Sibbo kommun har fattat ett strategiskt beslut om att använda artificiell intelligens som stöd i arbetet särskilt på chefs- och expertnivå. Det ska underlätta rutinarbete och stödja expertarbete, men AI ersätter inte anställda.
Kommunen samlar som bäst in idéer för de första pilotförsöken. Sibbo använder alltså inte artificiell intelligens ännu, men har redan gjort upp en AI-policy. Den godkändes nyligen av kommunstyrelsen.
Användningen av AI ska vara ändamålsenlig, etisk, transparent, säker och beakta dataskydd samt följa lagar och förordningar. Framförallt ska användningen av AI förbättra servicen för kommuninvånarna.
Utdrag ur Sibbos AI-policy
AI-policyn styr hur kommunens anställda använder artificiell intelligens i sitt arbete. Med AI menas i policyn specifikt generativ artificiell intelligens.
Föregångaren Borgå
Borgå använder AI till rätt mycket. I dagens läge har staden tagit i bruk ett tiotal AI-lösningar, enligt utvecklingsdirektör Charlotta Grönqvist.
”Vanligtvis är AI-lösningen en del av något annat system vi utnyttjar, till exempel Keskuskoulus fastighetsautomation och Borgå Vattens reningsverk. Staden utnyttjar också AI-lösningar för att analysera vägarnas kvalitet och för att känna igen och bekämpa invasiva växtarter tillsammans med invånarna. Just nu ska vi ta i bruk en AI-modell för automatisk hantering av inköpsfakturor”, skriver Grönqvist per e-post.
När det gäller generativ AI så har staden börjat använda Microsofts Copilot, som alla stadens anställda har tillgång till. I skolorna utvärderas som bäst förutsättningarna att ta i bruk Googles Gemini samt Microsofts Copilot. Båda är stora språkmodeller som fungerar som AI-assistenter.
Generativ AI har testats av flera anställda sedan Open AI lanserade Chat GPT vintern 2022. Annan artificiell intelligens har använts redan en längre tid.
Grönqvist nämner Boost-AI:s chatbot Kunta-Kati som besvarade frågor på kommunens webbplats från 2020 till början av 2025. Kunta-Kati var en avancerad chattbot, men inte generativ AI. Den kunde inte ”tänka själv”, så att säga. Boost-AI:s chattbotar analyserar användarens frågor och känner igen förhandsbestämda ord och fraser. Utifrån dem avgör chattboten vilket svar den ska ge.
Borgå har ingen AI-policy, men satsar på att utbilda personalen. Fram till juli i år hade 95 personer deltagit i någon av de nio kurser om generativ AI som ordnats. De ombads svara på en enkät om hur de använder AI, och Grönqvist uppskattar att omkring tjugo personer svarade. Största delen uppgav att de ställer sig positiva till generativ AI och tycker att det gör arbetet effektivare. Som utmaning ser de opålitligheten, att man inte alltid kan lita på det AI påstår.
De som svarade på enkäten använder AI bland annat för att översätta, bearbeta och sammanfatta texter samt för att söka information och göra presentationer. En del av stadens anställda använder generativ AI dagligen medan andra först nyligen börjat testa sig fram.
Det var till och med meningen att AI skulle hjälpa till med att planera var Borgåbarnen kan gå på dagis och i skola. Stadsstyrelsen beslöt ta hjälp av AI för att göra upp en extra modell för hur servicenätet skulle kunna se ut. Till slut var ändå tidtabellen för stram för att det hade lyckats.
Används måttligt i Lovisa
I Lovisa används artificiell intelligens främst som ett stödverktyg för de anställda, till exempel för att bereda ett ärende, få hjälp med att skriva texter och strukturera olika idéer. AI har också varit till stor hjälp för att hantera IT-problem.
Det skriver stadens dataförvaltningschef Jani Jussila per mejl.
Man använder i huvudsak AI-lösningar som finns på den allmänna marknaden, inte stadens egna system.
”Störst nytta har setts i förberedelsearbetet, som att utarbeta textutkast, strukturera frågor och samla bakgrundsmaterial. AI snabbar upp arbetets inledande skede och frigör tid för själva övervägandet och beslutsfattandet”, skriver Jussila.
Stadens anställda har börjat använda AI under de senaste åren i takt med att nya verktyg blivit mer allmänt tillgängliga. Staden följer inte aktivt hur mycket AI används i arbetet, men enligt Jussila har användningen gradvis ökat. Han säger att den ändå ligger på en måttlig nivå.
Lovisa har inte någon separat AI-strategi eller något AI-program, men de anställda har fått anvisningar om användningen av AI. Utmaningarna gäller särskilt ansvarsfrågor samt det att AI kan hitta på saker som inte stämmer.
”Därför instruerar vi att AI endast är ett hjälpmedel. Det slutliga ansvaret för innehåll och beslut ligger alltid hos människan. Det är också viktigt att beakta dataskyddet och att inte mata in känslig information i tjänsterna”, skriver Jussila.
AI finns snart överallt
Kommunförbundet har inga exakta siffror på hur många av landets kommuner som använder artificiell intelligens, men över hälften av kommunerna som svarade på fjolårets digitaliseringsenkät svarade också på frågorna riktade till AI-användare. Det vanligaste användningsändamålet var, liksom i Borgå och Lovisa, som hjälp i kontorsarbetet.
Enligt Kommunförbundets data- och digitaliseringsdirektör Tom Holmroos gör vissa kommuner som Sibbo och börjar med att göra upp ett styrdokument, andra börjar direkt pröva sig fram med olika pilotprojekt. Enligt Holmroos har kommuner som aktivt tar i bruk AI nog klart för sig vilken nytta och vilka risker som finns.
– Att ta i bruk AI hänger inte på kunnande, utan det är mer av en resursfråga. De större kommunerna har kommit igång först, säger Holmroos.
Holmroos uppskattar att största delen av kommunerna använder artificiell intelligens i någon form. Det är ibland inte ens helt medvetet, eftersom AI-verktyg blir alltmer integrerade i olika datasystem.
Är du nyfiken på hur Yle använder AI? Här hittar du Yles principer för användning av generativ artificiell intelligens.