En viktig fråga har blivit hängande i luften sedan Helsingfors annektering av Östersundom 2009. Vad ska hända med vattenledningarna, som är Sibbos sista betydande egendom i det som numera är en stadsdel i Helsingfors.
Kommunerna har i flera års tid försökt enas om en försäljning. Och enligt Helsingfors generalplanchef Pasi Rajala, står den här knuten i vägen för den fortsatta utvecklingen av området.
Sibbo har redan meddelat att priset är cirka 13,6 miljoner euro. Köparen, det vill säga Helsingforsregionens miljötjänster HRM, har däremot inte velat berätta vad de är villiga att betala.
Men en konsultutredning som Svenska Yle begärt ut visar vad vattentjänsterna i Östersundom kan värderas till, ur båda parters perspektiv.
Värderingarna är inte bindande, de fungerar snarare som en utgångspunkt för förhandlingarna.
Enligt kriterierna som HRM ställt upp är egendomens gängse värde 13,9 miljoner euro för Sibbo. Det vill säga nära den värdering Sibbo godkänner som riktig. Men det är innan HRM börjar lista orsakerna till varför man vill ha rabatt.
HRM hänvisar till bristande dokumentering
Med alla rabattanspråk pressas värderingen av själva infrastrukturen ned till 7,6 miljoner euro. Den största orsaken är att vatteninfrastrukturen enligt HRM avviker från nuvarande byggstandarder, att det delvis saknas dokumentation som bevisar att ledningarna är nedgrävda tillräckligt djupt.
Värderingarna bygger på en överenskommen teori. Och enligt konsultbolaget Pwc som sammanställt utredningen, strider vissa av HRM:s rabattanspråk mot den överenskomna teorin.
Men Mari Heinonen, direktör för vattenförsörjningen på HRM menar att investeringsbehoven utgående från stadsdelens framtid också behöver vägas in.
”Att bara räkna ett teoretiskt anskaffningsvärde är inte det väsentliga för köparen. Man behöver också räkna in vilket skick vattentjänsterna är i och nutida och framtida investeringsbehov”, skriver Heinonen i ett mejl.
Dessutom anser HRM att en helt annan sorts värdering behöver vägas in, en så kallad DCF-värdering som är vanlig vid bolagsaffärer. Den fokuserar inte bara på själva utrustningen, utan kassaflöden ställs i relation till investeringsbehov, underhållskostnader och framtidspotential i och med nybyggen och inflyttning.
Om man tittar på det här skiljer sig kommunernas värderingar väldigt mycket. I utredningen hänvisar HRM bland annat till att bebyggelsen i Östersundom är glesare än i HRM:s övriga områden, vilket innebär större investeringskostnader.
Sibbo vill ha revansch
Men oberoende av vad HRM anser finns det inget som tvingar Sibbo att sälja vatten- och avloppsrören i Östersundom till ett pris man inte är nöjd med, säger kommundirektör Mikael Grannas.
– Sibbo har inte bråttom med det här. Det är snarare Helsingfors som har större tryck att börja utveckla området.
Sibbo håller på att grunda ett bolag för att sköta vattenförsörjningen i Östersundom ifall förhandlingarna strandar. Det visar samtidigt Helsingfors att Sibbo inte har några problem med att vänta.
Grannas minns tillbaka till annekteringen, då Helsingfors tog över Sibbos kommunala byggnader i Östersundom till ett underpris.
– Vi anser att vi blev lite dåligt behandlade då. Nu vill vi ha gängse pris. I sista hand om ingen lösning nås, blir det väl något vi får reda ut i rätten.