[go: up one dir, main page]

Start

Natosamarbetet öppnar nya möjligheter för teknikbolag – finländskt företag i centrum för stor europeisk drönarövning

Natosamarbetet öppnar dörrar för finländska teknikbolag. Svenska Yle följde världens största marina drönarövning i Portugal.

Drönare från det nederländska fartyget Zr. Ms. Johan de Witt i samband med militärövningen REPMUS i Portugal den 14 september.

TROIA Utanför Portugals kust ordnades i september Europas största övning med autonoma och obemannade system, där tusentals militärer, ingenjörer och teknikbolag deltog i en unik internationell satsning.

Under närmare en månad samlades 3 800 deltagare från över 20 länder för att tillsammans testa och vidareutveckla allt från flygande drönare och avancerade sensorsystem till undervattensrobotar för utmanande marina miljöer.

Övningens syfte var att undersöka hur autonoma farkoster och den allra senaste tekniken kan samverka med traditionella militära styrkor.

En hundformad robot landstiger från en obemannad gummibåt.
En fyrbent ”robothund” landstiger från en obemannad gummibåt i portugisiska Troia. Roboten kan följa soldater i svår terräng och utrustas med olika typer av last. Bild: ©Olivier LE COMTE/MARCOM/NATO

Det handlar bland annat om att stärka skyddet av kritisk infrastruktur, upptäcka och neutralisera minor samt att förbättra övervakningen av havsområden.

Genom att samla expertis och teknik från många olika länder skapade Natoövningen en realistisk testbädd där innovatörer och uppstartsbolag fick möjlighet att visa upp sina lösningar och utveckla sitt kunnande i praktiska, operativa situationer.

För många mindre företag innebär övningen en chans att testa sina idéer i samarbete med militära experter från de medverkande länderna.

Finländskt kunnande uppmärksammas

Ett av de mer uppmärksammade bidragen under övningen kom från det Joensuubaserade företaget Kelluu som utvecklar autonoma, vätgasdrivna luftskepp.

Farkosterna är både tysta och utsläppsfria och kan sväva på låg höjd under flera timmar för att samla in detaljerad data över stora områden.

Tekniken är mångsidig och lämpar sig för både civila och militära ändamål, allt från klartläggning av naturområden till underrättelseinhämtning och digital minröjning.

Kelluus zeppelinformade obemannade luftfarkost.
Luftskepp kan övervaka stora områden under många timmar, vilket gör dem användbara vid spaningsuppdrag till sjöss. Operatören får enkelt tillgång till tydliga livebilder för att identifiera misstänkta rörelser eller personer. Bild: ©Olivier LE COMTE/MARCOM/NATO

– Våra luftskepp kan utrustas med flera olika sensorer och teknologier, till exempel för elektronisk krigföring, drönaridentifiering och direktsänd videobild. Alla de här funktionerna har många olika användningsområden, säger Jiri Jormakka, försäljningschef på Kelluu till Svenska Yle.

Utvecklingen har väckt intresse hos både miljömyndigheter och försvarsmakter, särskilt på grund av luftskeppens förmåga att fungera i arktiska förhållanden.

Att farkosterna dessutom är utsläppsfria och drivs med vätgas gör dem till ett hållbart alternativ för långvariga uppdrag där tystnad och uthållighet är avgörande.

Natomedlemskapet öppnar dörrar

Att bolag som Kelluu kan delta i storskaliga militärövningar hade inte varit möjligt före Finlands Natomedlemskap.

Tidigare har många av Natos innovations- och utvecklingsprogram varit stängda för företag från länder utanför alliansen.

Medlemskapet har ändå gett Kelluu och andra finländska företag tillgång till nya nätverk, samarbeten och finansieringsmöjligheter.

Kelluus luftfarkost i en hangar.
Autonoma luftskepp används inte bara i militära sammanhang: I augusti fotograferades delar av Borgå från luften med hjälp av de tolv meter långa farkosterna.

Jiri Jormakka framhåller att både DIANA-programmet, ett Nato-initiativ för att stötta innovation, och medlemskapet i alliansen varit ett viktigt led i företagets internationella genombrott.

Han understryker att finländskt ingenjörskunnande länge varit erkänt, men att intresset för finska lösningar nu är större än någonsin. Den långa östgränsen och de arktiska förhållandena är faktorer som ökar på intresset för finländskt kunnande.

– Finland har ett gott rykte utomlands just när det gäller arktisk kapacitet och kompetens, och det är något som verkligen särskiljer oss från många andra länder, säger Jormakka.

En civilklädd man styr en liten drönare.
Erfarenheterna från kriget i Ukraina har visat hur avgörande autonoma system blivit för modern militärteknik. Obemannade farkoster, drönare och intelligenta sensorer förändrar snabbt både strategi och taktik inom försvarssektorn världen över. Bild: NCI Agency - Creative Media Cent

Tekniska framsteg imponerar

Kelluus bidrag har även uppmärksammats av arrangörerna. Kommendör César Lopes de Sousa vid den portugisiska marinen säger till Svenska Yle att bolagets luftskepp kunde användas på ett mer avancerat sätt i övningen än vad man först hade planerat.

– Den tekniska nivå de visade upp under övningen var högre än vi hade förväntat oss. För portugisiska marinen innebar det att vi kunde använda deras system i mer avancerade moment än planerat. Det överraskade oss positivt, säger Lopes de Sousa.

Överlag ser Lopes de Sousa att obemannade system blir allt viktigare inom det militära. Tekniken utvecklas i rasande takt.

– I dag ser vi inte längre någon tydlig gräns mellan bemannade och obemannade system. De används sida vid sida och kompletterar varandra. Det handlar om att hitta de bästa lösningarna för varje uppdrag, säger kommendören.

– Samarbetet med innovativa företag är avgörande för att vi snabbt ska kunna ta till oss ny teknik snabbt.

En marinsoldat blickar mot havet.
Besättningen på den franska fregatten Courbet övade skarpskjutning mot luft- och ytdrönare vid Portugals kust den 18 september. Syftet med övningen var att integrerar autonoma system ill sjöss, i luften och under vatten.

Bred uppslutning inom kritisk sektor

Övningen i portugisiska Troia och Sesimbra kombinerade världens största övning för maritima robotar och obemannad teknik med en serie operativa experiment inom ramen för Nato.

Tillsammans skapade de en realistisk miljö där nya marina förmågor kunde testas och utvärderas i syfte att stärka och modernisera Natos sjöstridskrafter och upprätthålla ett teknologiskt försprång.

Årets övning, som arrangerades 1-26 september, samlade omkring 3 800 deltagare med 260 system från 22 länder. Vidare deltog observatörer från ytterligare 13 nationer, bland annat Australien, Brasilien, Estland och Sydkorea.

Den breda uppslutningen speglar den ökande betydelsen av internationellt samarbete när det gäller att utveckla och testa ny försvarsteknik i verkliga miljöer.