Dagligen kommer nya rapporter om dynamitladdningar och handgranater som detonerat i närheten av människors hem. Rädslan tar fart igen, många ofta helt utomstående har skadats. Sprängningarna slår ännu blindare än skjutningarna.
I mitten av den här veckan räknade man till 32 sprängningar i januari. De flesta har skett i Stockholmsområdet. Bostadshus, villor och företag har skakats av explosioner.
En av dem som dödats är nära släkting till gängledaren Rawa Majid som gömmer sig utomlands. Det har fått polisen att ta höjd för en ny hämndspiral.
För många i Sverige känns det som om man är tillbaka på ruta ett.
Ännu för några veckor sedan fanns det en känsla av lättnad. Rikspolischefen Petra Lundh och Justitieminister Gunnar Strömmer (M) förklarade att man började få kontroll.
På två år hade skjutningarna minskat med en tredjedel. Antalet dödsoffer har sedan 2022 minskat med nästan en tredjedel och antalet skadade med hälften.
Nu säger Strömmer att han hela tiden varnat för att våldet legat kvar under ytan.
Barn rekryteras hänsynslöst
Bakom sprängningarna ligger gängkonflikter som blossar upp igen, men också allt oftare ekonomiska motiv som utpressning.
Gängtopparna som beställer dåden kan befinna sig långt från utförarna, ofta utomlands i länder som Turkiet och Iran.
För de kriminella nätverken är barnen en förbrukningsvara
Flera av dem som frihetsberövats för de senaste sprängningarna är mellan 13 och 16 år gamla. Många har rymt från illa fungerande ungdomshem och rekryterats via cyniska arbetsannonser på sociala medier.
Och låser man in ett barn verkar det finnas en oändlig mängd nya som är beredda att ta emot uppdrag för att tjäna några tusentals euro.
För de kriminella nätverken är barnen en förbrukningsvara.
Svaret: Fyll fängelserna
De svenska politikerna kan nu välja mellan två slutsatser: endera att den nya tuffa kriminalpolitiken inte biter så bra som man hävdat, eller att den måste bli ännu tuffare innan den ger utdelning.
Regeringens slutsats är den senare.
Åtgärderna presenteras i samma rasande takt som brotten begås. Straff fördubblas, människor avlyssnas utan brottsmisstanke, visitationszoner införs i förorterna och de som begår systemhotande brott ska kunna bli av med sitt medborgarskap.
– En del tycker att vi gör för mycket för fort, men det tycker inte vi, sa statsminister Ulf Kristersson (M) efter ett krismöte på torsdagen.
I veckan presenterades en utredning om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för synnerligen grova brott. Den svenska regeringen förbereder sig för att bygga ungdomsfängelser.
Bristen på fångplatser tänker man lösa genom att köpa in sig i fängelser utomlands, bland annat i Estland.
Den svenska rättsstaten förändras nu i rask takt, men rättsstaten måste anpassa sig till den extrema situationen, säger Kristersson.
Ett hot mot demokratin
I många fall är förslagen så radikala att de kräver stor majoritet i riksdagen. De stora partierna verkar ändå vara allt mer överens om en tuffare kriminalpolitik.
När Grunnar Strömmer höll presskonferens om att sätta 14-åringar i fängelse reagerade inte det största oppositionspartiet Socialdemokraterna på nyheten. I stället krävde de att man gör hela södra Stockholm till en enda visitationszon.
För bara ett år sedan var Socialdemokraterna emot visitationszonerna.
Staten förmår inte längre sköta ett av sina grunduppdrag: att skydda sina invånare från våld
Men nu kommer hotet mot demokratin och rättsstaten från flera håll.
I demokratiindexet från Freedom House klassas Sverige fortfarande som ett av världens mest demokratiska länder, men man har tappat ett poäng. Orsaken är inte åtgärderna mot kriminaliteten, utan kriminaliteten i sig.
Den svenska staten förmår inte längre sköta ett av sina grunduppdrag: att skydda sina invånare från våld.
Den viktigaste frågan är ändå hur man ska hindra nya barn från att komma in i den kriminella miljön. Den tongivande kriminologen Manne Gerell säger att frågan vi bör ställa oss är vad vi kan göra för dem som är tre år i dag, så att de inte tar upp en pistol om tio år.