Finlands Bank väntar sig att Finlands ekonomi långsamt ska börja komma igång. Företagens utsikter har förbättrats, men tillväxten bromsas ännu av att hushållen inte vågar konsumera som förr.
Banken väntar sig att ekonomin i år växer med endast 0,3 procent trots att både slutet av förra året och början av det här året gick bättre än väntat.
Den goda utvecklingen under början av året berodde åtminstone delvis på att företag som exporterar till USA valde att exportera så mycket som möjligt innan tullarna infördes.
Nu är lagren i USA fyllda, och vi kan inte vänta oss en liknande spurt i exporten igen.
Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn påpekar att tullarna nu dessutom är högre än väntat.
– Det betyder troligen att tillväxten kommer att vara svagare under andra hälften av detta år än den har varit hittills.
Enlig Finlands Banks färska prognos stiger tillväxten under 2026 till 1,3 procent och under 2027 ytterligare till 1,7 procent.
Inflationen väntas hålla sig på måttliga nivåer och den höga arbetslösheten börjar långsamt sjunka från och med 2026. De ökade investeringarna och de starkare utsikterna inom industrin ger hopp om ett uppsving för företagssektorn.
Finlands Bank väntar sig att lönehöjningar och den måttliga inflationen så småningom kommer att öka hushållens konsumtion.
Drönarna över Polen slog också mot ekonomin
Finlands Banks prognos är ändå ganska osäker på grund av det oroliga läget inom världspolitiken.
Olli Rehn säger att Rysslands hybridpåverkan, så som drönarattacken mot Polen, inverkar negativt på konsumenternas förtroende. På det sättet påverkar de hela ekonomin.
– Jag hoppas att man ändå skulle kunna hålla fokus på framtiden så att vi kunde se ett bättre förtroende i ekonomin i Finland och i Europa.
Det finns åtminstone tre faktorer som Olli Rehn hoppas ska ge konsumenter ett sådant bättre förtroende. De är ränteläget, försvarsindustrin och Europas satsningar på forskning och utveckling.
Fortsatt låg ränta sannolik
Europeiska Centralbanken beslöt på sitt möte på torsdagen att hålla sin styrränta oförändrad vid två procent.
Centralbanken vill inte komma med några klara löften om framtiden, utan förbehåller sig rätten att höja eller sänka räntan alltid när de ekonomiska förhållandena motiverar en sådan förändring.
Olli Rehn påminner ändå om att vi i Europa har klarat av många olika räntenivåer tidigare. Under årtusendets första decennium låg räntan kring 3,4 procent. Mot den bakgrunden är dagens ränta på 2 procent inte särskilt hög.
– Även om jag inte kan lova något exakt, kan man kanske dra slutsatsen att räntorna kommer att hålla sig kring dessa nivåer i fortsättningen. Vi kommer inte att se nollräntor eller superhögra räntor, säger Olli Rehn.
Den europeiska ekonomin har också visat sig stå emot ekonomiska chocker bättre än väntat. Företagssektorn har varit starkare och sysselsättningen är bra i stora delar av Europa.
Tyvärr gäller det inte Finland. Både Finland och Sverige verkar lida av strukturella problem.
Dels har vi utmaningar när det gäller att integrera utlänningar i vår arbetskraft, dels har vi fortfarande problem med att arbetslösa har svårt att hitta arbete samtidigt som företagen lider brist på kunnig arbetskraft.
Stora satsningar på försvaret
Efter Rysslands storanfall mot Ukraina har länderna i Europa beslutat börja satsa mera på sitt försvar.
Det är förstås viktigt med tanke på säkerheten i Europa, men det är också en ekonomisk fråga.
Olli Rehn säger att det är viktigt att Europa gör dessa satsningar så att vi får så mycket effekt och kvalitet som möjligt för varje euro vi använder.
– Det betyder att vi måste ha gemensamma europeiska projekt och investeringar.
För Finland skulle det vara bra om upprustningen delvis skulle ske med finländska produkter.
Enligt Finlands Banks beräkningar kan dessa satsningar bidra till att stärka Finlands ekonomi under de kommande åren.
Europa satsar på forskning och utveckling
Olli Rehn lyfter också fram att det inte bara är Finland som satsar på forskning och utveckling i företagen.
Hela Europeiska unionen har beslutat att investera mera på innovations- och forskningsarbete.
Det kan få en stor betydelse för Europas möjligheter att få igång en större ekonomisk tillväxt.
Har du behövt ändra på dina konsumtionsvanor de senaste åren och hur ser de ut nu i dag? Berätta gärna i kommentarerna!