 3 där de träffade elever och deltog i en workshop med att göra skyttegravsljus.
– Jag skulle säga att trots att landet är i krig så är skillnaden inte så stor bland de små barnen. Barn är ganska likadana oberoende om de är i Finland eller bor någon annanstans, säger Linnéa Ukkonen.
När det väl har varit flyglarm har speciellt de yngsta barnen blivit rädda eftersom de inte förstår allt som händer. Ukkonen betonar att Lvivborna vant sig vid flyglarmen och många söker sig inte till skyddsrum trots att man uppmanas till det.
– Det är den här mentaliteten, att kriget pågår men vi ska leva vidare, säger Ukkonen.
Larm mitt under middagen
Sällskapet från Sibbo fick uppleva ett motsvarande situation mitt under en middag på fredag kväll (3.10) tillsammans med ukrainska studerande, lärare och rektorer.
– Vi hade alla jättetrevligt, talade och umgicks med varandra. Mitt i allt kom det ett bombalarm. Vi hade en applikation på vår telefon, Air Alert som larmade oss att det händer något och vi ska söka oss till ett bombskydd, säger Thilman.
Det är den här mentaliteten, att kriget pågår men vi ska leva vidare
Linnéa Ukkonen, projektledare
Den finländska delegationen gjorde sig beredda på att avbryta middagen.
– Vi finländare blev ju lite i panik och tänkte att vi kanske ska göra något åt saken och inte sitta här. Men ukrainarna var väldigt lugna, dels för att dom har upplevt det här ofta, dels för att de har tillgång till olika källor och andra appar som gav mer information om vad som pågick, berättar Thilman.
Det var tydligen ett ryskt flygplan som lyft, men som inte orsakade ett riktigt larm eftersom flyglarm i allmänhet ges till hela landet för säkerhets skull. De dras oftast snabbt tillbaka och så var fallet den här gången.
Middagen kunde fortsätta i normal ordning, men lämnade en konstig känsla hos deltagarna.
– Jag kommer ihåg att det kändes väldigt konstigt för mig att fortsätta middagen när jag fick ett larm som säger: Sök dig till ett bombskydd. Man blir ju lite och fundera om här är säkert eller inte, säger Thilman.
Hann undan drönarattack
Trots resan till ett krigsdrabbat land utsattes varken Annabelle Thilman eller Linnéa Ukkonen för en storm av samtal till sina telefoner från hemlandet.
– Jag var överraskad över hur få meddelanden jag fick, men jag tror också att det beror på att jag inte berättade till så jättemånga att jag är på väg. Nog fick jag alltid nu och då av min mamma frågor som: Var är du och hur går det? säger Ukkonen.
Thilman skickade i sin tur regelbundet bilder till en familjechat så att de såg att hon fortfarande var vid liv och att de inte behövde oroa sig.
När Lviv utsattes för ett kraftigt anfall av ryska drönare natten till söndagen 5 oktober befann sig resenärerna redan flera hundra kilometer från gränsen och samtliga anlände helskinnade till Finland senare samma dag.