Alla har vi magknip nu och då, men upp till 30 procent av finländarna har långvariga problem och besvär i övre buken som till exempel obehagskänsla och halsbränna. Då det gäller långvariga tarmbesvär är förekomsten 10–15 procent av befolkningen.
Cancer i tjocktarmen har ökat markant de senaste åren och därför inleddes tarmcancerscreening bland 60–70-åringar i Finland år 2022. Via screeningarna vill man hitta tjocktarmscancer i ett tidigt stadium.
Tjocktarmscancer ökar för att vi gör någonting fundamentalt fel, säger gastroenterologen Clas-Göran af Björkesten.
– Vi äter fel, vi rör på oss för lite och vi lever i en miljö med bättre hygien, vilket i sin tur leder till att kroppen inte ”bombarderas” lika mycket av mikrober som förr och blir därför mer överkänslig, säger af Björkesten.
Med fel kost syftar af Björkesten på fiberfattig kost och alltför processad mat. Dessutom finns en stark korrelation mellan rött kött och besvär med tarmen.
Olika undersökningar för att reda ut problemen
Då en person har magproblem börjar man inom primärvården med att kartlägga situationen genom avföringsprov och blodprov.
Clas-Göran af Björkesten berättar att det i avföringsprovet kan påvisas bland annat om det finns blod som inte syns med ögat, eller om det förekommer inflammationsproteiner.
Via blodprov kan man till exempel utesluta anemi, som kan förorsakas av blödningar eller absorptionsstörningar i matsmältningskanalen, och celiaki.
Om avförings- eller blodproven inte ger tillräckligt svar går man vidare med andra undersökningar som gastroskopi eller koloskopi.
Antibiotika kan stöka till tarmfloran
Vi gav också vår publik en möjlighet att ställa frågor till Clas-Göran af Björkesten om olika tarmåkommor.
Pia Granqvist frågar:
Under en seg njurbäckeninflammation för ett år sedan åt jag sex antibiotikakurer. Sedan dess har magen krånglat riktigt ordentligt, jag fått ont i magen och mycket gas när jag äter nötkött, fet mat exempelvis gräddsås, sådant som innehåller socker samt alla slags bakverk både bröd och kakor. Jag har undersökts för celiaki, laktosintolerans och inflammerad tarm. Alla prov har varit negativa. Det enda rådet jag fått från hälsovården är att äta mjölksyrabakterier. Men det har jag ätit redan innan jag blev sjuk, och fortsatt med hela tiden. Jag har ändå dessa besvär. Därför undrar jag vad jag kan göra för att magen ska börja fungera normalt igen, måste jag stryka alla ovan nämnda livsmedel för evigt?
Clas-Göran af Björkesten säger att det är troligt att antibiotikakurerna har stökat till tarmbakteriefloran rejält. Det här kan enligt vissa undersökningar pågå länge.
– Det kan hända att Pia har en tarmflora för tillfället som har en större benägenhet att ta vara på vissa kolhydrater och proteiner i kosten, som leder till en stark gasbildning.
Tarmfloran kan i man i många fall försöka korrigera med mjölksyrabakterier, speciellt bifidobakterier och lactobaciller. Men af Björkesten understryker att det är mycket individuellt hur ens tarmflora påverkas av mjölksyrabakterierna.
Han anser inte heller att totalt undvikande av vissa livsmedel är klokt i det långa loppet. Om man stryker alltför många livsmedel finns en risk att kosten blir för ensidig och i sin tur leder till näringsbrist.
af Björkesten talar också varmt för att uppsöka en näringsterapeut för att diskutera hur man kunde äta så att kosten hålls så mångsidig som möjligt.
Menopaus och magproblem
Signaturen Blåbäret frågar:
Varför talas det inte mer om hur peri- och menopausen påverkar kvinnors mag- och tarmsystem? Hur kunde man inom vården bättre beakta hormoner för mag- och tarmproblem?
Enligt Clas-Göran af Björkesten spelar hormonerna en stor roll för matsmältningskanalens funktion och för en del kan den ha en stor inverkan.
En orsak till varför det talas så lite om sambandet mellan hormoner och mage kan bero på att läkarna i dagens läge är så specialiserade att kontaktytan blir svår att handskas med.
– Det här är absolut något som mer borde talas om, medger af Björkesten.
Depressionsmediciner påverkar ofta magen
Signaturen Ano frågar:
Jag undrar vilken påverkan SSRI-mediciner har på magen? Jag har sedan 2018 tagit seronil, men jag får nästan varje morgon diarré efter jag tagit dem. På kvällen om jag behöver göra nummer två är det hårt. En läkare tror jag har IBS. Men jag är orolig om det är något annat också. Det är ju inte normalt att ha diarré nästan varje morgon. Jag har varit till allmänläkaren för snart ett år sedan och väntar ännu på remiss från gastropolikliniken.
Clas-Göran af Björkesten bekräftar att mediciner som påverkar återupptagningen serotonin ofta kan ha diarré som biverkning. I Seronil är det verksamma ämnet fluoxetin. En del mediciner som används mot depression kan också ha förstoppning som biverkning.
Huruvida signaturen Anos mage påverkas enbart av medicinen och inget annat, kan han inte avgöra utan att ha undersökt personen ifråga.
Signaturen IBD frågar:
Kan antidepressiv medicin så att säga lugna magen?
Enligt af Björkesten lugnar antidepressiva mediciner sällan diarré eller minskar på förstoppningar. Däremot kan antidepressiva mediciner lugna magont. För att åtgärda magont med dessa mediciner behövs en betydligt mindre dos än för att åtgärda depression.
