Enligt Jarno Limnéll (Saml), riksdagsledamot och docent i krigsvetenskap, är det fullt möjligt att liknande drönarattacker kunde hända i Finland.
Limnéll sitter med i försvarsutskottet och i Nato-delegationen och har lett arbetet med att koordinera landets första övergripande strategi för drönarsektorn.
– Några allvarliga drönarstörningar har ännu inte inträffat vid finska flygplatser. Mindre incidenter har förekommit, oftast på grund av privatpersoners obetänksamma användning av drönare, men vi måste vara beredda även på mer avancerade och avsiktliga störningar, säger Limnéll.
Enligt honom undersöker de danska och norska myndigheterna nu exakt vad som hänt och vilken eventuell koppling det finns mellan attackerna.
Hur har vi förberett oss?
– Vi är medvetna om hotet och flygtrafiken utgör en viktig och kritisk infrastruktur för oss i Finland. Framför allt är det polis, flygplatsmyndigheter och gränsbevakningen som samarbetar för att hantera drönarhotet. Exakt hur beredskapen ser ut är naturligtvis sekretessbelagt, säger Limnéll.
Från Finavias håll är man likaså ovillig att avslöja hur man garanterar säkerheten på landningsbanorna av säkerhetsskäl.
Drönare – från hobby till hot
Drönare har blivit allt vanligare och finns i många varianter – från små leksaker till avancerade farkoster med lång räckvidd.
Limnéll påpekar att tekniken hela tiden utvecklas, och att vissa drönare med fiberoptisk kabel är svåra att störa med olika signaler. Därför arbetar Finland, liksom många andra länder, med flera olika försvarsmetoder, som störningssändare, nedskjutning och utveckling av laserbaserade vapen.
Hur fungerar de, faller drönare då ned över hus och människor?
– I praktiken, om en drönare skjuts ner eller på annat sätt tvingas ner från himlen, är det alltid en risk med var den hamnar, säger Limnéll
Hybridpåverkan och nya försvarsperspektiv
Limnéll varnar för att drönare är ett effektivt verktyg vid hybridpåverkan, där syftet är att skapa oro och instabilitet i samhället.
– I denna gråzon mellan krig och fred vi i dagens läge befinner oss i genom Rysslands hybridpåverkan har drönarna kommit med ett nytt element.
Limnéll påpekar att information från kriget i Ukraina visar att ungefär 80 procent av förlusterna på båda sidor orsakas av obemannade farkoster, och utvecklingen går mot koordinerade drönarsvärmar med inslag av artificiell intelligens.
– Så här långt är det svårt att säga vem som ligger bakom de här attackerna och vilket motivet är. Vem som helst kan köpa en drönare och göra otrevliga saker med den, det behöver inte betyda hybridpåverkan, säger Limnéll.
Viktigt med kunskap och regler
Eftersom drönare blir allt vanligare i samhället, betonar Limnell vikten av att både privatpersoner och företag känner till reglerna kring flygning och flygförbudszoner.
På Traficom meddelar Jukka Hannola, avdelningschef på operativa luftfartsavdelningen, att alla drönaroperatörer omfattas av en gemensam europeisk reglering, som bland annat inkluderar en registreringsskyldighet.
Områden med restriktioner för drönarverksamhet har införts runt flygplatser. Varje drönarpilot kan enkelt kontrollera dessa restriktionsområden via den tjänst som upprätthålls av Fintraffic ANS.
– Vid en granskning över en längre tidsperiod verkar informationen för drönaroperatörer ha varit nyttig. Antalet luftrumsintrång orsakade av drönare nådde sin topp år 2018, med 32 fall i Finland. Utvecklingen har varit positiv, under 2024 rapporterades 23 fall, uppger Hannola.