Inkomsterna minskar i genomsnitt med 888 euro om året.
Enligt Annika Rönni-Sällinen, ordförande för Fackförbundet för servicebranschen PAM, minskar det här jämlikheten i samhället och gör att speciellt de som jobbar deltid blir fattigare.
– Då blir det ännu svårare att försörja sin familj och naturligtvis ökar det också familjefattigdomen och minskar antalet nyfödda barn. Så det har många effekter även på lång sikt, säger Rönni-Sallinen.
PAM har låtit utreda hur regeringens försämringar av arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och utkomststöd påverkar anställda inom servicebranschen. Utredningen fokuserar på försörjning och sysselsättning.
Flera behöver utkomststöd
Effekterna är bland annat att bostadsbidragets nivå minskar med ungefär en tredjedel. Andelen som får bostadsbidrag minskar från 1 av 6 till 1 av 10.
Andelen som får arbetslöshetsersättning minskar också, men inte lika mycket som för bostadsbidraget.
Däremot ökar behovet av utkomststöd med 50 procent, från 2,7 procent till 4,1 procent, vilket innebär ett ökat totalt behov av utkomststöd.
– Kvinnans euro är fortfarande 84 cent. I kvinnodominerade branscher förekommer det mycket lågavlönat deltidsarbete. När arbetet är osäkert och inte räcker till att täcka levnadskostnaderna har social trygghet varit till hjälp. Nu har den sociala tryggheten skurits ned utan att stödbehovet skulle ha minskat, säger Rönni-Sällinen.
Deltidsarbetande drabbas
Enligt beräkningarna drabbar förändringarna i den sociala tryggheten inom servicebranschen främst deltidsarbetande kvinnor och personer med låga löner. För dem som arbetar heltid blir effekterna mindre.
Invandrare, som ofta arbetar i serviceyrken, hör också till den grupp som får det svårare.
Cirka sju procent av branschen, som får justerad arbetslöshetsersättning, drabbas särskilt hårt.
Slopandet av skyddsdelen har knappt ökat heltidsarbetet
Avskaffandet av skyddsdelen försämrar de ekonomiska incitamenten för deltidsarbete, men har inte ökat sysselsättningen, enligt forskningsinstitutet Labore som har sammanställt rapporten.
Skyddsdelen tillät att den arbetssökande kunde tjäna 300 euro i månaden utan att inkomsten påverkade arbetslöshetsersättningen.
Indexhöjningarna för arbetslöshetsersättningen har frysts för åren 2024 till 2027, vilket innebär att stöden inte höjs i takt med konsumentpriserna.
– Det handlar också om barnens försörjning, fritidshobbyer och framtid, för speciellt ensamföräldrar har det knappt, säger Rönni-Sällinen.
Tidigare forskning och färska enkäter bland arbetslöshetskassor stöder slutsatsen att slopandet av skyddsdelen försvagar de ekonomiska incitamenten för deltidsarbete, men påverkan på att övergå till heltidsarbete är liten.
Labores rapport bygger främst på beräkningar från SISU-mikrosimuleringsmodellen. Den kompletteras med statistik från inkomstregistret och FPA:s utkomststödsstatistik.