Norge har traditionellt sett på Arktis som ett område präglat av devisen ”High North, Low Tension” – låg spänning i norr. Men den tiden är förbi.
I takt med att Ryssland blivit allt mer aggressivt i regionen har spänningarna ökat markant, berättar Thomas Nilsen, norsk journalist bosatt i Kirkenes och chefredaktör för nättidningen The Barents Observer som bevakar hela Arktis.
Nilsen, på ett kort besök i Helsingfors, menar att den ökade ryska aktiviteten tog fart efter att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina.
– Sedan dess har Ryssland varit betydligt mer aktivt i den norska ekonomiska zonen, främst i de västra delarna av Barents hav. De genomför övningar med ubåtar, flyg och nya krigsfartyg utrustade med hypersoniska kryssningsrobotar.
Det är inte bara den militära aktiviteten som har ökat i norr, även de ryska provokationerna har blivit fler. Nilsen menar att det är tydligt att Norge är ett av de länder som Ryssland nu testar.
Nilsen berättar hur Ryssland provocerar Norge:
Ryssland utvecklar nya vapensystem på Kolahalvön
Barents hav är ett av de viktigaste områdena för ryska kärnvapen. Ju större spänning mellan öst och väst, desto viktigare blir området för Ryssland. Nilsen beskriver utvecklingen som oroande.
– Den stora utmaningen är att Ryssland har många taktiska kärnvapen på Kolahalvön. Dessutom utvecklar de nya vapensystem som gör det möjligt att placera kärnvapen på kryssningsrobotar. Det handlar alltså inte längre bara om strategiska vapen, utan även sådana som kan nå Europa.
Nilsen är övertygad om att det inte ligger i ryskt intresse att använda kärnvapen, men påpekar att retoriken är skrämmande.
På Kolahalvön har Ryssland även bombplan som varje vecka används för att avfyra kryssningsrobotar mot Ukraina.
– Ukraina har både intresse och full rätt att försvara sig genom att slå mot flygbaser på Kolahalvön, till exempel i Murmansk. Det har de redan gjort. Jag tror vi kommer att få se mer av detta framöver, i takt med att Ukrainas vapen får längre räckvidd, säger Nilsen.
Den militära kapplöpningen i Arktis har lett till en kraftigt ökad Natonärvaro. Inte sedan kalla kriget har Nato varit lika synligt på Barents hav som nu, konstaterar Nilsen.
– Sedan Donald Trump blev president igen har den amerikanska närvaron ökat kraftigt.
Nilsen berättar hur USA är mer närvarande i Arktis än någonsin tidigare:
Svårt att bevaka den ryska aktiviteten
Att bevaka Ryssland från Nordnorge har blivit betydligt svårare. I decennier kunde Thomas Nilsen resa kors och tvärs genom Murmansk, Arkhangelsk och de arktiska områdena i Sibirien – men inte längre.
Barents Observer är i Ryssland klassat som ett kriminellt medium. För ryska medborgare är det numera straffbart att ge intervjuer till nättidningen.
– Barents Observer är den enda tidningen i Norge som publicerar på ryska, för läsare inne i Ryssland. FSB och rysk underrättelsetjänst har gjort allt för att stoppa oss.
Nilsen berättar att den lilla redaktionen gör sitt yttersta och har bland annat etablerat en exilredaktion för ryska journalister som tvingats fly landet, men som vill fortsätta bedriva fri och oberoende journalistik.
Risken för incidenter mellan väst och öst ökar
Hur det spända läget kommer att utvecklas vill han inte spekulera i, men konstaterar:
– Ryssland är ett land med både en oförutsägbar framtid och en oförutsägbar historieskrivning. De skriver om historien, till exempel andra världskriget, och förändringar kan ske mycket snabbt.
På kort sikt tror Nilsen att den ökade aktiviteten, både från Nato och från Ryssland, kan öka risken för konfrontationer.
– Med ökad aktivitet ökar också risken för incidenter eller oväntade olyckor som kan eskalera.