Investeringarna i datacenter förväntas öka kraftigt på fem år – från nuvarande 3 miljarder euro till 12 miljarder euro år 2030.
Det framkommer i en rapport gjord av konsultföretaget Ramboll, beställd av föreningen för datacenter i Finland (FDCA) och Finlands näringsliv EK.
– Datacentren kommer att vara väldigt viktiga för Finlands ekonomi. Vi har möjlighet att bli ett ledande land i Europa när det gäller investeringar i datacenter, säger Maija Tenhunen, som är affärsområdesdirektör på Ramboll. Hon har skrivit den aktuella rapporten.
Bedömningen är att sysselsättningseffekterna blir betydande. Under de närmaste fem åren uppskattas nya datacenter skapa sammanlagt 44 000 årsverken under byggtiden. Efter det väntas datacentren sysselsätta cirka 10 000 personer.
De bekräftade investeringarna motsvarar cirka 1,2 gigawatt ny kapacitet. Men diskussioner pågår om betydligt fler projekt.
Effekterna sprider sig också till närområdena, berättar Veijo Terho som är styrelseordförande på föreningen för datacenter i Finland.
– Det innebär att det behövs arbetstagare som inte nödvändigtvis direkt är relaterade till datacentret. Det kan vara hotellservice, det kan vara restaurangservice, det kan vara daghemsservice. Sådana tjänster som de personer som arbetar i anläggningen använder.
Ger Finland en hel del i skatteintäkter
Förutom arbetsplatser medför datacentren också skatteintäkter, som under byggfasen uppgår till 1,7 miljarder euro och består bland annat av fastighets-, samfunds-, inkomst- och mervärdesskatt.
Under driftsfasen uppgår skatteintäkterna till hundratals miljoner euro per år.
Datacentren ses som en möjlighet att återuppliva gamla industriområden runt om i landet. Googles datacenter i Fredrikshamn är ett tidigt exempel; det byggdes i en tidigare pappersfabrik och öppnade år 2011.
Många vill etablera sig i Finland
EU:s mål är att tredubbla beräkningskapaciteten inom de kommande fem till sju åren, för att möta den snabbt växande efterfrågan på digitala tjänster, artificiell intelligens och molnbaserade lösningar.
En betydande del av den nya kapaciteten kan placeras i Finland. Vårt land är attraktivt för datacenterinvesteringar tack vare konkurrensfördelar som förnybar energi, låga elpriser och god tillgång på mark.
Det kalla klimatet möjliggör också energieffektiv kylning, och spillvärmen kan återanvändas i fjärrvärmesystem.
Microsoft ska till exempel låta spillvärmen från kommande datacenter i huvudstadsregionen värma upp hushåll i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla. Det berättar Heidi Nystedt, bolagets direktör för samhällsansvar.
– Det betyder att när de här datacentren kommer att vara fullständigt i användning så kommer till och med 40 procent av det behovet som finns i fjärrvärmenäten att hämtas från våra datacenter, säger hon.
Yle rapporterade också på tisdagen att Microsoft har låtit skydda 300 hektar skogsområden i huvudstadsregionen för att kompensera för bygget av sina datacenter i Kyrkslätt, Esbo och Vichtis.
Ingen elbrist – men är centren i vissa fall ett hot?
Men kommer elen att räcka då? Branschen försäkrar att det inte ska bli ett problem, och stamnätsbolaget Fingrid har sagt detsamma. När nya datacenter byggs, byggs också mer vindkraft.
Skyddspolisen har ändå på en allmän nivå varnat för att vissa utländska etableringar i datacenter i Finland kan ha andra än rent affärsmässiga syften. Det var det mycket diskussion om tidigare i år, då det klarnade att kinesiska Tiktok skulle komma till ett datacenter i Kouvola.
Veijo Terho betonar ändå att datacenterbranschen inte ser datacentren som ett hot.
– Datacentren är bara byggnader där systemen finns som används för att driva utrustningen. De utgör inget sådant hot mot närområdet eller i övrigt heller, säger han.