Skrämmande, jobbigt och nedslående. Det är lärarnas reaktioner på Sibboskolornas resultat i den senaste Läskollen.
Läskollen är ett nationellt verktyg som mäter och jämför elevernas läs- och matematikfärdigheter i årskurserna två och sju.
Och resultaten från den senaste mätningen är entydiga: Både läsfärdigheten och matematikkunskaperna har försämrats de senaste åren. Nedgången gäller både årskurserna två och sju, och framför allt de svenskspråkiga skolorna.
– Det är beklämmande, säger rektorn i Söderkulla skola i Sibbo, Charlotta Sillman.
Söderkulla skola är med sina 155 elever den största av åtta svenskspråkiga skolor för årskurserna 1–6 i Sibbo.
– Det får en att fundera vad det beror på. Vi har ju talat länge om det här problemet, varför kommer vi inte åt det?
Fritidsaktiviteter viktigare än skolan
Charlotta Sillman tror själv att de försämrade resultaten är en del av en större samhällsförändring.
– Det är jättesvårt att säga vad det beror på, men det handlar kanske om hur vi ser på vikten av utbildning och skolan i stort.
Sillman har jobbat som lärare i över 20 år, och säger att det är tydligt att inställningen till skolan har förändrats.
– Tidigare ville eleverna prestera och göra gott ifrån sig. De ville att läraren skulle vara nöjd och de ville att föräldrarna skulle vara nöjda. Så är det inte längre i dag, inte på samma sätt.
Enligt Sillman konkurrerar skolan i dag framför allt med barnens hobbyer, som tar väldigt mycket av deras tid.
– I dagens samhälle har hobbyerna fått en väldigt hög status. Barnen prioriterar att gå på träningar, på matcher och uppvisningar, och sedan kommer de till skolan och säger att de inte hann göra sina läxor.
Och det är inte bara barnen som gör de här prioriteringarna, de verkar också göras av föräldrarna, säger Sillman.
Skrämmande resultat också i årskurs 7
Också i de högre klasserna är problemet bekant. Kungsvägens skola är det enda svenskspråkiga högstadiet i Sibbo, och också där presterar alltså eleverna allt sämre både i modersmål och i matematik, visar den senaste Läskollen.
Matematikläraren Oskar Kortelainen är inte överraskad.
– Vi ser det i vardagen. Kunskapen har sjunkit de senaste åren. Men det är skrämmande att se hur mycket det faller, säger han.
Modersmålsläraren My Kraufvelin säger att det känns jobbigt att kunskaperna blir sämre.
Både Kraufvelin och Kortelainen lyfter fram konkurrensen från den digitala världen med alla skärmar och spel som lockar eleverna, och att de läser allt mindre.
Som modersmålslärare påpekar Kraufvelin att eleverna i årskurs 7 – 9 redan borde kunna läsa och skriva, undervisningen borde bara handla om att fördjupa kunskaperna. Tyvärr fungerar det inte riktigt så.
– Också lätta böcker är jättejobbiga för många. Och att rätta en text kan ta mig en timme på grund av de språkliga bristerna.
Eleverna efterlyser strängare regler
Eleverna själva hittar ganska lätt en förklaring till de försämrade resultaten. Sammanfattningsvis handlar det om brist på disciplin.
– Det skulle kanske behövas strängare regler, både hemma och i klassen, säger Ivar Bäckblom i årskurs 8 i Kungsvägens skola.
Han menar att det nu är många som bara härjar på lektionerna och inte kan koncentrera sig. Och han får medhåll av sina klasskamrater.
– Många satsar inte lika mycket på skolan som förut, av någon anledning. Kanske det inte är lika strikt hemma eller något liknande, säger Wilhelmina Lindberg.
Wilma Syrjäläinen talar om att många elever kanske har tappat lusten att lära sig. Kian Katchadourian håller med och lyfter fram att många kanske hellre sysslar med nya spel och tekniska prylar.
– Jag tror att eleverna inte förstår hur viktig skolan är. De tar det inte så seriöst utan håller på med annat, som just att spela och kolla på telefonerna och sånt, fyller Ivar Bäckblom i.
Wilma Syrjäläinen återkommer till föräldrarnas roll i skolarbetet.
– Föräldrarna borde ha lite mera grundregler när det gäller skolan. Att se till att barnen gör sina läxor och tränar till proven och försöker få bra betyg. Det är ändå deras framtid det handlar om, säger Syrjäläinen.
Tvåspråkigheten en utmaning
På grund av de dalande resultaten i modersmål och matematik har man i Söderkulla skola varit tvungen att sänka nivån på undervisningen. Det går helt enkelt inte att kräva lika mycket av eleverna som tidigare, säger Charlotta Sillman.
– Det märker jag ju själv. Sådant som jag tidigare har jobbat med med yngre elever gör jag nu med äldre elever. När språkkunskaperna saknas så måste vi jobba på ett annat sätt.
En orsak till att resultaten dalar speciellt i de svenskspråkiga skolorna tror Charlotta Sillman kan bero på den utbredda tvåspråkigheten bland eleverna. Det har också blivit allt mer populärt bland finskspråkiga familjer att välja en svenskspråkig skola.
– Det är förstås roligt och positivt på många sätt. Men som förälder borde man vara medveten om att det är ett val man gör för sitt barn, och det är ett val som man måste stödja. Ett språk kommer inte gratis, det krävs också mycket av föräldrarna.
Brist på behöriga lärare och läsglädje
Den utbredda tvåspråkigheten som Charlotta Sillman talar om kan förstås vara en delförklaring också till problemen i de högre klasserna, men ger kanske inte svar på varför de svenskspråkiga eleverna presterar sämre än de finskspråkiga överlag, också i matematik.
Den frågan är betydligt knepigare, säger matematikläraren Oskar Kortelainen.
– Jag kan ju bara spekulera, men kanske det kan handla om bristen på behöriga lärare?
Kortelainen säger att det inom matematiken inte finns tillräckligt med behöriga lärare eftersom många har sökt sig till andra yrken i stället.
My Kraufvelin talar för sin del om att den förlorade läsglädjen. Läsning, menar hon, är A och O för all inlärning.
– Här borde vi få med hemmen och uppmuntra dem att vara med och stödja barnens läsning, ända från det att de är små.
Ohållbar situation
Från och med den här hösten finns en ny lässtrategi i alla Sibboskolor. Den har skapats på initiativ av Sibbo kommun och ska fungera som ett verktyg för lärarna att få in mera läsning i klasserna. I skolorna hoppas man att strategin på sikt ska ge positiva och synliga resultat.
I övrigt är goda råd dyra.
Söderkulla skolas rektor Charlotta Sillman hoppas på en större samhällelig förändring, att man kommer till insikt om att situationen i längden är ohållbar.
– Språket är inte gratis. Inga färdigheter är gratis, man måste jobba för dem. Det gäller för lärarna, för barnen, för familjerna och hela samhället. Vi måste satsa på det här, och det måste synas.